Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Depression

Depression

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Stress och i detta sammanhang psykisk stress diskuteras vara en stark bakomliggande faktor till depression (1), Historiskt sett har stressreaktionen varit central för organismens överlevnad och främst handlat om korta, tidsbegränsade åtgärder för att klara sig ur faror eller andra svåra situationer.(2) Eftersom stressen idag består av långdragna förlopp med ofta ständiga överbelastningar av krav och resurs har stressreaktionen gjort oss sjuka i diagnoser såsom depression.(3)

    En diskuterad anledning till varför stress kan vara en bakomliggande faktor till flertalet sjukdomar är att det är många organsystem som påverkas negativt av långvarig stress.(2).
    Ökning av stressrelaterad ohälsa är ett generellt problem som syns i flertal länder världen över. (3) Depression är inget undantag som är en psykisk diagnos med stor utbredning.(4)

    Livstidsprevalensen att få depression ligger på 15-20% och risken är betydligt större om du är kvinna. (5) Inom den patientgrupp som jag arbetar med, Autism är siffrorna betydligt högre. I en studie som presenterats har man sett en prevalens på så högt som att 70% av personer med Autism spectrum drabbas av depression någon gång under livet.(6)

    Idag ligger depression redan högt på listan över sjukdomstillstånd som har stor inverkan på levnadstillstånd och i framtiden räknar man att det kommer klättra ännu högre på listan.(7)(8)

    När man definierar Depression som diagnos innebär det avgränsade episoder på längre tid än två veckor där tydliga förändringar på känslor, tankar men också kroppsliga funktioner som sömn, aptit och möjlighet till arbete/studier är påverkade.(7)

    Depression som diagnos finns med i ICD-10 och delas in i tre olika grupperingar efter Lätt eller Lindrig, Medelsvår eller Måttlig och Svår. Diagnosens viktigaste huvudkriterier för att diagnostiseras är att ha minst ett av kriterierna, under större delar av dygnet, under minst två veckor: Sänkt grundstämning (för individen onormal nedstämdhet), Intresseförlust, Energiförlust och/eller ökad uttröttbarhet.(9)(10)

    De bakomliggande orsakerna till Depression är inte fullt utredda och det finns en del delade meningar till vad som orsakar tillståndet (7)

    En viss ärftlighet har kunnat konstateras som anledning till varför vissa drabbas och andra inte. (11) Andra diskuterade orsaker till depression är störningar i systemen för frisättning av signalsubstanserna Dopamin, Noradrenalin, Serotonin och Glutamat.(7)

    Glutamat har en förhöjande effekt på spinal nivå och ökar retbarheten hos synapsen för att skicka iväg signaler uppåt.(12)(13) Detta betyder i praktiken att kroppen kommer reagera starkare på stimuli som innan inte skulle ha orsakat en reaktion.


    Glutamat har en koppling till minne och inlärning där överaktivitet påverkar detta negativt. (14) Jakten efter betydelsen av Glutamat vid depression pågår då man sett resultat som tyder på att kopplingen mellan
    Glutamat och Depression skulle kunna vara större än den koppling med serotonin som man tidigare har hittat. (15)
    Dopamin påverkas vid långvarig stress då receptorerna som ska ta emot dopaminet inte reagerar normalt, det blir brist av dopamin och därför även motsatt effekt på koncentration, motivation och sinnesstämning.(1) Bristen på noradrenalin gör att vår uppmärksamhet sänks och koncentrationsförmågan försämras, vi känner oss trötta och har svårt att utföra uppgifter. Serotoninet skapar lugn och ro i kroppen och med brist på detta blir vi rastlösa, oroliga och kan drabbas av ångest. (16)

     

