Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Endometrios (VB)

Endometrios (VB)

    Table of contents
    No headers

    Endometrios, skrivet av Victoria Bäckvik

    Vilka drabbas av denna typ av smärta, och hur vanligt är det?

    Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder (Werner & Leden, 2010). Uppgifterna om prevalensen varierar något beroende på olika studier. En del studier menar att ungefär 5-10% eller var tionde kvinna i fertil ålder drabbas av endometrios (Werner & Leden, 2010; Janson & Landgren, 2015; Socialstyrelsen, 2018) denna siffra skulle även gälla tonåringar (Janson & Landgren, 2015). Enligt Socialstyrelsen (2018) innebär det här att ungefär 250 000 svenska kvinnor skall vara drabbade. Det finns även siffror som visar att upp till 15% av kvinnor i fertil ålder är drabbade (Bonocher, Montenegro, e Silva, Ferriani & Meola, 2014; Lund & Lundeberg, 2016; Mira, Giraldo, Yela & Benetti-Pinto, 2015) Siffran för prevalens är lägre i länder där förstföderskorna är yngre (Werner & Leden, 2010).Orsaken är oklar men riskfaktorer relaterade till menstruationsmönstret såsom rikliga, frekventa och långvariga blödningar samt tidig debut kan vara en orsak, ärftlighet och infertilitet är andra riskfaktorer.

     

    Vilka är de vanligaste symtomen?

    Symtomen på endometrios kan vara menstruationssmärtor, samlagssmärtor eller infertilitet (Werner & Leden, 2010). Av de kvinnor som har konstaterad endometrios har ungefär hälften symtom i form av smärtor medan resten är mestadels symtomfria (Janson & Landgren, 2015). En liten del har svåra smärtor. Precis som med andra smärtor finns ingen korrelation mellan mängden endometrios och intensiteten på smärtan.

     

    Vad orsakar smärtan?

    Vid en menstruation sönderfaller livmoderslemhinnan (endometriet) som tillsammans med mensblod rinner ut genom livmoderhalsen (Werner & Leden, 2010). En del av detta kan kramas ut genom äggledarna och rinna ut i bäckenhålan, en så kallad retrograd blödning. Detta förekommer hos de flesta utan symtom eftersom kroppens immunförsvar bryter ner dessa främmande ämnen. Vid endometrios fungerar inte nedbrytningen utan endometriecellerna lämnar kvar i bukhålan och kan fästa på andra ytor och växa till sig. Cellförsvaret blir hyperaktivt eftersom kroppen vill bli av med dessa främmande ämnen och inflammationsmedierande ämnen frisätts. Dessa ämnen påverkar nociceptorer och mikrocirkulationen i omkringliggande vävnader och en akut inflammatorisk process uppstår. Kroppen försöker nu istället oskadliggöra endometriecellerna, där de fäst på ny vävnad, genom att inkapsla dem i bindväv, fibros. Endometriecellerna, eller endometrios som det nu blivit, har god växtkraft och fortsätter bara växa och kommer småningom förstöra vävnaden den satt sig på och omkringliggande vävnader kan involveras. I värsta fall har inflammationerna orsakat uttalad ärrbildning och sammanväxningar av samtliga bäckenorgan.

    Den kroniska smärtprocessen börjar när dessa fibrosbildningar uppstår (Werner & Leden, 2010). Vanlig symtombild nu är mer eller mindre smärtor varje dag (långvarig) och uttalade smärtor vid varje ny mens (akut inflammation).Nerverna i endometrios är i huvudsak omyeliniserade sensoriska C-fibrer och dessa anses vara involverade i smärtan (Janson & Landgren, 2015). Smärtan är av nociceptiv karaktär och sekundär hyperalgesi i form av ömhet är vanlig då smärtreceptorerna blir mer känsliga (Werner & Leden, 2010). Neuropatisk smärta kan också finnas på grund av perifera nervskador efter vävnadsinfiltration eller kirurgiska ingrepp. Även wind-up- smärtmekanismen anses vara betydelsefull vid långdragen sjukdom, framför allt när smärtlindringen varit otillräcklig i början. Det är vanligt att ha många stadier av sjukdomen samtidig, det vill säga både mer akut smärta och kronisk smärta samtidigt.

     

    Hur ställs diagnosen?

