Search:

Smärta i olika åldrar (LA)

    Table of contents
    to the older version or return to version archive.

    Combined revision comparison

    Comparing version 21:46, 16 Dec 2018 by h18liahl with version 11:05, 11 Jan 2019 by h18liahl.

    ...

    Den äldre populationen med individer över 65 år växer snabbast på jorden och beräknas uppgå till 1,3 biljoner vid år 2040 (15). Detta ställer krav på samhället och vården då långvarig smärta hos äldre över 70 år i Sverige rapporterats till 25-40 procent och 50-73 % hos individer över 85 år. Dock har mycket få studier kring smärta gjorts specifikt på denna population och tros också vara underrapporterad då en del äldre felaktigt tror att smärta är en naturlig del av åldrande, eller undviker att tala om sin smärta med rädsla för att vara till besvär för sin omgivning (15). Smärtan kan bero på en rad olika tillstånd varav besvär från rörelse- stödjeorganen är vanligast. Artros förekommer hos ca 80 % av personer över 65 år. Vanligt är också osteoporos, artrit, spondylos, diskdegeneration och smärta som följd av frakturer. Förutom nociceptiv smärta är även neuropatisk smärta mer vanlig hos äldre - smärta efter bältros, stroke, diabetesneuropati eller cancer (21). 

    ...

    Hos barn (def. under 18 år) har man i studier visat en prevalens på 25 % för långvarig återkommande värk minst en gång/vecka och 5-10 % som uppgett kontinuerlig eller återkommande smärta av hög intensitet. De vanligaste smärttillstånden är huvudvärk, magsmärta och muskuloskeletal smärta som ex juvenil idiopatisk artrit, ofta med regional eller generaliserad spridning och i samsjuklighet med ångest, depression, sömnsvårigheter och neuropsykiatriska problem. Växtvärk som besvär känner många till men orsaken till tillståndet är inte fullt kartlagt. Teorier finns kring psykosociala orsaker, pes planus eller D-vitaminbrist. Smärta hos barn kan också vara kopplat till tillväxtzoner som Schlatters sjukom eller andra juvenila osteokondranser (32). Neuropatisk smärta är mycket ovanligt hos barn under 8 år, därefter ökar risken för med en symtombild som liknar den hos vuxna drabbade individer. Ett fåtal barn kan utveckla komplext regionalt smärtsyndrom, mer vanligt hos flickor och då nedre extremiteterna med symtom som allodyni, trofiska förändringar, cirkulationsförändringar och kontrakturer i den drabbade delen (21). Flickor har generellt visat sig rapportera mer smärta än pojkar, liksom för kvinnor/män (4). 

    ...

    Smärtbedömning kan vara komplex hos både äldre och yngre individer. Hos äldre kan kommunikationsproblem pga nedsatt syn, hörsel eller kognitiva funktioner försvåra, särskilt vid demenstillstånd. Ofta finns också flera medicinska problem samt smärttyper samtidigt vilket gör det än mer viktigt med en noggrann analys, inklusive utvärdering och skattning med ex VAS, smärtteckning, olika funktionella tester rörande ADL eller smärtdagbok. Smärta som inte behandlas kan, förutom själva lidandet hos patienten, orsaka nedsatt allmäntillstånd, nedsatt fysisk funktion, ökad risk för fallolyckor, sömnproblem och depression (15). Studier har gjorts kring olika åldrars skillnad i känslighet för smärta och man har då funnit en ökning i smärttröskel med stigande ålder. Resultat har visat att smärttröskel för just tryck dock minskar med högre ålder medans smärttröskel för värme inte visar någon skillnad relaterad till ålder (15). 
    Den medicinska behandlingen kan vara problematisk hos äldre med de fysiologiska förändringar som sker i en åldrande kropp. Minskad muskelmassa/vattenmängd, ökad mängd kroppsfett och försämrad njur- och leverfunktion påverkar läkemedlets distribution och elimination i kroppen med ökad risk för biverkningar och överdosering. Andra behandlingsmetoder, såsom fysioterapi, är därför än viktigare hos denna population, också i syfte att påverka ex benstyrka och balans och övrig hälsa som sekundärt kan påverkas negativt av smärtan pga nedsatt fysisk aktivitetsnivå (21).

    ...

