Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Fibromyalgi - Artikel skriven av Emmy Koskinen

Fibromyalgi - Artikel skriven av Emmy Koskinen

    Table of contents
    No headers

     

    Vilka drabbas av denna typ av smärta, och hur vanligt är det?

    Fibromyalgi (FM) drabbar cirka 2 procents av befolkningen (1,2,3,4). Även om majoriteten av de som drabbas är kvinnor (80 procent) så förekommer sjukdomen även hos män och barn (1,2). Sjukdomen startar vanligtvis i medelåldern och prevalensen stiger med ökad ålder fram tills man fyller 75 år, därefter sjunker antalet insjuknande (1). En riskfaktor för att utveckla FM är inrapporterad långvarig lokaliserad smärta, över 80 procent av patienterna som insjuknar i fibromyalgi har haft perioder av långvarig lokaliserad smärta innan de insjuknade i FM (1,2). Finns även forskning som visar att ärftlighet spelar en roll i vilka som drabbas (1,2).

     

    Vilka är de vanligaste symtomen?

    FM klassificeras som en långvarig generaliserad smärta i muskler och leder samt överkänslighet mot tryck (1,2,3,4). Smärtan kan vandra mellan från att ena dagen vara förlagd till exempel foten medan andra dagen är smärtan patienten upplever förlagd i axeln, därför pratar man om en generaliserad migrerande smärta hos FM patienter (1). Smärtan kan upplevas som stickande, brännande samt molande och flertalet FM patienterna upplever ökad smärtaintensitet då de utför fysisk aktivitet eller utsätts för kalla temperaturer (2). FM är långvarig smärta och brukar beskrivas som ett syndrom då det är många olika aspekter som är involverade i sjukdomen (1,2). FM beskrivs som ett syndrom då majoriteten av FM patienter upplever förutom smärta även trötthet, sömnsvårigheter samt påverkad kognition (1,2,3,4). Dessutom finns en mängd sekundära symptom rapporterade så som tarmbesvär, huvudvärk, svullnad, stelhet (framförallt morgonstelhet), depression, ångest, muskelsvaghet (1,3).

     

    Vad orsakar smärtan?

    Det finns perifiera samt centrala mekanismer som försöker försöker förklara vad som orsakar smärtan (1). De perifiera orsakerna baseras på forskning som visar att FM patienter har ökad muskelischemi i kroppen, vilket i sin tur leder vidare till teorin att muskelischemin orsakar smärta genom att öka känsligheten i nociceptorerna (perifier sensitisering) (1). Centrala orsaker till smärtan är att central sensitisering som skapas då det nociceptiva inflödet av smärtsignaler är kraftigt ökat vilket orsakar till disinhibition av kroppens smärthämmande/reglerande system (1). Det finns även evidens för att FM patienter har endokrinsystem som ej fungerar som de ska vilket påverkar frisättningen av neurotransmittorer som i sin tur påverkar smärtupplevelsen (1,3,4).

     

    Hur ställs diagnosen?

    Det finns inget diagnostiskt blodprov eller röntgeprov att ta för att diagnosticera fibromyalgi, däremot kan dessa tester göras under statustagning för att utesluta annan sjukdom (2). Patienter kan nämligen ha FM primärt eller sekundärt, det kan uppstå för sig eller i samband/samtidigt som andra sjukdomar (tex reumatiska sjukdomar) (2,3). Många patienter söker vård sent och upplever många gånger att deras symptom ej tas på allvar av vårdpersonalen (2,4). Det finns ett urformat diagnostiskt formulär som kan användas vid diagnosticering av FM, kriterierna är framtagna 1990 av American College of Rheumatology (ACR) (1,2,3,4). Kriterierna ser till förekomsten av långvarig generaliserad smärta samt överkänslighet mot tryck (allodyni) (1,2). Kriterierna, som är välkända och använda vid diagnosticering, är följande: ”1. Anamnes med långvarig (mer än tre månader) generell smärta, innefattande smärta i alla fyra kroppskvadranterna och axial (i nacke, bröstrygg eller ländrygg) smärta. 2. Förekomst av minst 11 tender points på 18 fördefinerande anatomiska lokaler. En tender point är ett område där palpationen med toppen av tummen ger ett måttligt tryck (tryck ca 4kg/cm2) ger smärta” (2, s.191). Tender points enligt ACR 1990 palperas bilateralt och är följande: ”1) Suboccipitala muskelfästen. 2)Lågt cervikalt; transversalutskotten vid C5-C7 framifrån. 3) M.trapezius, mitten av pars descendens. 4) M.supraspinatus, vid ursprunget nära mediala randen av skapula. 5) 2:a revbenet; strax lateralt om andra kostokondrala övergången. 6) Laterala epikondylen; 2 cm distalt om denna. 7. Glutelat; övre yttre kvadranten. 8) Trochanter major; baksidan. 9) Knät; medialt-proximalt om ledspringan” (1, s.97). 2011 tog ACR fram nytt förslag på diagnoskriterier som ej börjats användas kliniskt, men i det nya förslaget menar ACR att man skall bortse från allodyni som ett kriterium för FM men lägga till aspekterna av sömnstörningar, huvudvärk, depression, buksmärta, kognitiva svårigheter samt trötthet i diagnostiseringen då dessa är rapporterade av flertalet FM patienter (1).