    Sjukdomen debuterar i tonåren men det går oftast flera år innan diagnosen ställs (Werner & Leden, 2010). Anamnes, klinisk undersökning samt vaginalt ultraljud ingår i bedömning (Janson & Landgren, 2015) men ibland behövs kirurgiskt ingrepp för att kunna ställa en säker diagnos (Werner & Leden, 2010). Även magnetresonanstomografi kan vara bra för att påvisa djup endometrios (Janson & Landgren, 2015).

     

    Hur ser behandling och omvårdnad ut?

    Vad gäller smärtlindring rekommenderas i första hand paracetamol vid akut smärta och därefter NSAID (Werner & Leden, 2010). Hormonell behandling syftar till att inaktivera äggstockarna för att hindra menstruationsblödning och därmed minska produktionen av östrogen. Då annan behandling är otillräcklig, eller om hormoner inte är aktuellt, finns kirurgi. Med kirurgin kan man avlägsna endometrioshärdar men även fibroser och adherenser.

    Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid endometrios (2018) rekommenderas behandling av ett multiprofessionellt team. Fysioterapeutens roll kan här vara att introducera patienten för TENS, ge akupunktur men även hjälpa till med hanteringen av smärta och introducera fysisk aktivitet. I vissa fall kan en fysioterapeut även göra behandling av bäckenbottenmuskulaturen.

    I en studie där man undersökte effekten av behandling med TENS i 8 veckor fann man att TENS är en bra kompletterande behandling vid bäckensmärta och djup menssmärta hos kvinnor med endometrios (Mira et al., 2015). Även kvalitén på livet förbättrades.

    Akupunktur kan prövas som ett komplement i smärtbehandlingen då behandling med akupunktur kan minska smärtan hos vissa patienter och det är ett säkert alternativ då bieffekterna är få (Lund et al., 2016).

    Det finns inte mycket forskning kring endometrios och fysisk aktivitet men en systematisk översikt har tittat på ämnet. Bonocher et al. (2014) har tittat på sex olika artiklar som alla fått olika resultat varför mer forskning behövs. Det författarna diskuterar är att det finns tidigare forskning som visar på en god effekt av fysisk aktivitet vid inflammatoriska sjukdomar, detta för att balansen av cytokiner, som har en antiinflammatorisk effekt, blir bättre. Eftersom endometrios är en inflammatorisk sjukdom kan fysisk aktivitet påverka sjukdomen till det bättre.

    En mindre studie har tittat på yoga som behandlingsform. Studien visade på positiva effekter över kontrollen av smärtan relaterad till endometrios (Goncalves et al., 2016). Deltagarna upplevde även större självkännedom och självkänsla vilket gjorde dem mer medvetna om deras kroppar och andningen.

    Enligt Socialstyrelsen (2018) är det vetenskapliga underlaget begränsat vad gäller behandling av bäckenbottenmuskulatur men det finns klinisk erfarenhet som tyder på åtgärden kan ge symtomlindring, bättre funktionsförmåga och livskvalité.

     

    Vilken är prognosen?

    Behandlingen som görs mot endometrios är i första hand symtomlindrande men i vissa fall kan den även botas (Werner & Leden, 2010). Vid intag av hormoner med östrogen kan härdarna atrofiera och på så vis minskar smärtan. Kirurgisk behandling är definitiv och om denna åtgärd följs av en graviditet eller hormonbehandling finns en möjlighet att sjukdomen inte kommer tillbaka. I samband med klimakteriet brukar endometriosen lugna ner sig och symtomen därmed också minska men hos några fortsätter den även flera år efter klimakterier (Janson & Landgren, 2015). Sjukdomen läker sällan ut spontant under fertil ålder (Werner & Leden, 2010). Det viktigaste vore att kunna ställa diagnosen så tidigt som möjligt för att kunna minska risken för uttalade besvär i framtiden (Socialstyrelsen, 2018).

     

    Referenslista

    Bonocher, C. M., Montenegro, M. L., e Silva, J. C. R., Ferriani, R. A., & Meola, J. (2014). Endometriosis and physical exercises: a systematic review. Reproductive Biology and Endocrinology12(1), 4. doi.org/10.1186/1477-7827-12-4

    Gonçalves, A. V., Makuch, M. Y., Setubal, M. S., Barros, N. F., & Bahamondes, L. (2016). A qualitative study on the practice of yoga for women with pain-associated endometriosis. The Journal of Alternative and Complementary Medicine22(12), 977-982. doi.org/10.1089/acm.2016.0021

    Janson, P.O. & Landgren, B. (Red.). (2015). Gynekologi. Lund: Studentlitteratur.