    Hos barn är inte kroppens åldrande samma utmaning men beroende på ålder kan smärtbedömning försvåras av barnets oförmåga att själv förstå och förklara smärtan. För att kommunicera smärtupplevelsen med barnet från man anpassa efter ålder. Hos små och icke-verbala barn får man vara uppmärksam på kroppsrörelser, ljud och ibland fysiologiska reaktioner på stress, och skatta dessa genom att använda validerade beteendeskalor. Yngre barn kan uttrycka muskeloskeletal smärta genom diffusa symtom och beteenden som önskan om att bli burna, gnällighet, hälta eller annat undvikande av att använda del av kroppen, förändringar i aptit eller sömn eller att barnet drar sig undan eller blir utåtagerande vilket man då behöver vara uppmärksam på ( 3,2, 4). Från 4-6 år kan man använda självskattningsinstrument som ex Poker Chip Tool där barnet genom att använda spelmarker får visa upplevd storlek/mängd av smärta eller skalor med olika ansiktsuttryck som signalerar smärta. Från 8- 10 år uppåt fungerar ofta NRS eller VAS ofta bra för barnet att förstå, liksom hos vuxna. Smärtteckning kan också vara ett sätt att mötas i kommunikationen och sedan kunna följa smärtans förlopp i behandlingen. Viktigt är att involvera föräldrar som känner barnet och dess reaktioner bäst. Dock kan integriteten behöva beaktas i övre tonåren. Rädsla och oro är också viktigt att utforska hos barnet då detta direkt påverkar smärtupplevelsen, både i mötet med vården och utifrån hur barnet har det hemma och i sin bakgrund med kroppsligt smärtsamma erfarenheter. Tidigare operationer och ingrepp kan ge ett tydligt smärtminne både fysiologiskt och psykologiskt (21). 

    ...

    Forskning kring fysikalisk behandling vid långvarig smärta hos äldre är mycket bristfällig. TENS och akupunktur kan provas men med hänsyn taget till ev pacemaker eller nedsatt känsel vid neuropatier vid användning av elektroterapi (21). Träning som behandling har generellt god evidens oavsett ålder. Enligt FYSS har träning effekt på styrka, kondition och balans hos äldre vilket kan ge en bättre funktion för vardagslivet och förebygga fall. Träning kan också förebygga eller användas som behandling vid många åldersrelaterade sjukdomar men behöver anpassas efter individ. Bassängträning kan ex fungera bra för äldre med mycket belastningssmärta (53). 

    ...

    Hos barn med akut smärta eller känd sjukdom som ex juvenil ideopatisk artrit följer behandlingsprinciperna som för vuxna med olika läkemedel. Vid växtvärk eller annan muskeloskeletal smärta utan känd orsak är behandlingen i första hand icke-farmakologisk (32). Vid procedursmärta, vid ex provtagning, är ett tryggt omhändertagande viktigast och strategier såsom avledning eller förberedande smärtlindring. Vid långvarig smärta där barnet utvecklat ett smärtbeteende är farmakologisk behandling ofta inte tillräcklig och patienten bör få hjälp av ett multimodalt team som ser till smärtans alla följder i livet där vardagsliv med skolgång, vänner och fritid påverkas (21). Föräldrarna spelar en grundläggande roll i behandlingen och påverkar ofta barnets sätt att hantera smärtan. Föräldrarna kan ha en copingstrategi utifrån akut smärthantering med budskap om försiktighet och undvikande och behöver kunskap och stöd i hur de kan hjälpa sitt barn på bästa sätt tillbaka till en mer normal vardag, ex stötta in i aktiviteter och ställa lagom höga krav anpassat efter barnets ålder (32). Det är också viktigt ur ett långtidsperspektiv att behandla smärtan så tidigt som möjligt för att påverka barnets framtida hälsa och känslighet för smärta (4). Generellt finns det få välgjorda studier om barn och unga med långvarig smärta gällande fysioterapi och likaså få randomiserade kontrollerade studier kring läkemedelsbehandling. För behandling med kognitiv beteendeterapi är evidensen god. Liksom för vuxna med långvarig smärta är multimodal rehabilitering rekommenderad som täcker patientens alla skiftande problem som rörelserädsla, funktionsförsämring, ångest och skolsvårigheter (32). 

    ...

