Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Fysisk aktivitet vid depression

Fysisk aktivitet vid depression

    Table of contents
    No headers

    Fysisk aktivitet vid depression

     

    Introduktion:

    Det är idag vanligt förekommande att drabbas av folksjukdomen depression, något som anses vara den största orsaken till minskade friska levnadsår i västvärlden. Depression kategoriseras som lindrig (grad 1), måttlig (grad 2) eller allvarlig (grad 3). Vanliga symtom är upplevelse av nedstämdhet under större delen av dagen de flesta dagarna. Känslomässiga förändringar i form av sorg och skuldkänslor är också vanligt förekommande liksom minskat intresse för det som vanligtvis brukar upplevas lustfyllt och betydelsefullt. Vanligt förekommande är också förändring av aptit och sömn (upplevelse av ökat eller minskat behov) beroende eller oberoende av andra kroppsfunktioner såsom energinivån. Att uppleva ångest, skuld och hopplöshet samt koncentrationssvårigheter och är också vanliga symtom. Det kan vara svårt att utföra dagliga aktiviteter. Diagnosen för depression sätts genom det diagnostiska systemet DSM-5.  Patienten ska då ha upplevt minst fem symtom nästan dagligen under en tvåveckorsperiod för att diagnosen ska fastställas. En homogen patofysiologi är ännu inte helt klarlagd. En teori kring de bakomliggande mekanismerna är att det beror på en störning av signalsubstanser eftersom att antidepressiva mediciner ger en förbättrad funktion av dessa system (1).

     

    För närvarande har den moderna behandlingen av depression haft mer fokus på antidepressiva läkemedel samt samtalsterapi, ofta i kombination av dessa två. Många andra faktorer som tror sig ha en stor betydelse och bidragande del till att drabbas av depression och dess sjukdomsförlopp lyfts inte upp på samma sätt, såsom exempelvis betydelsen av fysisk aktivitet (2).

     

    Population: Män och kvinnor ≥18 år som är klassificerade som deprimerade (grad 1 och 2)

    Intervention: Fysisk aktivitet

    Control: Kognitiv beteendeterapi (KBT)

    Outcome: ökad livskvalité och minskad risk för mortalitet

     

    Frågeställningar:Kan fysisk aktivitet ge samma positiva effekter vid behandling av mild till måttlig depression jämfört annan behandling såsom; KBT med avseende på livskvalité och minskad risk för mortalitet?

     

     

    Litteratursökning:


    Sökstrategier

    1.1. Inklusionskriterier

    • material publicerat från 2014-01-01 till 2019-11-01

    • artiklar på engelska

    • studier av typen RCT (Randomized Controlled Trial)


    1.2. Exklusionskriterier

    • artiklar som inte är tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek

    • personer under 18 år


    Sökmotorn pubmed användes vid sökning för att hitta relevanta studier. Till hjälp användes olika MesH termer vilka hittades på svensk MesH https://mesh.kib.ki.se/.

    Önskvärda sökord var bland annat: depression, physical activity, och therapy.  De MesH-termer vilka användes var: Depression/therapy*  Exercise/psychology*

    För att finna aktuella artiklar kunde en sökning se ut såhär: ("Depression"[Mesh] AND "Exercise"[Mesh]) AND "Psychology"[Mesh] AND (Randomized Controlled Trial[ptyp]

    Sökning via pubmed: Exercise AND depression AND therapy OR psychology eller Cognition Therapy OR exercise AND depression.

    Därefter sorterades relevanta artiklar genom att välja RCT-studierna och exkludera artiklarna som var äldre än 5 år. För att snabbt skapa en uppfattning om artikelns relevans och kvalitet lästes artiklarnas abstract. Därefter användes “Mall för bedömning av relevans” för att snabbt skanna av hur bra artikeln var.

     

     

    Resultat:

    Studie 1. Physical exercise and internet-based cognitive–behavioural therapy in the treatment of depression: randomised controlled trial.


    Syftet med studien var att bedöma de kortsiktiga effekterna av tre olika behandlingar för depression. De tilldelades en av tre interventioner för depression under en 12-veckors period.

    Interventionerna bestod antingen av fysisk aktivitet, internetbaserad kognitivbeteendeterapi (KBT) eller “standard behandling” (TAU) inom primärvården.


    Utfallsmått. Det primära utfallsmåttet var skalan för depression (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale; MADRS). Det sekundära utfallsmåttet var självskattad arbetsförmåga (Work Ability Index; WAI).