    De flesta depressioner går över utan behandling men det kan ta lång tid. Om depressionen blir långvarig och inte går över kan man behöva medicinering. (7) Långvarig sjukskrivning för depression är mycket vanligt
    och diagnosen medför minskning i arbete mer än något annat sjukdomstillstånd. (7) Jag tänker att sjukskrivningen i sig kan bidra till än mer social isolering och därför vara en ond spiral vid depression.
    Diagnosen utgör ofta ett stort lidande både för den drabbade och för personer i nära relationer.(7) Därför anser jag att det är viktigt att man inte glömmer bort att fundera över livskvalitén för personer som lider av depressioner, allra bäst är såklart om även anhöriga kan få råd och stöd från vården. Depression är en diagnos som behöver tas på allvar, alla patienten man möter kommer inte ge uttryck för hur dåligt de mår. En viktig sak att ha i bakhuvudet är att denna diagnos är en stor orsak till fullbordade självmord. (7)
    Man räknar med att upp till en tredjedel inte blir hjälpta av dagens antidepressiva preparat.(7) Det behövs alternativa terapeutiska metoder, en omdiskuterad och undersökt metod är fysisk aktivitet som alternativ livräddare till denna folksjukdom. (4) och det finns flera studier på att regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för att insjukna i depression. (17)

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Det finns flera fysiologiska effekter som talar för att fysisk aktivitet kan vara en behandling för psykisk ohälsa såsom depression.(7)

    Fysisk aktivitet har visat sig ge mer motståndskraftighet mot stress(17), Vi kan därför anta att glutamat frisättningen kring synapsen sänks och inte längre ökar retbarheten och sänker våra trösklar.

    Fysisk aktivitet kan även förbättra flera faktorer som i sin tur har positiva effekter på depressiva symtom, som effekt på Self-efficacy, självkänsla och självförtroende, alla viktiga komponenter för att stärka den mentala biten vid depression. (17) Även sömnkvalitet och kognitiva funktioner förbättras av fysisk aktivitet och har i sin tur betydelse i depressionen.(7)

     

    De tre huvudämnena Dopamin, Serotonin och Noradrenalin är neurotransmittorer som träning och fysisk aktivitet höjer nivån av och effekten kommer efter utförd aktivitet och kan stanna upp till ett par timmar efter utförandet. Vid mer regelbunden fysisk aktivitet kommer nivåerna av dessa ämnen att även vara högre på sikt och effekten kan hålla i sig hela dygnet. (16)

    Depression kan också kopplas samman med inflammatoriska cytokiner och förhöjda CRP nivåer som resulterar i en låggradig inflammation som kan påverka genom att ha skadande effekt på nervsystemet. (7) Fysisk aktivitet har setts ha en positiv inverkan på även detta.

     

    Vid depression har man sett att det blir en förhöjd aktivitet i HPA-axeln som är reaktionen mellan Hypothalamus - hypofysen - binjurebarken. Denna reaktion med ökad frisättning av Kortisol som följd är samma som ses vid kortvarig stressreaktion. Skillnaden vid depressionen är att systemet står på under längre tid och Kortisol ökar kraftigt i frisättning. Kortisol inverkar negativt på bildandet av nya hjärnceller och vid depression kan man se en minskning av volym hos Hippocampus. Vid fysisk aktivitet ses en normalisering av Kortisol frisättning och att HPA-axeln minskar i aktivitet. (7) 

    Att Hippcampus minskar i omfång under depression och att cellnybildningen i hjärnan faktiskt avtar och stannar upp har också setts i samband med forskningen om BDNF (Brain derived neurotropic factor). (18) BNDF är ett hormon som bildas i Hjärnbarken (Cortex) och i Hippocampus. Detta hormon ska verka skyddande för hjärncellerna från skada och celldöd och är aktivt vid bildandet av nya hjärnceller. (16)

    BDNF skyddar mot stressinducerad nervskada vilket man tror är anledning till att det skulle skydda mot depression. (7) Vid depression kan man se en minskad producering av detta hormon och hos obducerade självmordsoffer är dessa nivåer mycket låga.(18)


    Fysisk aktivitet ger ökning av BDNF nivåerna och man har även konstaterat storleksökning av hippocampus. BDNF nivåerna ökar inte lika mycket efter varje träningspass, redan efter första träningspasset påbörjar kroppen produktionen och vid nästa träningspass fortsätter kroppen att öka produktionen, så för varje träningspass som utförs kommer kroppens produktion att stiga. Hjärnan kommer att producera mer BDNF för varje gång. Ökningen av BDNF tycks även sitta kvar i upp till 14 dagar efter. (16)

     

    Frågeställning

    Kan fysisk aktivitet som behandling av vuxna personer mellan 18-65 år som diagnostiserats med depression ge effekt jämfört med läkemedel och öka livskvalité inom 6 månader.