     1: D. Kayne. A, Baluch. A, T. Scott. J. Pain Management in the Elderly Population: A Rewiew. The Ochsner Journal
    21: Norrbrink. C, Lundeberg.T. Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Studentlitteratur. 2010. 
    32: Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2017;28(3):23–53.
    3: FYSS- kapitel “Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre” 4: Mathews.L, Pain in Children: Neglected, Unaddressed and Mismanaged. Indian J Palliat Care. 2011 Jan; 17:70-73. 
    5: FYSS- kapitel “Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre”D. Kayne. A, Baluch. A, T. Scott. J. Pain Management in the Elderly Population: A Rewiew. The Ochsner Journal 

    ...

    Version from 21:46, 16 Dec 2018

    This revision modified by h18liahl (Ban)

    ...

    Den äldre populationen med individer över 65 år växer snabbast på jorden och beräknas uppgå till 1,3 biljoner vid år 2040 (5). Detta ställer krav på samhället och vården då långvarig smärta hos äldre över 70 år i Sverige rapporterats till 25-40 procent och 50-73 % hos individer över 85 år. Dock har mycket få studier kring smärta gjorts specifikt på denna population och tros också vara underrapporterad då en del äldre felaktigt tror att smärta är en naturlig del av åldrande, eller undviker att tala om sin smärta med rädsla för att vara till besvär för sin omgivning (5). Smärtan kan bero på en rad olika tillstånd varav besvär från rörelse- stödjeorganen är vanligast. Artros förekommer hos ca 80 % av personer över 65 år. Vanligt är också osteoporos, artrit, spondylos, diskdegeneration och smärta som följd av frakturer. Förutom nociceptiv smärta är även neuropatisk smärta mer vanlig hos äldre - smärta efter bältros, stroke, diabetesneuropati eller cancer (1). 

    ...

    Hos barn (def. under 18 år) har man i studier visat en prevalens på 25 % för långvarig återkommande värk minst en gång/vecka och 5-10 % som uppgett kontinuerlig eller återkommande smärta av hög intensitet. De vanligaste smärttillstånden är huvudvärk, magsmärta och muskuloskeletal smärta som ex juvenil idiopatisk artrit, ofta med regional eller generaliserad spridning och i samsjuklighet med ångest, depression, sömnsvårigheter och neuropsykiatriska problem. Växtvärk som besvär känner många till men orsaken till tillståndet är inte fullt kartlagt. Teorier finns kring psykosociala orsaker, pes planus eller D-vitaminbrist. Smärta hos barn kan också vara kopplat till tillväxtzoner som Schlatters sjukom eller andra juvenila osteokondranser (2). Neuropatisk smärta är mycket ovanligt hos barn under 8 år, därefter ökar risken för med en symtombild som liknar den hos vuxna drabbade individer. Ett fåtal barn kan utveckla komplext regionalt smärtsyndrom, mer vanligt hos flickor och då nedre extremiteterna med symtom som allodyni, trofiska förändringar, cirkulationsförändringar och kontrakturer i den drabbade delen (1). Flickor har generellt visat sig rapportera mer smärta än pojkar, liksom för kvinnor/män (4). 

    ...

    Smärtbedömning kan vara komplex hos både äldre och yngre individer. Hos äldre kan kommunikationsproblem pga nedsatt syn, hörsel eller kognitiva funktioner försvåra, särskilt vid demenstillstånd. Ofta finns också flera medicinska problem samt smärttyper samtidigt vilket gör det än mer viktigt med en noggrann analys, inklusive utvärdering och skattning med ex VAS, smärtteckning, olika funktionella tester rörande ADL eller smärtdagbok. Smärta som inte behandlas kan, förutom själva lidandet hos patienten, orsaka nedsatt allmäntillstånd, nedsatt fysisk funktion, ökad risk för fallolyckor, sömnproblem och depression (5). Studier har gjorts kring olika åldrars skillnad i känslighet för smärta och man har då funnit en ökning i smärttröskel med stigande ålder. Resultat har visat att smärttröskel för just tryck dock minskar med högre ålder medans smärttröskel för värme inte visar någon skillnad relaterad till ålder (5). 
    Den medicinska behandlingen kan vara problematisk hos äldre med de fysiologiska förändringar som sker i en åldrande kropp. Minskad muskelmassa/vattenmängd, ökad mängd kroppsfett och försämrad njur- och leverfunktion påverkar läkemedlets distribution och elimination i kroppen med ökad risk för biverkningar och överdosering. Andra behandlingsmetoder, såsom fysioterapi, är därför än viktigare hos denna population, också i syfte att påverka ex benstyrka och balans och övrig hälsa som sekundärt kan påverkas negativt av smärtan pga nedsatt fysisk aktivitetsnivå (1).

    ...

