Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Amygdala

Amygdala

    Table of contents
    No headers


    av Peter Lamers

    Amygdala är en del av det limbiska systemet och finns beläget bilateralt i den mediala temporala hjärnloben. Amygdala spelar en stor roll vid emotioner, såväl positiva som negativa. Smärtans komponenter kan delas upp i en sensoriskt diskriminativ, en affektiv och en kognitiv komponent. Den affektiva komponenten (obehagskänslan) vid smärta tolkas i framför allt i limbiska strukturer, bland annat i amygdala. Amygdala spelar en central roll vid rädsla (Wright, u.å; Norrbrink & Lundeberg, 2014). Amygdala (tillsammans med flera olika delar av hjärnan) är även delaktig i den smärthämning som sker vid en kraftig akut stressprovokation som leder till ökad smärttolerans under en begränsad tid (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

    Amygdala mottar information från alla våra sinnen samt viscera och reagerar snabbt/starkt på förändringar i vår omvärld så som smärta, stress, något vi ser, hör eller luktar. Det framkallar en stark emotionell reaktion, med både autonom och beteendemässig påverkan (Wright, u.å.). Amygdala består av olika delar. Den lateral-basolateral nuclei (LA-BLA), evaluerar och bearbetar information från olika delar av hjärnan. Alla sinnesintryck, synen, luktsinne, känsel mm förmedlas till amygdala. I relation till smärta är särskilt thalamus, hypotalamus och cerebral cortex viktiga. Thalamus är en viktig omkopplingsstation för smärta och ligger nära amygdala. Thalamus ”informerar” amygdala om hotande smärta. Cerebrala cortex levererar bearbetad information om smärta och andra hot, den informationen kommer något senare till amygdala. Även tankar påverkar amygdala. I amygdala integreras således all sensorisk och kognitiv information (Neugebauer, 2015). Informationen skickas vidare till en annan del i amygdala, den centrala nucleus (CeA) som är strukturens output. Amygdala tolkar informationen från omvärlden och egna tankar och bedömer de som hot eller något positivt (Veinante, Yalcin, & Barrot, 2013). När den inkommande information tolkas som hot, påverkas en rad andra delar i hjärnan. CeA har direkta förbindelser med periaqueductal grey (PAG), formatio reticulare, nucleus raphae och påverkar descenderande smärthämmande system, smärtan kan inhiberas eller faciliteras. I hypotalamus påverkas hormonbalansen, vilket kan förklara kraftiga fysiologiska reaktioner, vid rädsla eller smärta. I precortex påverkas kognitiva funktioner och affektiv beteende, motivation vid rädsla och smärta. (Veinante m.fl., 2013)

    Vid stress och långvarig smärta ses en förhöjd viloaktivitet "default mode" i frontalcortex och i det limbiska och paralimbiska strukturerna samt en ökad aktivitet i till exempel amygdala. Detta påverkar upplevelsen av obehag och smärta och kan uttryckas som ökad oro eller rädsla (Norrbrink & Lundeberg, 2014). Det kan bidra till en ökning av sensoriska komponenter som hyperalgesi. Det kan även leda till beteendeförändringar smärta, som fear-avoidence beteende. (Veinante m.fl., 2013)

     

    Referenser

    Neugebauer, V. (2015). 15. Amygdala pain mechanisms. Handbook of experimental pharmacology, 227, 261–284. https://doi.org/10.1007/978-3-662-46450-2_13

    Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.). (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

    Veinante, P., Yalcin, I., & Barrot, M. (2013). The amygdala between sensation and affect: a role in pain. Journal of Molecular Psychiatry, 1, 9. https://doi.org/10.1186/2049-9256-1-9

    Wright, A. (u.å.). Limbic System: Amygdala (Section 4, Chapter 6) Neuroscience Online: An Electronic Textbook for the Neurosciences | Department of Neurobiology and Anatomy - The University of Texas Medical School at Houston [neuroscience online]. Hämtad 02 september 2017, från http://neuroscience.uth.tmc.edu/s4/chapter06.html

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.