Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Refererad smärta

Refererad smärta

    Table of contents
    No headers

    Fellokalisering av smärta kan förklaras med två olika fenomen - refererad och projicerad smärta. Refererad smärta upplevs förlagd till områden utanför primärt smärtfokus och kan komma från muskuloskeletala strukturer (muskel (triggerpunkt), led och sena) eller från inre organ (visceral smärta). Den refererade smärtan upplevs i ett område i närheten av där smärtan genereras, är vanligen större än den lokala smärtan och refereras ofta distalt. Ofta upplevs den refererade smärtan i kombination med den lokala smärta men ibland upplevs enbart den refererade smärtan (Borg, Gerdle, Grimby & Stibrant Sunnerhagen, 2006; IASP, 1994; Norrbrink & Lundeberg, 2014; Woong Choi, Jun Park, Ry Lee & Kyoo Kang, 2015). Refererad smärta kan innebära svårigheter vid lokalisering av smärta och kan leda till felaktig diagnostisering (Woong Choi et al, 2015).

    Refererad muskuloskeletal smärta har en oklar patofysiologi men anses bero på såväl centrala som perifera processer. En möjlig orsak är aktivering av tysta synapser i ryggmärgens bakhorn vilket leder till utökade receptoriska fält och central sensitisering. De tysta synapserna verkar aktiveras vid ett starkt nociceptivt inflöde och den refererade smärtan uppstår vid längre tids smärtsignalering. Exempel på refererad muskuloskeletal smärta är smärta från m. supraspinatus som ofta förläggs till armbågen eller höftledssmärta som förläggs till insidan av låret eller i knäet. Utbredningsområdena för refererad smärta är väl studerat. Hos friska ses ett relativt homogent svar men hos personer som redan har ett smärttillstånd verkar den refererade smärtan vara mer utbredd och mer intensiv (Borg et al, 2006; Norrbrink & Lundeberg, 2014).

    Refererad smärta från viscera upplevs ofta som kommande från hud och muskler. Förklaringsmodell till den viscerala refererade smärtan är konvergensteorin som innebär att neuron från viscera och somatiska afferenter konvergerar i ryggmärgens dorsalhorn och omkopplas till samma sekundära neuron (Borg et al, 2006; IASP, 1994; Norrbrink & Lundeberg, 2014). Det mest klassiska exemplet på visceral refererad smärta är den smärta som upplevs i vänster sida bröstkorg och vänster arm vid akut hjärtsjukdom. Hjärnan kan ej tolka från vilket primärt neuron signalerna i det sekundära neuronet kommer från utan tolkar smärtan som lokaliserad till den mest förväntade lokalen, därför sker en fellokalisation av smärtan som kommande från den somatiska nervens innervationsområde (Borg et al, 2006; IASP, 1994).

     

    Borg, J., Gerdle, B., Grimby, G. & Stibrant Sunnerhagen, K. (red.). (2006). Rehabiliteringsmedicin: Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.  

    IASP. IASP Task Force on Taxonomy. (1994). I: Merskey H, Bogduk N. (red). Classification of Chronic Pain. Second edition ed. Seattle: IASP Press. pp. 209–214.Tillgänglig: https://www.iasp-pain.org/files/Content/ContentFolders/Publications2/FreeBooks/Classification-of-Chronic-Pain.pdf

    Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.). (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

    Woong Choi, T., Jun Park, H., Ry Lee, A. & Kyoo Kang, Y. (2015). Referred Pain Patterns of the Third and Fourth Dorsal Interosseous Muscles. Pain Physician, 18, 299-304.

     

    Text skriven av Hanna Bergling

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.