    Hos barn är inte kroppens åldrande samma utmaning men beroende på ålder kan smärtbedömning försvåras av barnets oförmåga att själv förstå och förklara smärtan. För att kommunicera smärtupplevelsen med barnet från man anpassa efter ålder. Hos små och icke-verbala barn får man vara uppmärksam på kroppsrörelser, ljud och ibland fysiologiska reaktioner på stress, och skatta dessa genom att använda validerade beteendeskalor. Yngre barn kan uttrycka muskeloskeletal smärta genom diffusa symtom och beteenden som önskan om att bli burna, gnällighet, hälta eller annat undvikande av att använda del av kroppen, förändringar i aptit eller sömn eller att barnet drar sig undan eller blir utåtagerande vilket man då behöver vara uppmärksam på ( 2, 4). Från 4-6 år kan man använda självskattningsinstrument som ex Poker Chip Tool där barnet genom att använda spelmarker får visa upplevd storlek/mängd av smärta eller skalor med olika ansiktsuttryck som signalerar smärta. Från 8- 10 år uppåt fungerar ofta NRS eller VAS ofta bra för barnet att förstå, liksom hos vuxna. Smärtteckning kan också vara ett sätt att mötas i kommunikationen och sedan kunna följa smärtans förlopp i behandlingen. Viktigt är att involvera föräldrar som känner barnet och dess reaktioner bäst. Dock kan integriteten behöva beaktas i övre tonåren. Rädsla och oro är också viktigt att utforska hos barnet då detta direkt påverkar smärtupplevelsen, både i mötet med vården och utifrån hur barnet har det hemma och i sin bakgrund med kroppsligt smärtsamma erfarenheter. Tidigare operationer och ingrepp kan ge ett tydligt smärtminne både fysiologiskt och psykologiskt (1). 

    ...

    Forskning kring fysikalisk behandling vid långvarig smärta hos äldre är mycket bristfällig. TENS och akupunktur kan provas men med hänsyn taget till ev pacemaker eller nedsatt känsel vid neuropatier vid användning av elektroterapi (1). Träning som behandling har generellt god evidens oavsett ålder. Enligt FYSS har träning effekt på styrka, kondition och balans hos äldre vilket kan ge en bättre funktion för vardagslivet och förebygga fall. Träning kan också förebygga eller användas som behandling vid många åldersrelaterade sjukdomar men behöver anpassas efter individ. Bassängträning kan ex fungera bra för äldre med mycket belastningssmärta (3). 

    ...

    Hos barn med akut smärta eller känd sjukdom som ex juvenil ideopatisk artrit följer behandlingsprinciperna som för vuxna med olika läkemedel. Vid växtvärk eller annan muskeloskeletal smärta utan känd orsak är behandlingen i första hand icke-farmakologisk (2). Vid procedursmärta, vid ex provtagning, är ett tryggt omhändertagande viktigast och strategier såsom avledning eller förberedande smärtlindring. Vid långvarig smärta där barnet utvecklat ett smärtbeteende är farmakologisk behandling ofta inte tillräcklig och patienten bör få hjälp av ett multimodalt team som ser till smärtans alla följder i livet där vardagsliv med skolgång, vänner och fritid påverkas (1). Föräldrarna spelar en grundläggande roll i behandlingen och påverkar ofta barnets sätt att hantera smärtan. Föräldrarna kan ha en copingstrategi utifrån akut smärthantering med budskap om försiktighet och undvikande och behöver kunskap och stöd i hur de kan hjälpa sitt barn på bästa sätt tillbaka till en mer normal vardag, ex stötta in i aktiviteter och ställa lagom höga krav anpassat efter barnets ålder (2). Det är också viktigt ur ett långtidsperspektiv att behandla smärtan så tidigt som möjligt för att påverka barnets framtida hälsa och känslighet för smärta (4). Generellt finns det få välgjorda studier om barn och unga med långvarig smärta gällande fysioterapi och likaså få randomiserade kontrollerade studier kring läkemedelsbehandling. För behandling med kognitiv beteendeterapi är evidensen god. Liksom för vuxna med långvarig smärta är multimodal rehabilitering rekommenderad som täcker patientens alla skiftande problem som rörelserädsla, funktionsförsämring, ångest och skolsvårigheter (2). 

    ...

    1: Norrbrink. C, Lundeberg.T. Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Studentlitteratur. 2010. 
    2: Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2017;28(3):23–53.
    3: FYSS- kapitel “Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre”

    ...