    Fysisk aktivitet: Deltagarna vilka hade tilldelats träningsgruppen randomiserades till tre olika grupper. Den första träningsgruppen kallades för nivå 1 bestående av yoga med fokus på lätt rörlighet och kontrollerad andning. Nivå 2 bestod av en aerobicsklass med viss pulshöjande aktivitet. Träningsgrupp nivå 3 var en högintensiv träning bestående av aerobics, styrketräning och balansträning. Träningspassen var 60 minuter och utfördes tre tillfällen/vecka.

    KBT: Behandlingen utfördes via en säker webbplats och involverade patienterna att arbeta via en självhjälpsmanual. Före start av behandling introducerades samtliga deltagare till processen genom ett kort telefonsamtal från sin tilldelade psykolog. Patienternas svar samlades in veckovis och kontrollerades för att uppmärksamma eventuella ytterligare behov av hjälp hos “högriskpatienterna”.

    TAU: I den här gruppen fick patienterna standardbehandling för depression via ansvarig personal i primärvården. Behandlingen bestod i många fall av rådgivning med ett KBT-fokus.


    I denna studie inkluderades totalt 946 personer vilka diagnostiserades med mild till måttlig depression. Vid baslinjen bedömdes depression och självbedömd arbetsförmåga, detta följdes upp på nytt 3 månader senare, direkt efter interventionens slut. För att inkluderas i studien krävdes att patienterna var 18 år samt hade 49 i samband med undersökningsformuläret PHQ-9. Exklusionskriterierna var: primär alkohol- eller drogmissbruk, psykiatrisk diagnos som krävde specialistbehandling (psykos eller liknande) eller om det fanns en allvarlig somatisk sjukdom.  


    Det primära utfallet.

    Det fanns en signifikant skillnad mellan nivån av depression från baslinjen till interventionens slut i alla tre behandlingsgrupper. Skillnaderna var signifikant större i både interventionen för fysisk träning samt i KBT-gruppen. Mellan dessa två grupper var resultatet ungefär lika.

    Det uppmärksammades ingen signifikant skillnad mellan behandlingarna avseende depression hos de yngre deltagarna: åldrarna mellan 18-34 år. En tydlig skillnad fanns dock hos åldersgrupperna 35-49 år och 50-71 år.


    Det sekundära utfallet.

    Den självbedömda arbetsförmågan skattades på en skala från 0 (ingen kapacitet till att börja arbeta) till 10 (högsta möjliga kapacitet). Resultatet visade skillnader i alla grupper, dvs. de flesta skattade högre numrering efter interventionen, det var dock ingen skillnad grupperna emellan. En könsskillnad sågs då männen skattade högre vid självbedömd arbetsförmåga, jämfört hur kvinnorna skattade sin självupplevda förmåga att återgå till arbete.


    Styrkor och svagheter med studien.

    Den här studien var särskilt intressant pga. ett stort antal inkluderade personer. Det var dock även ett stort bortfall under studien och 740 personer genomförde studien totalt. Det skiljde sig en del mellan avhoppen bland grupperna. I träningsgruppen hoppade 68 personer av, i KBT-gruppen droppade 58 personer samt 80 personer i TAU, detta kan såklart ha påverkat studien. Bortfallet tar forskarna upp och belyser i studien och det visar sig att majoriteten av de som valde att hoppa av gjorde det på grund av missnöje över det slumpmässiga utfallet, de var helt enkelt inte nöjda med vilken typ av behandling de hade fått tilldelat. Vad säger egentligen det? Kan det vara så att en majoritet av de resterande deltagarna är nöjda med sina tilldelningar och behandlingar? Hur skulle det i sig ha kunnat påverka slutresultatet isåfall?  


    Studie 2. Physical fitness exercise versus cognitive behavior therapy on reducing the depressive symptoms among community-dwelling elderly adults: A randomized controlled trial.


    Syftet med denna studie var att undersöka olika behandlingsåtgärder för depression hos äldre personer, ≥ 65 år. Interventionerna i den här studien pågick under 12 veckor och jämförde fysisk aktivitet, KBT och en kontrollgrupp.


    Utfallsmått. Det primära utfallsmåttet var ett frågeformulär bestående av 15 frågor, (GDS-15). Det sekundära utfallsmåttet var mätning av kondition, livskvalitet och socialt stöd som mättes av bl.a. 6-minuters gångtest och SF-36 frågeformulär.


    Fysisk aktivitet: Deltagarna som hade fått träning som intervention fick genomgå ett träningsprogram vid tre tillfällen/vecka. Varje träningspass varade i 50 min. Intensiteten på passen klassades som måttlig, skulle vara mellan 12 - 14 enligt Borgskalan.  

    KBT: Patienterna i denna grupp behandlades under flertalet “faser” med olika teman. Träffarna varade i 60-80 minuter med grupper om 3-5 deltagare.

