Search:

Diabetes typ 2

    Table of contents
    No headers

    Version as of 07:40, 22 Jul 2019

    to this version.

    Return to Version archive.

    View current version

    Ämne: diabetes typ 2

     

    Introduktion

    Diabetes är ett samlingsnamn för en antal sjukdomar där sockernivån i blodet är för hög, hyperglykemi (1). Hyperglykemin beror på total avsaknad/brist på hormonet insulin eller att cellerna har en nedsatt förmåga att tillgodogöra sig insulin. Insulin är ett hormon som är nödvändigt för att cellerna ska kunna använda sig socker som finns i blodet (1). Diabetes typ 2 är den vanligaste diabetessjukdomen i Sverige och cirka 5% av befolkningen har diagnostiserats men mörkertalet bedöms vara stort (2). Det är en kronisk och progressiv sjukdom och antalet människor som insjuknar och lever med sjukdomen ökar snabbt (2). Vid diabetes typ 2 finns fortfarande en produktion av kroppseget insulin men nivån är inte tillräckligt hög och kroppens celler är mindre insulinkänsliga (1). Sockervärdet i kroppen ökar successivt under flera år och sjukdomen upptäcks vanligen i samband med vårdkontakt av annan orsak. Det finns tydliga riskfaktorer för att drabbas av diabetes typ 2 så som övervikt, rökning, hög ålder, låg fysisk aktivitet, tidigare graviditetsdiabetes men även viss ärftlighet (2). Behandling vid diabetes typ 2 är inriktad på att sänka blodsockernivån främst via livsstilsförändringar som förbättrar insulinkänslighet. Tillförsel av insulin kan behövas senare i sjukdomsförloppet (2). Kostförändringar, utbildning om sjukdomen och fysisk aktivitet är alla effektiva sätt att påverka blodsockernivån (2,3). Det finns starka evidens för att fysisk aktivitet förbättrar glukoskontrollen hos personer med diabetes typ 2 (2,3). Fysisk aktivitet kan utföras på många olika sätt men är någon aktivitet mer effektiv och vad bör en person med diabetes typ 2 rekommenderas för aktivitet för att påverka blodsockernivån mest?
     


    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet
     

    Prevention

    Det finns ett tydligt samband mellan övervikt, stort midjemått, hög ålder, bruk av tobak, låg fysisk aktivitet och risk för att utveckla diabetes typ 2 (2). En livsstil som innehåller fysisk aktivitet, varierad kost, ett body mass index (BMI) under 25 och tobakstopp är alltså preventiva åtgärder för att minska risken att insjukna i diabetes typ 2 (2). Man har i studier på personer med en eller fler riskfaktorer kunnat se att fysisk aktivitet är en mycket viktigt preventiv åtgärd för att förhindra uppkomst eller fördröja insjuknandet (1). Förbättrad kondition och regelbunden motion kan normalisera glukosnivån hos personer med begynnande sviktande glukoskontroll (1). Långvarigt stillasittande, oavsett total fysisk aktivitetsnivå, ses vara en stor riskfaktor för att drabbas av diabetes typ 2 (4). Minskas den stillasittande tiden, reduceras också risken för att insjukna.


    Behandling
    Vid fysisk aktivitet förbättras kroppens insulinkänslighet vilket ger en lägre glukoskoncentration i blodet (1). Vid nydiagnostiserad diabetes typ 2 kan fysisk aktivitet bidra till att insulinkänsligheten ökar så mycket att sjukdomen går i regress. Det är därför av största vikt att personer som nyligen diagnostiserats uppmuntras till fysisk aktivitet och får stöd i denna process. Då många följdsjukdomar (t ex ögonkomplikationer, njursvikt, fotsår) uppstår efter en längre tids sjukdom är det av stor vikt att fördröja insjuknandet (1). Fysisk aktivitet ökar glukosupptaget i skelettmuskulaturen och effekten är inte enbart under själva muskelaktiveringen utan pågår upp till 48h efter avslutad träning (1,2). Skelettmuskulatur som varit aktiv under träningspasset fortsätter ha en förbättrad insulinkänslighet (1).

    Vid diabetes typ 2 ses förändringar i skelettmuskulaturen (1). I muskelcellerna är glukostranspotörer (olika signalsubstanser) mindre aktiva och flera processer kopplade till insulinomhändertagandet är försämrade hos personer med diabetes typ 2 jämfört med icke-diabetiker. Fysisk aktivitet kan dock förbättra processerna. Man har i studier kunnat se en ökning av GLUT-4 (en glukostransportör) inne i muskelcellen men även fler signalsubstanser som bidrar till ett förbättrat glukosupptag och insulinkänslighet (5).


    Att minska övervikt hos personer med diabetes typ 2 är viktigt för ett bra behandlingsresultat (1). En viktminskning leder till förbättrad insulinkänslighet och sänkt blodsockernivå. Fysisk träning i kombination med en kostförändring är det mest effektiva sättet att nå långvarig viktminskning (6). Hos många diabetiker syns även en förhöjd blodfettnivå vilket ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer. Fysisk aktivitet som utförs regelbundet förbättrar blodfettsnivåerna och därmed minska riskerna för hjärt-kärlkomplikationer (2).



    Frågeställning

    För personer med diabetes mellitus typ 2, är konditionsträning jämfört med styrketräning mer effektivt för att sänka långtidsblodsockret (HbA1c)?

     

    P: patienter diagnostiserade med diabetes typ 2

    I: konditionsträning

    C: styrketräning

    O: långtidsblodsocker (mätt med HbA1c)

     

    Litteratursökning

    Resultat

    Diskussion




    Referenslista

    1. Agardh CD, Berne C, redaktörer. Diabetes. 4 uppl. Stockholm: Liber; 2010.

    2. Jendle J, Tornberg Å. Diabetes mellitus - typ 2-diabetes. I: Ståhle A (red). FYSS 2017 - fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Läkartidningen Förlag AB; 2017. p 380-390.

    3. Katangwe T, Bhattacharya D, Twigg MJ. A systematic review exploring characteristics of lifestyle modification interventions in newly diagnosed type 2 diabetes for delivery in community pharmacy. Inter J Pharma Pract. 2019 Feb;27(1):3-16

    4. Biswas A, Oh PI, Faulkner GE, et al. Sedentary time and its association with risk for disease incidence, mortality, and hospitalization in adults: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med. 2015;162(2):123-32
    5. Hawley JA, Jessard SJ. Exercise training-induced improvements in insulin action. Acta Physiol (Oxf) 2008 Jan;192(1):127-35
    6. Goodpaster BH, Delany JP, Otto AD, et al. Effects of diet and physical activity interventions on weight loss and cardiometabolic risk factors in severely obese adults: a randomized trial. JAMA. 2010 Oct 27;304(16):1795-802

     

    //Amanda Hammer