    5: D. Kayne. A, Baluch. A, T. Scott. J. Pain Management in the Elderly Population: A Rewiew. The Ochsner Journal

    ...

    Current version

    This revision modified by h18liahl (Ban)

    ...

    Den äldre populationen med individer över 65 år växer snabbast på jorden och beräknas uppgå till 1,3 biljoner vid år 2040 (1). Detta ställer krav på samhället och vården då långvarig smärta hos äldre över 70 år i Sverige rapporterats till 25-40 procent och 50-73 % hos individer över 85 år. Dock har mycket få studier kring smärta gjorts specifikt på denna population och tros också vara underrapporterad då en del äldre felaktigt tror att smärta är en naturlig del av åldrande, eller undviker att tala om sin smärta med rädsla för att vara till besvär för sin omgivning (1). Smärtan kan bero på en rad olika tillstånd varav besvär från rörelse- stödjeorganen är vanligast. Artros förekommer hos ca 80 % av personer över 65 år. Vanligt är också osteoporos, artrit, spondylos, diskdegeneration och smärta som följd av frakturer. Förutom nociceptiv smärta är även neuropatisk smärta mer vanlig hos äldre - smärta efter bältros, stroke, diabetesneuropati eller cancer (2). 

    ...

    Hos barn (def. under 18 år) har man i studier visat en prevalens på 25 % för långvarig återkommande värk minst en gång/vecka och 5-10 % som uppgett kontinuerlig eller återkommande smärta av hög intensitet. De vanligaste smärttillstånden är huvudvärk, magsmärta och muskuloskeletal smärta som ex juvenil idiopatisk artrit, ofta med regional eller generaliserad spridning och i samsjuklighet med ångest, depression, sömnsvårigheter och neuropsykiatriska problem. Växtvärk som besvär känner många till men orsaken till tillståndet är inte fullt kartlagt. Teorier finns kring psykosociala orsaker, pes planus eller D-vitaminbrist. Smärta hos barn kan också vara kopplat till tillväxtzoner som Schlatters sjukom eller andra juvenila osteokondranser (3). Neuropatisk smärta är mycket ovanligt hos barn under 8 år, därefter ökar risken för med en symtombild som liknar den hos vuxna drabbade individer. Ett fåtal barn kan utveckla komplext regionalt smärtsyndrom, mer vanligt hos flickor och då nedre extremiteterna med symtom som allodyni, trofiska förändringar, cirkulationsförändringar och kontrakturer i den drabbade delen (2). Flickor har generellt visat sig rapportera mer smärta än pojkar, liksom för kvinnor/män (4). 

    ...

    Smärtbedömning kan vara komplex hos både äldre och yngre individer. Hos äldre kan kommunikationsproblem pga nedsatt syn, hörsel eller kognitiva funktioner försvåra, särskilt vid demenstillstånd. Ofta finns också flera medicinska problem samt smärttyper samtidigt vilket gör det än mer viktigt med en noggrann analys, inklusive utvärdering och skattning med ex VAS, smärtteckning, olika funktionella tester rörande ADL eller smärtdagbok. Smärta som inte behandlas kan, förutom själva lidandet hos patienten, orsaka nedsatt allmäntillstånd, nedsatt fysisk funktion, ökad risk för fallolyckor, sömnproblem och depression (1). Studier har gjorts kring olika åldrars skillnad i känslighet för smärta och man har då funnit en ökning i smärttröskel med stigande ålder. Resultat har visat att smärttröskel för just tryck dock minskar med högre ålder medans smärttröskel för värme inte visar någon skillnad relaterad till ålder (1). 
    Den medicinska behandlingen kan vara problematisk hos äldre med de fysiologiska förändringar som sker i en åldrande kropp. Minskad muskelmassa/vattenmängd, ökad mängd kroppsfett och försämrad njur- och leverfunktion påverkar läkemedlets distribution och elimination i kroppen med ökad risk för biverkningar och överdosering. Andra behandlingsmetoder, såsom fysioterapi, är därför än viktigare hos denna population, också i syfte att påverka ex benstyrka och balans och övrig hälsa som sekundärt kan påverkas negativt av smärtan pga nedsatt fysisk aktivitetsnivå (2).

    ...