    Kontrollgrupp: Informationen kring kontrollgruppen är inte särskilt omfattande och beskrivs bestå vara “standardvård”. Patienterna i denna grupp tycks inte få någon extra vård eller behandling utöver det. Vidare står det att patienterna kunde söka sig till andra tjänster i området och fick efter studiens gång en “förkortad version av interventionerna i denna studie”.


    Det var totalt 57 inkluderande personer i studien. Enligt forskarna var det ingen av personerna som hoppade av studien, vilket var väldigt intressant eftersom studien varade i totalt nio månader. Uppföljningar och nya mätningar gjordes vid T2 (tre månader), T3 (sex månader), T4 (nio månader).

    Efter 12 veckors behandling var det signifikanta minskade nivåer vid bedömning av depressiva symtom hos KBT-gruppen jämfört kontrollgruppen. Även märkbara skillnader syntes i träningsgruppen.

     

    Det primära utfallet.

    Resultatet visade signifikant minskning avseende poäng i frågeformuläret GDS-15 från deltagarna i träningsgruppen. Det visades också finnas en signifikant minskning hos KBT-gruppen.

     

    Det sekundära utfallet.

    En signifikant ökning sågs avseende kondition och 6-minuters gångtest i träningsgruppen. Deltagarna från träningsgruppen skattade även högre poäng i SF-36 formuläret på sin livskvalitet.  


    Styrkor och svagheter med studien.

    Det här var en relativt liten studie med totalt 57 deltagare inkluderade. En styrka med studien är att de fick behålla samtliga deltagare under hela studiens gång, vilken varade i totalt nio månader. Detta kan förstås också tyckas vara lite märkligt.

    Det framkommer inte särskilt mycket information kring kontrollgruppen i denna studie. Författarna skriver att personerna i kontrollgruppen inte fick någon ytterligare behandling utöver “vanlig vård”. Det lämnar utrymme för tolkning samtidigt som resultatet därmed kan ifrågasättas. Det framkommer således inte vad den standardiserade vården innebar.  Det framkommer att personerna “inte har blivit nekade att söka annan form av behandling i närområdet” under pågående studie, det kan tyckas oetiskt att låta deltagarna i kontrollgruppen vänta tills studiens slut innan de fick en “förkortad version” av interventionerna i denna studie.


    Diskussion


    Frågeställningen är besvarad utifrån frågan om fysisk aktivitet kan ge samma positiva effekter vid behandling av mild till måttlig depression. Det sågs i både studie 1 och 2 positiva effekter vid utförandet av fysisk aktivitet som behandling vid depression. Vidare sågs hos dessa två studier även en skillnad mellan interventionerna, dvs. att resultatet var något högre i de grupperna där personerna fick fysisk aktivitet som behandling jämfört KBT.

    Det var däremot relativt svårt att hitta två riktigt bra och etiskt försvarbara RCT-studier. Därför plockades studie 2 med där personer under 65 år exkluderades, vilket inte var tanken och min frågeställning till en början. Samtidigt kunde jag inte ta med en studie där t.ex åldersspannet var godkänt men där personer med depression och självmordstankar kunde hamna i en kontrollgrupp “där ingen behandling gavs under studiens gång”.


    Vidare kan man fundera på skillnaden mellan internetbaserad KBT och mötet med en vårdgivare på plats. Hur stor påverkan kan direkt social kontakt ge jämförelsevis via nätet?  


    Frågeställningen i aktuellt arbete skulle möjligen ha omformulerats. Kanske skulle frågeställningen varit mer öppen. Det som är intressant och relevant är ju egentligen resultatet av behandlingarna om det så gäller ökad livskvalité eller minskad depression enligt en depressionsskala. Studie 2 använde sig av SF-36 formuläret som ett sekundärt utfallsmått som avser att mäta livskvalité.


    En etisk fråga att diskutera är kontrollgruppen i studie 2. Det som framkommer i studien kring kontrollgruppen är deltagarna i denna grupp inte fick någon “extra behandling” utöver den vanliga behandlingen. Det framkommer inte vad den vanliga behandlingen innebar och lämnar således stort utrymme för tolkning. Hur intressant blir resultatet om det inte lämnas information kring den grupp som de andra interventionerna jämförs med? Deltagarna kunde söka sig till andra “tjänster i området” och fick efter studiens gång en så kallad “förkortad version av interventionerna i denna studie”.


    De två studierna visade sammantaget ett positivt resultat gällande fysisk aktivitet som behandling vid depression. Även behandlingsmetoden KBT gav positiva resultat. Tidigare forskning stödjer också resultatet om att använda sig av fysisk träning vid behandling av depression. Boken FYSS används som ett slags uppslagsverk för fysioterapeuter i syfte att använda redskapet fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och behandling i vården. Där beskriver de att personer med depression bör rekommenderas fysisk aktivitet i form av aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet i syfte att minska de depressiva symtomen samt förbättra livskvalitet (1).


