Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Akut och långvarig smärta > Akut och långvarig smärta (EM)

Akut och långvarig smärta (EM)

    Table of contents
    1. 1. Akut och långvarig smärta

    Akut och långvarig smärta

    Smärta finns beskriven på många olika sätt och är en sensorisk emotionell upplevelse, ofta förknippad med obehag och olust. Detta gör det till en subjektiv och individuell känsla som inte heller går att mäta eller jämföra med någon annans smärtupplevelse. Upphovet till smärtupplevelsen beror på och påverkas av flera olika orsaker och processer, men är inte alltid möjlig att fastställa. För att enklare förstå och förklara smärta klassificeras den i en tidsaspekt (temporalt perspektiv) och utifrån en orsak (etiologi). Man har även försökt förstå den komplexa upplevelsen utifrån tre komponenter: den sensoriskt diskriminativa som beskriver smärtans intensitet, lokalisation och duration, affektiva komponenten som skildrar obehaget kopplat till upplevelsen samt den kognitiva komponenten av smärta som leder till tankar och handlingar (1,2).

    Den som beskriver sig ha smärta, har också det, oberoende av om det går att finna en fastställd orsak till smärtan eller inte (3). Baserat på klassification utifrån etiologi beskrivs de olika orsakerna till smärta vara: nociceptiv - då det sker en aktivering av nociceptorer (högtröskliga receptorer som reagerar på skadligt eller hotande skadligt stimuli) på grund av inflammation, ischemi eller degenerativ vävnad. Neuropatisk – uppstår vid skada eller sjukdom i det perifiera eller centrala nervsystemet. Smärta av oklar orsak – då ingen klar patologi hittas som kan förklara uppkomsten, samt psykogen – psykisk ohälsa som orsak (1,2,3). Man har även börjat introducera ett ytterligare begrepp, nociplastisk smärta, som beskrivs som en dysfunktionell smärtreglering och används i allt större utsträckning som en förklarande orsak hos vissa patienter med ”långvarig smärta”, smärta indelat efter ett temporalt perspektiv (4).

     

    Hur akut respektive långvarig smärta definieras

    Den allmänna definitionen av smärta, ej angiven utefter en tidsaspekt, är fastställd av International Association for the study of pain (IASP) och lyder:Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”

    Smärta utefter ett temporalt perspektiv delas in i en akut respektive långvarig smärta. En smärta som pågår 4-6 veckor (eller rimlig förväntad lä kningstid i relation till smärtans orsak) brukar definieras som akut. Långvarig smärta definieras som en smärta som pågått i minst tre eller 6 månader och som övergått till att överstiga förväntad läkningstid (1,2).

     

    På vilket sätt dessa smärttillstånd skiljer åt

    Akut smärta behövs för vår överlevnad och fyller en viktig funktion i att varna oss vid hot om skada eller redan befintlig vävnadsskada. Den skyddar vår vävnad genom aktiva reflexer på ryggmärgsnivå som får oss att avlägsna eller immobilisera en kroppsdel. Smärtupplevelsen är ofta tydligt lokaliserad och under aktuell läkning-/återhämtningsperiod påminner den oss om att minska belastning på området (1,2).

    Vid långvarig smärta har smärtan tappat sin funktionella betydelse, den fungerar inte längre som en hjälp till läkning utan blir istället en funktions- och aktivitetsbegränsning för den drabbade. Smärtan upplevs mer diffus och svårlokaliserad och ett stressande system hålls igång utan ett symtomatiskt syfte. Smärta under en längre tid kommer även att påverka funktioner negativt som sömn, kognition, sinnesstämning och motorik, genom involvering av kroppens system, bland annat det immunologiska, endokrina och det autonoma nervsystemet (1).

     

    Varför smärta kan bli kvarstående trots att den primära orsaken bakom smärtan borde ha försvunnit

    Under en längre tid med smärta sker förändringar i såväl det perifera som det centrala nervsystemet. Fenomen som central sensitisering, dysfunktion i descenderande smärthämmande bansystem, ökad aktivitet i de smärtfaciliterande systemen samt central plasticitet (aktivering av delar i cortex och limbiska stukturer) är flera möjliga förklaringar till kvarvarande smärta.

    Vid central sensitisering uppstår en överretbarhet i det sekundära neuronet och i segmentellt kringliggande neuron på grund av upprepad eller långvarig nociceptiv stimulering. Det innebär bland annat att fler receptoriska fält aktiveras och smärtan upplevs från ett större område. Den ökade känsligheten hos sekundärneuronet leder också till ökat signalflöde i uppåtgående bansystem som genom störning i smärthämmande sytem förstärker smärtupplevelsen samt leder till symtom som sekundär hyperalgesi och allodyni (2,3,5). Viss central sensitisering är funktionell och fyller därmed en funktion vid läkning redan under akut smärta. Medan mer komplexa strukturella förändringar under lång tid som kan bidra till pre- och postsynaptiska förändringar, synapsutveckling och dendrittillväxt, kan ses som förklaring till en långvarig smärtproblematik (2,5).