     

    Hur ser behandling och omvårdnad ut?

    Iochmed att FM är ett långvarigt smärtsyndrom bör behandlingen se till den biopsykosociala synen samt behandla patienten med ett multimodalt rehabiliteringsprogram (1,2,3). Den biopsykosociala synen involverar smärtkomponenterna (sensorik, affektion och kognition), psykologiska aspekter (tex depression), sociala aspekter (jobb, familj, vänner) samt tar patientens förväntningar och förhoppningar för rehabiliteringen i beakt (3). Medicin kan till viss del lindra smärta, sömnnbesvär och trötthet. Men det är enbart ungefär varannan FM patient som upplever mer än 30% förbättring av sina symptom med medicin, de flesta patienter är fortfarande starkt påverkade trots medicinering och kräver därför mer behandling än läkemedel (2). Evidensbaserad behandling för FM patienter är fysisk aktivitet, kognitiv beteende terapi samt informera och utbilda patienten om sjukdomen (1,2,3,4). Det finns ett frågeformulär som är utformat i USA; Fibromyalgia impact questionnaire (FIQ) som visat sig ha validitet och reabilitet för att kartlägga FM påverkan på patientens liv samt utvärdera behandlingen/terapins påverkan på sjukdomens symptom (3,5). Viktigt är att lyssna på patienten och prata om vilka delar som patienten upplever är mest problematiska med sjukdomen och utforma en rehabiliteringsplan som är individanpassad utifrån patientens behov och önskemål (1). Majoriteten av FM patienter är i behov av att anpassa sitt liv för att klara av sin vardag trots smärtan och ev övriga symptom, framförallt då både fysisk och mental trötthet drabbar mer än 70 procent av FM patienterna (1). Anpassningar av arbetssituationen är en viktig punkt då att inneha en yrkesroll är viktig för livskvaliten samtidigt som heltidsarbete kan vara svårt att utföra på grund av FM patientens olika symptombegränsningar (2). Pacing är något som används inom KBT för att lära FM patienten att anpassa sina aktiviteter så att de lär sig att försöka göra lagom utfrån sina förutsättningar mycket för att klara av/orka med att utföra flera av vardagens aktiviteter istället för att göra slut på alla energi under en av dagens aktiviteter (2, 3).


    Vilken är prognosen?

    Enligt studier så kan FM symptomen under de första åren som patienten insjuknar förbättras så pass mycket att patienten ej längre uppfyller diagnoskriterierna för FM, det är dock ovanligt och de flesta patienterna har kvar symptomen från sjukdomen resten av sina liv (2). Det finns ett frågeformulär som är utformat i USA; Fibromyalgia impact questionnaire (FIQ) som visat sig ha validitet och reabilitet för att kartlägga FM påverkan på patientens liv samt utvärdera behandlingen/terapins påverkan på sjukdomens symptom (5).

     

     

     

    Referenser:

    1. Kosek E, Lampa J, Nisell R (red). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    2. Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K (red). Rehabiliteringsmedicin teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; 2015.

    3. Ryan, S. Fibromyalgia: an overview and comparison of treatment options. Br J Nurs. 2010;20(16): 991-995.

    4. Huynh N C, Yanni M L, Morgan A L. Fibromyalgia: Diagnosis and Management for the Primary Healthcare Provider. J Womens Health. 2008;17(8): 1379-1387.

    5. Bennett R. The Fibromyalgia Impact Questionnaire (FIQ): a review of its development, current version, operating characteristics and uses. Clin Exp Rheumatol. 2005;23(5). 154-162.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Emmy,
    Tack för en trevligt överskådlig och välformulerad text om Fibromyalgi. Några förslag samt egna tankar jag fick angående texten:
    Det hade varit intressant om teorierna under rubriken ”vad orsakar smärtan” varit mer beskrivna, då just orsaken till fibromyalgi är ett väldigt intressant område som fortfarande inte känns helt klarlagd. T ex en beskrivning kring på vilket sett FM-patienters ”endokrina system ej fungerar”, menar du då en icke fungerande HPA-axel.. Det är spännande med just mekanismerna bakom om hur det kan fungera.