    Det finns alltmer forskning som tyder på att fysisk aktivitet skulle kunna fungera som prevention och behandling vid depression. Det blev därför intressant att fördjupa sig inom detta området eftersom andra typer av behandlingar för denna patientgrupp fortfarande väljs före fysisk aktivitet.

    Trots bevis och tidigare positiva resultat avseende fysisk aktivitet som behandling av depression prioriteras inte detta högt som behandlingsåtgärd inom vården. Vid möte med primärvården blir patienter i förstahand rekommenderade psykoterapi samt KBT vid lindrig till måttlig depression. Därefter blir patienter rekommenderade antidepressiv medicinering, enligt prioritet 2. Längre ner på prioriteringslistan, vilken är uppdelad på en 10 -gradig skala, står FaR (fysisk aktivitet på recept) på en sjätteplats (5). Varför? Med tanke på att motion inte ger några biverkningar jämförelsevis med antidepressiv medicinering, borde det vara högst aktuellt och av intresse att diskutera vidare för att försöka ändra prioriteringen. Återigen, hur kan psykoterapi och KBT prioriteras på nivå 1 och fysisk aktivitet på nivå 6? Hur mycket mer kunskap och forskning behövs inom detta område för att förändra detta?

    Referenser

     

    1. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.


    1. Sarris, J., O’Neil, A., Coulson, C. E., Schweitzer, I., & Berk M. (2014). Review. Lifestyle medicine for depression. BMC Psychiatry, 14:107.  


    1. Studie 1: Hallgren M, Kraepelien M, O¨ jehagen A, Lindefors N, Zeebari Z, Kaldo V & Forsell Y. Physical exercise and internet-based cognitive–behavioural therapy in the treatment of depression: randomised controlled trial. The British Journal of Psychiatry (2015) 207, 227–234. doi: 10.1192/bjp.bp.114.160101


    1. Studie 2: Huang T, Liu C-B, Tsai Y-H, Chin Y-F, Wong C-H. Physical fitness exercise versus cognitive behavior therapy on reducing the depressive symptoms among community-dwelling elderly adults: A randomized controlled trial. International journal of nursing studies (2015) 52, 1542-1552.


    1. Läkartidningen (elektronisk resurs) sätt större fokus på fysisk aktivitet vid vård vid depression. (2017). Stockholm: Läkartidningen förlag.

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Det är alltid bra med feedback från andras perspektiv, då texten belyses med “nya ögon”. Det var betydande att diskutera kring tolkningen av mallarna samt hur det hjälpte vid valet av artiklarna. Jag tog med mig tips på ändringar att göra i presentationen av resultatdelen och har ändrat en del där, exempelvis en del detaljer som tidigare inte framkom och/eller var något otydliga. Ny tid för uppföljning och fortsatt diskussion (wiki 7) bestämdes också under träffen.
    Posted 20:36, 9 Apr 2019
    Hej!
    Lite reflektioner om din artikel:
    Nämndes något i studie 1 om skillnader i resultat för de olika träningsgrupperna? Skulle vara intressant att få veta mer om ifall viss typ av fysisk aktvitet fungerar bättre än andra vid depression.
    Finns studierna registrerade i clinicaltrials.gov?
    Håller med dig om att det tycks konstigt att fysisk aktivitet prioriteras så lågt, men det finns väl antagligen för få bra studier? Studie 2 tex ger ett mycket osäkert intryck, mycket oklarheter och liten grupp. Den studien verkar vara gjord i Kina och de kulturella skillnaderna när det gäller synen på och förekomst av depression skulle ju också kunna vara något att reflektera över när en studie granskas. Att ingen deltagare föll bort låter som sagt skumt - kan kulturen spela in även där? Är följsamheten högre i vissa kulturer? Eller var det fusk i studien? Community-dwelling: betyder det typ ålderdomshem? Isåfall kan ju det förklara den höga följsamheten: de kom inte undan om interventionen utfördes på plats på äldreboendet.
    Har du fler referenser att lägga till, som tillför intressant input till ämnet?

    mvh
    Ingela
    Posted 14:26, 14 May 2019
    Hej igen,
    Jag läste fel i instruktionerna.. trodde vi skulle kommentera ANDRA arbeten än de i wiki 5.. Hoppas du har användning av mina kommentarer ändå :)
    /Ingela
    Posted 09:49, 15 May 2019
    Återigen ett bra och givande samtal i min grupp i connect (15/5). Jag har fått bra och konstruktiv kritik kring mitt arbete inför kommande inlämning.
    Posted 11:57, 16 May 2019
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.