    Lund, I., & Lundeberg, T. (2016). Is acupuncture effective in the treatment of pain in endometriosis?. Journal of pain research9, 157. doi:  [10.2147/JPR.S55580]

    Mira, T. A., Giraldo, P. C., Yela, D. A., & Benetti-Pinto, C. L. (2015). Effectiveness of complementary pain treatment for women with deep endometriosis through Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation (TENS): randomized controlled trial. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology194, 1-6. doi.org/10.1016/j.ejogrb.2015.07.009

    Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård vid endometrios: Stöd för styrning och ledning: Remissversion. Socialstyrelsen

    Werner, M. & Leden, I. (Red.). (2010). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Victoria!

    Intressant ämne detta! Som är så vanligt (5-15%!!) och ändå så okänt.

    Du beskriver ju symtomen och att de förvärras under menstruationen. Eftersom det fortfarande tar flera år för många att få diagnos tycker jag det skulle varit upplysande att få en mer talande beskrivning av hur det kan yttra sig för en person. Många kvinnor tror ju att det är normalt att ha ont när man har mens, det är 'bara' PMS. Och vi fysioterapeuter frågar kanske inte våra patienter så ofta om mensen specifikt, samtidigt som patienterna själva kanske inte heller tar upp det spontant med fysioterapeuter?

    Jag skulle önska mig ett citat från en drabbad som beskriver hur det kan se ut under en för henne vanlig mens, tex hur många tabletter hon måste ta, att hon alltid måste sjukskriva sig mensens första 3 dagar, att hon inte kan kliva upp ur sängen eller liknande som beskriver intensiteten i den här smärtan, så att vi förstår att det inte bara molar lite nere i underlivet men att livet fortsätter som vanligt. Och var i kroppen smärtan känns, bäckenet, ner i benen, ryggen, strålar upp mot halsen etc.
    Så att vi vårdgivare också kan ställa lite mer specifika frågor än 'Brukar du ha PMS?'.

    'Eftersom endometrios är en inflammatorisk sjukdom kan fysisk aktivitet påverka sjukdomen till det bättre.' - är det din slutsats eller studiens? Det står ju först att de ingående 6 studierna visade olika resultat.

    'Kirurgisk behandling är å sin sida definitiv och om denna åtgärd följs av en graviditet eller hormonbehandling finns en möjlighet att sjukdomen inte kommer tillbaka.' - hur menar du här med 'är å sin sida definitiv?' Att jämföra med hormonbehandling som bara eventuellt leder till atrofiering?
    Visst finns alternativet, för de som inte vill ha fler barn, att operera bort livmodern?

    Jag tycker du har med bra och relevant information, fint uppdelat i stycken och rubriker så att det blir lättläst.

    Tack och God Jul!

    /Ingela
    Posted 14:05, 20 Dec 2018
    Hej!

    Endometrios har för mig varit en ganska osynlig sjukdom, min upplevelse innan jag stötte på uttrycket första gången är att man inte berättar/informerar unga kvinnor om denna diagnos så att dem som eventuellt upplever bekymmer faktiskt söker tidig hjälp för det.

    Jag tycker du har komponerat ihop en intressant text som är lättbegriplig och där man gärna vill veta mer!
    Jag fick en fundering när jag läste ditt stycke :

    "Vilken är prognosen?

    Behandlingen som görs mot endometrios är i första hand symtomlindrande men i vissa fall kan den även botas (Werner & Leden, 2010). Vid intag av hormoner med östrogen kan härdarna atrofiera och på så vis minskar smärtan. Kirurgisk behandling är å sin sida definitiv och om denna åtgärd följs av en graviditet eller hormonbehandling finns en möjlighet att sjukdomen inte kommer tillbaka. I samband med klimakteriet brukar endometriosen lugna ner sig och symtomen därmed också minska men hos några fortsätter den även flera år efter klimakterier (Janson & Landgren, 2015). Sjukdomen läker sällan ut spontant under fertil ålder (Werner & Leden, 2010). Det viktigaste vore att kunna ställa diagnosen så tidigt som möjligt för att kunna minska risken för uttalade besvär i framtiden (Socialstyrelsen, 2018)."