    Jag tyckte att det var bra att du tog med kriterierna för diagnosticering så utförligt som du gjorde och med en redovisning om vilka ”tender points” man undersöker. Jag fick många funderingar och tankar kring hur svårt det måste vara att diagnostisera denna grupp och riskerna med att kanske t o m diagnostisera felaktigt till någon. Ff a tänker jag på att man givit som förslag att man ska bortse från allodyni som ett kriterium, samtliga av dessa ”tender points” är ju generellt ganska ”palpationskänsliga” hos de flesta av oss beroende på hur starkt man palperar dem. Samt att sömnstörningar med huvudvärk, trötthet och kognitiva svårigheter (ff a koncentrationssvårigheter) som följd kan vara vanligt, även utan att det handlar om FM.

    Bra att du refererar så tydligt (och ofta) i texten och använder dig av många olika referenser kontinuerligt i en mening eller stycke, jag tycker personligen att det ger tyngd i texten och att den känns mer välarbetad.

    Några formuleringar att kanske se över: formuleringen om hur ”FM klassificeras”, sista delen i meningen ”som är överkänsliga mot tryck” kanske går att få till tydligare genom att bara lägg till nått ord.
    Under rubriken ”behandling” som börjar med ”medicin kan till viss del lindra..” är meningen något lång och kan då bli aningen svårläst, kanske går att korta ner och dela upp?
    God jul och gott nytt år!
    Vänligen
    Erica
    Posted 11:51, 21 Dec 2018
    Hej Emmy!

    Fibromyalgi är ett mycket intressant ämne eftersom det drabbar många och flertal får symtom som är långvariga och påverkar hela livssituationen.
    Som du nämner i texten är det inte enbart kvinnor som man kanske ofta påstår utan även män och barn, tack och lov kallar man inte detta psykiskt längre!

    Du har skrivet en bra sammanhållen text med det viktigaste, konkreta innehållet. Jag har hittat några meningar som jag funderat över hur man eventuellt kan skriva om dem för lättare förståelse.

    ”Smärtan kan vandra mellan från att ena dagen vara förlagd till foten medan andra dagen är smärtan patienten upplever förlagd i axeln..”

    Här skulle jag vilja korta ner din förklaring till :

    Smärtan kan upplevas från olika muskler/leder och kan byta lokalisation från den ena dagen till andra.

    ”Smärtan kan upplevas som stickande, brännande samt molande och flertalet FM patienterna upplever smärtan som värre…”

    Byta ut ordet ”värre” till får en ökad smärtupplevelse.

    Där jag hade velat ha mer information är bland annat på det ställe där du skriver om de olika aspekter som sjukdomen har.

    ”FM är långvarig smärta och brukar beskrivas som ett syndrom då det är många olika aspekter som är involverade i sjukdomen..”

    Vilka olika aspekter mer specifikt är det man syftar på?

    Din text under huvudrubriken ”Hur ser behandling och omvårdnad ut?”
    Tycker jag är jätte bra skriven! Du har fått med det biopsykosociala och multimodala tänket som är så viktigt för den gruppen av patienter med denna typ av långvariga, psykiskt påfrestande besvär.

    Tills sist tycker jag en rad i ditt första stycke är intressant att diskutera kring:

    ”En riskfaktor för att utveckla FM är inrapporterad långvarig lokaliserad smärta, över 80 procent av patienterna som insjuknar i fibromyalgi har haft perioder av långvarig lokaliserad smärta innan de insjuknade i FM (1,2).”

    Är det perioder av långvarig lokaliserad smärta eller är det helt enkelt första stadiet i insjuknandet av Fibromyalgi? En liten tanke jag fick. Kanske kan forskningen på detta område svara på det i framtiden.

    Dina källor är bra refererade och du har använt relevanta artiklar, om jag ska näman något här så hade det varit kul med någon nyare artikel, vart ligger forskningen idag?

    God jul & Gott nytt år
    Önskar
    Kristina Moberg
    Posted 14:00, 23 Dec 2018
    Slutkommentar med reflektion över mitt eget behov av ytterligare kunskapsinhämtning inom området:
    Tack för bra kommentarer, det märks att ni läst igenom artikeln noggrannt vilket uppskattas. Det jag skulle behöva göra för att lära mig mer om patofysiologin kring fibromyalgi (FM) är att läsa nyare artiklar inom området precis som Kristina skriver i sin kommentar där hon skulle vilja veta vad forskningen ligger idag. Nyare artiklar kanske har forskningsresultat samt mer information kring patofysiologin vilket är det Erica skriver att hon önskar läsa mer om under underrubriken "vad orsakar smärtan" i sin kommentar. FM är komplext och precis som jag skrev i artikeln räknas det mer som ett syndrom än en sjukdom och jag tror att det kommer att komma mer forskning inom området som svarar på de många frågor som finns kring bakomliggande orsaker samt riskfaktorer. Jag uppskattar kommentarerna kring att förtydliga ett par saker och har efter att ha läst kommentarerna gjort ett antal ändringar i min artikel. edited 11:30, 8 Jan 2019
    Posted 11:30, 8 Jan 2019
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.