     

    Faktorer som ökar risken för en övergång till långvarig smärta

    Då smärta är en subjektiv emotionell sensorisk upplevelse finns det mycket omkring som kan påverka smärtupplevelsen och framförallt hur vi kommer att tolka och hantera den. Långvarig smärta ses som multifaktoriell och beror sammantaget på biologiska, psykiska och sociala faktorer. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är därför smärtans utbredning i form av lång duration och hög intensitet, smärtans psykosociala riskfaktorer som bland annat katastroftankar, nedstämdhet/oro/ångest, uppfattning om och låg tilltro till sin egen aktivitetsförmåga, undvikandebeteende, negativa förväntningar, missnöje på arbetsplatsen med mera. Tvärtom kan en minskad smärtintensitet och duration, tillsammans med en god tilltro till den egna förmågan och en känsla av att vara behövd på arbetet, minska riskernaför att smärta blir långvarig (2).

     

    Hur behandlingen skiljer sig åt

    Smärtans etiologi och orsak är viktig för bedömning och ställningstagandet kring adekvat behandling. Om smärtan är akut eller långvarig får också betydelse för interventionen, och en biopsykosocial helhetsanalys kan bli nödvändig för planering och genomförande av lämplig rehabilitering (2).  

    Vid akut smärta är symtombilden mer tydlig och lokaliserad till smärtans ursprung. Det handlar om återhämtning och läkning där delar av behandlingen kan vara att delvis avlasta drabbat område, ibland till och med undvika vissa aktiviteter som för stunden kan fördröja eller hindra läkning. Vid långvarig smärta blir rehabiliteringen mer omfattande och fokus ligger ofta på att se till konsekvenserna, t ex unvikandebeteende eller aktivitetsbegränsning, istället för till smärta och symtom. Till motsatts från ibland den akuta skadan behöver kroppen utsättas för belastande träning och fokusera på en rehabiliterande återgång i aktivitet, delaktighet och arbete. Här har den multimodala rehabiliteringen fått en stor betydelse och visat sig vara mer utvärderad och evidensbaserad i jämförelse med många andra behandlingar. (2,6).

     

    Referenser:

    1. Norrbrink C, Lundeberg T. Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv.1 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010.
    2. Borg J, Borg K, Gerdle B, Sunnerhagen KS. Rehabiliteringsmedicin: Teori och praktik. 1 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2015.
    3. Nisell R, Lundeberg T. Smärta och inflammation: Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. 1 rev, uppl. Malmö? Studentlitteratur; 1999.
    4. International Association for the study of pain (IASP). Working together for pain relief. IASP Terminologi. Washington D.C: International Association for the study of pain; 2017 Dec 14. Hämtad från: https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698#Pain
    5. Woolf CJ. Central sensitisation: implications for the diagnosis and treatment of pain. Pain. 2011; 152(3):2-15.
    6. Scascighini1 L, Toma1 V, Dober-Spielmann S, Sprott H. Multidisciplinary treatment for chronic pain: a systematic review of interventions and outcomes. Rheumatology. 2008;47(5):670–678.
     
     