    Är det så att man kan dra parallellen Ingen blödning (menstruation) = Ingen förväntad sjukdom/ Symtom.
    För jag har förstått att en första behandling för detta är att sätta in preventivmedel som gör att blödningen uteblir.

    God Jul & Gott nytt år
    Önskar
    Kristina Moberg
    Posted 14:22, 23 Dec 2018
    Hej!
    Vad roligt att du tog upp just denna sjukdom eftersom den är aktuell nu i och med att socialstyrelsen försöker uppmuntra till att utbilda vårdpersonal och patienter i fenomenet. Kampanjen "mensvärk är inte ok" har visst haft effekt och gjort att fler och fler blivit medvetna om sjukdomen.
    För att lite återkoppla till några frågor som dök upp i tidigare kommentarer så lyssnade jag bl.a. på en intervju av en endometrios drabbad kvinna. Hon berättar att smärtan är ständig och så intensiv så att hon konstant tänker på den, vilket sekundärt kan tänkas leda till en ökad smärta även på grund av en sensitisering.
    I intervjun framkom även att ca. 50% av de endometrios drabbade kvinnorna även drabbas av barnlöshet. Barnlösheten beror såklart på sjukdomen i sig men kan även bero på hormonbehandlingarna eller mera omfattande operationer där i svåra fall hela äggstocken och livmodern tas bort. I en annan artikel som berättar om livet på en kvinna som redan drabbades som 13 åring framkommer det hur hon aldrig kunde delta i någon gymnastik eller träning i skolan pga av de starka smärtorna. Det är tveksamt att fysisk aktivitet i större utsträckning är möjlig då man har det som värst, men det vore absolut jätte intressant att forska om saken.
    Detta är alltså en sorglig sjukdom kan leda till stora efterföljder för många. Det skulle verkligen behövas flera som forskar i saken även med tanke på att kunna hitta alternativ till till medicins och kirurgisk behandling, som uppenbarligen kan leda till infertilitet hos en del av patienterna. edited 20:52, 7 Jan 2019
    Posted 20:50, 7 Jan 2019
    Svar på kommentarer samt slutkommentar.

    #1. Tack för din kommentar. Vilken bra ide' du skrev om att ha med citat från någon med endometrios. Det hade gett mera djup i texten och man hade kunnat koppla ihop fakta med verklighet. Skall tänka på det till en annan gång. Skall förtydliga lite under stycket prognos men det jag menar är att endometriosen kan försvinna om man lyckas operera bort allt och att denna operation följs av graviditet eller hormonbehandling som hindrar ny ägglossning och menstruation. I Socialstyrelsens " Nationella riktlinjer vid vård av endometrios" från 2018 finns ett kapitel om kirurgisk borttagning av livmodern och/eller äggstockar. Kan, enligt riktlinjerna, erbjudas till personer med långvarig svårbehandlad smärta utan önskemål om bibehåller fertilitet. Vad gäller din fråga kring artikeln om fysisk aktivitet är det författarna som skriver om fysisk aktivitet och inflammatoriska sjukdomar.

    #2. Tack för din kommentar. Jag skall ändra om någon mening för att det skall bli mer lättläst. Så som jag har uppfattat och tolkat det jag läst innebär ingen blödning = inga nya endometrieceller (endometrios) men har du redan fått endometrios kan förstås denna ge symtom. Men precis som du skriver vill man få bort mensen så tidigt som möjligt för att hindra ytterligare endometriosbildning.

    #3. Tack för din kommentar. Visst är det toppen att sjukdomen börjat bli mer synlig i samhället men samtidigt lite sorgligt att det skall behövas en kampanj. Tack för din input från intervjun du hört och artikeln du läst. Om du läser detta får du gärna kommentera var du hörde intervjun, om du kommer ihåg.

    Slutkommentar.
    Det har varit kul att skriva om ett ämne som jag inte riktigt hade koll på sedan tidigare men som på något sätt intresserat mig. Det har varit lärorikt att få gräva fram information men ju mer man läser inser man också hur mycket mer det finns att läsa. Det är också mitt tips till mig själv, att fortsätta fördjupa mig inom området för att se vad vetenskapen skriver och kommer fram till men även att höra vad drabbade kvinnor har att berätta. Jag tror att det är först då man kan "knyta ihop säcken", om man någonsin kan det förstås. Kanske får jag en dag möjligheten att jobba med denna patientgrupp.
    Posted 17:59, 13 Jan 2019
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.