    Hos barn är inte kroppens åldrande samma utmaning men beroende på ålder kan smärtbedömning försvåras av barnets oförmåga att själv förstå och förklara smärtan. För att kommunicera smärtupplevelsen med barnet från man anpassa efter ålder. Hos små och icke-verbala barn får man vara uppmärksam på kroppsrörelser, ljud och ibland fysiologiska reaktioner på stress, och skatta dessa genom att använda validerade beteendeskalor. Yngre barn kan uttrycka muskeloskeletal smärta genom diffusa symtom och beteenden som önskan om att bli burna, gnällighet, hälta eller annat undvikande av att använda del av kroppen, förändringar i aptit eller sömn eller att barnet drar sig undan eller blir utåtagerande vilket man då behöver vara uppmärksam på ( 3, 4). Från 4-6 år kan man använda självskattningsinstrument som ex Poker Chip Tool där barnet genom att använda spelmarker får visa upplevd storlek/mängd av smärta eller skalor med olika ansiktsuttryck som signalerar smärta. Från 8- 10 år uppåt fungerar ofta NRS eller VAS ofta bra för barnet att förstå, liksom hos vuxna. Smärtteckning kan också vara ett sätt att mötas i kommunikationen och sedan kunna följa smärtans förlopp i behandlingen. Viktigt är att involvera föräldrar som känner barnet och dess reaktioner bäst. Dock kan integriteten behöva beaktas i övre tonåren. Rädsla och oro är också viktigt att utforska hos barnet då detta direkt påverkar smärtupplevelsen, både i mötet med vården och utifrån hur barnet har det hemma och i sin bakgrund med kroppsligt smärtsamma erfarenheter. Tidigare operationer och ingrepp kan ge ett tydligt smärtminne både fysiologiskt och psykologiskt (2). 

    ...

    Forskning kring fysikalisk behandling vid långvarig smärta hos äldre är mycket bristfällig. TENS och akupunktur kan provas men med hänsyn taget till ev pacemaker eller nedsatt känsel vid neuropatier vid användning av elektroterapi (2). Träning som behandling har generellt god evidens oavsett ålder. Enligt FYSS har träning effekt på styrka, kondition och balans hos äldre vilket kan ge en bättre funktion för vardagslivet och förebygga fall. Träning kan också förebygga eller användas som behandling vid många åldersrelaterade sjukdomar men behöver anpassas efter individ. Bassängträning kan ex fungera bra för äldre med mycket belastningssmärta (5). 

    ...

    Hos barn med akut smärta eller känd sjukdom som ex juvenil ideopatisk artrit följer behandlingsprinciperna som för vuxna med olika läkemedel. Vid växtvärk eller annan muskeloskeletal smärta utan känd orsak är behandlingen i första hand icke-farmakologisk (3). Vid procedursmärta, vid ex provtagning, är ett tryggt omhändertagande viktigast och strategier såsom avledning eller förberedande smärtlindring. Vid långvarig smärta där barnet utvecklat ett smärtbeteende är farmakologisk behandling ofta inte tillräcklig och patienten bör få hjälp av ett multimodalt team som ser till smärtans alla följder i livet där vardagsliv med skolgång, vänner och fritid påverkas (2). Föräldrarna spelar en grundläggande roll i behandlingen och påverkar ofta barnets sätt att hantera smärtan. Föräldrarna kan ha en copingstrategi utifrån akut smärthantering med budskap om försiktighet och undvikande och behöver kunskap och stöd i hur de kan hjälpa sitt barn på bästa sätt tillbaka till en mer normal vardag, ex stötta in i aktiviteter och ställa lagom höga krav anpassat efter barnets ålder (3). Det är också viktigt ur ett långtidsperspektiv att behandla smärtan så tidigt som möjligt för att påverka barnets framtida hälsa och känslighet för smärta (4). Generellt finns det få välgjorda studier om barn och unga med långvarig smärta gällande fysioterapi och likaså få randomiserade kontrollerade studier kring läkemedelsbehandling. För behandling med kognitiv beteendeterapi är evidensen god. Liksom för vuxna med långvarig smärta är multimodal rehabilitering rekommenderad som täcker patientens alla skiftande problem som rörelserädsla, funktionsförsämring, ångest och skolsvårigheter (3). 

    ...

    1: D. Kayne. A, Baluch. A, T. Scott. J. Pain Management in the Elderly Population: A Rewiew. The Ochsner Journal
    2: Norrbrink. C, Lundeberg.T. Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Studentlitteratur. 2010. 
    3: Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2017;28(3):23–53.

    ...

    5: FYSS- kapitel “Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre” 

    ...