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Tycker du sammanfattar ämnet mycket bra! Strukturen gör det lättläst och logiskt - först smärtans olika komponenter, olika typer av smärta och definition av akut respektive långvarig smärta vilket ger en bra introduktion. Därefter skillnad mellan akut och långvarig smärta, orsaker till varför smärtan kan bli långvarig kvarstående och förklaring till central sensitisering. Här skulle man kunna utveckla ytterligare fysiologiska förklaringar till långvarig smärta utöver central sensitisering men i sammanhanget och textens längd väl prioriterat. Bra att ta upp riskfaktorer för att utveckla långvarig smärta samt hur behandlingen skiljer sig åt för akut/långvarig smärta och vikten av ett biopsykosocialt synsätt. Bra jobbat! /LA
    Posted 09:38, 27 Dec 2018
    Väl utformad och lättläst artikel som beskriver akut och långvarig smärta på ett enkelt sätt.
    Jag tycker det är bra att du beskriver definitionen på smärta och att det samtidigt är en individuell sensorisk emotionell upplevelse som ej går att urskilja från person till person. Du beskriver skillnaden mellan långvarig och akut smärta och jag skulle också gärna se exempel på sjukdomstillstånd eller skador som kan uppkomma akut och vilka symtom som vanligtvis förekommer bland långvarigt smärtbeteende. Jag skulle också se till att utveckla vad som innefattar en multimodal rehabilitering och hur dessa terapeuter tillsammans utreder om en patient utvecklat ett långvarigt smärtbeteende med exempelvis frågeformulär som Linton etc. Jättebra att du tar upp viktiga bregrepp som central sensitisering och förklarar detta på ett begripligt sätt. Intressant läsning / AK
    Posted 17:46, 30 Dec 2018
    Jag tycker artikel är lättläst och intressant. Den delen där du med egna ord beskriver långvarig smärta är riktigt bra ffa för att den tydliggör skillnaden mellan akut och långvarig smärta på ett lättförståeligt sätt. Jättebra! Jag saknar kanske lite information om vad som händer fysiologiskt vid akut smärta. Du nämner aktivering av reflexer på ett bra sätt. Kanske lägga till text som beskriver perifier sensitisering och HPA-axel. Vh, Maria
    Posted 17:57, 2 Jan 2019
    En väldigt informativ och lättläst artikel om skillnaden mellan akut och långvarig smärta. Bra jobbat!
    Jag tycker att du har fått till en bra indelning av texten i olika stycken och tydliggjort med underrubriker. Det är fint flyt i texten och skrivet med ett klart och tydligt språk.

    Gällande stycket "faktorer som ökar risken för övergång till långvarig smärta" känns det som att texten blivit mer avskalad och mer radar upp olika faktorer utan närmare beskrivning. För min del hade stycket gärna kunnat utvecklats mer för dessa riskfaktorer är ju väldigt intressanta och jag tror att du kunnat brodera ut det mer i texten. Kanske plocka ut något/några av orden till en egen mening där du också ger exempel. På så vis tror jag att det stycket hade fått samma fina läsbarhet, flyt och tydlighet som styckena ovanför i texten.

    Mvh Jenny
    Posted 08:19, 4 Jan 2019
    Bra skriven artikel, den grupp med långvarig smärta är en viktig grupp som jag tror behandlas ofta som akuta patienter. Som du skriver är den multimodala rehabiliteringen viktig för långvariga smärtpatienter. Jag tycker att du beskriver centralcensitesering på ett väldigt bra sett, hade varit bra att få med HPA-axeln och hur vanligt det är att akut smärta övergår till långvarig smärta
    Posted 21:09, 7 Jan 2019
    Slutkommentar:
    Så roligt och lärorikt att så många läst och givit feedback på min text! Det är lätt att bli ”hemmablind” när man skriver en egen text och det blir tillslut svårt att själv upptäcka brister och komma på förbättringar.

    Jag lärde mig mycket av att skriva denna artikel, då jag själv inte arbetar med att möta patienter för att hjälpa/behandla smärttilsstånd, varken akuta eller långvariga.
    Efter att jag inhämtat kunskap om det ämne jag valt, och sedan skulle börja skriva, blev jag nervös över hur jag skulle få ihop allt viktigt om akut och långvarig smärta på bara max 2-3 A4-sidor. Det finns ju så mycket litteratur om ämnet och så mycket detaljer man skulle kunna gå in på. Jag var därför från början noga med att sålla bland allt och försöka skriva artikeln så kortfattat som möjligt utan att det skulle lämna för många luckor i ämnet. Det var förstås omöjligt och det framgår ju i delar av resultatet att det hade kunnat stå betydligt mer om både det ena och det andra.

    Det är fler läsare som kommenterat att det hade kunnat varit intressant med en mer utvecklande text under vissa av rubrikerna, dock är det helt olika synpunkter på vart i texten det skulle kunna utvecklas mera. Jag anser att näst intill samtliga underrubriker skulle kunna fyllas ut med mer kunskap och för att göra det hade jag behövt söka upp ytterliggare kurslitteratur för möjlighet till att kunna läsa in mig ännu mer i ämnena, ff a hur behandlingen mellan akut och långvarig smärta skiljer sig åt och vad som innefattar en multimodal rehabilitering och hur den går till i klinik.

    Jag kommer ha mycket användning av det jag lärt mig hitintills i mötet med mina patienten. Även om jag rehabiliterar dem för andra orsaker än smärta, så har många ändå smärta med sig i bagaget att ta hänsyn till. Och det kommer krävas av mig som fysioterapeut, att både läsa på mer inom de delar min kunskap brister och att kontinuerligt uppdatera mina kunskaper genom t ex utbyte mellan kollegor, utbildning samt kontinuerligt söka upp och ta del av ny vetenskap.
    Posted 21:24, 13 Jan 2019
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.