    P: Vuxna personer 18-65 år, diagnos depression mild-svår.

    I: Fysisk aktivitet

    C: Läkemedelsbehandling

     

    O:Livskvalite på kort sikt = 1-6 månader.

     

     

    Litteratursökning

    Sökning gjord i PUBMED och Google Scholar samt Cinhal databas. Efter en bredare sökning på Depression och fysisk aktivitet skedde en exkludering av Rewier, litteratursammanställningar och andra studietyper som inte var Randomiserade. Jag gick igenom många på ytan intressanta artiklar men samtliga vart exkluderade på grund av att dem inte jämförde men en kontrollgrupp som fick antidepressiv medicinering och därmed inte kunde besvara min frågeställning på ett tillfredställande sätt.

    Ny sökning påbörjades och denna gång mer avsmalnande och med mer fokus på att även söktermen ”Pharmacotherapy” ingick i urvalet, bättre resultat och efter exkludering av de som inkluderade depression efter hjärtsjukdom, alzimers eller annan diagnos hittade jag de artiklar jag valt att ta med.

    Studierna har kvalitetsgranskats med SBU´s "Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier".
    Se schema för sökningen som gav resultat nedan.

     

    Databas Sökord Antal träffar Begräsningar Urval
    PUBMED

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    161 039

    Clinical trial: 23007

    Free full text: 5432

    Humans: 5408

    Best Match: 5599

    Tilllagt sökord -Randomized clinical trial : 5057

     1. JA. Blumenthal
    Google Scholar

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise 

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    19 700 Tilllagt sökord -Randomized clinical trial :18 700

    1. JA. Blumenthal (samma)

    2. LSF. Carneiro

    Google Scholar

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise 

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    AND Quality of life AND Randomized clinical trial

    18 200 - 1. FB. Schuch

     

    Resultat

    Av de studier jag tittade närmare på fann jag tre som hade både en interventionsgrupp med fysisk aktivitet samt en kontrollgrupp som fick antidepressiv medicinering.

    En nackdel är att bara en av studierna har kollat på livskvaliteten som resultat, men efter att ha undersökt de utvärderingsinstrument HAM-D, BDI och DASS-21 som använts i de andra två så finns det livskvalité med i de frågor som sammanställs i det slutliga resultatet. Skalorna beskriver nivån av depression, med minskad nivå kan man dra slutsatsen att livskvalitén kommer öka.(3)

     

    J A. Blumethal et al: Exercise and Pharmacotherapy in the Treatment of Major Depressive Disorder är en Randomiserad kontrollerad studie av totalt 202 medverkande personer, 153 kvinnor och 49 män.

    Alla personer i studien var diagnostiserade med svår depression och de randomiserades till fyra olika interventioner: Övervakad träning i grupp, Hemträningsprogram, Antidepressiv medicinering eller Placebo medicinering. Randomiseringen utfördes av en dator programmerad att randomisera med hänsyn till ålder, kön och grad av depression. Samtliga medverkande personer fick därefter ett slutet kuvert med sin grupptillhörighet.

    Randomiseringen gav gruppfördelningen: Övervakad träning = 51 personer, Hemträning= 53 personer, Antidepressiv medicinering = 49 personer och Placebo medicinering= 49 personer.

    Interventionerna höll på samtidigt under 16 veckor och personerna mättes vid start, vecka 1 och vid slut  efter 16 veckor. Utvärderingsinstrumenten som användes vid start var HAM-D (Hamilton Depression Rating Scale), BDI (Beck Depression Inventory). 

    + Bra randomiserings metod och tydligt beskriven i texten. 

    + Så många som möjligt har varit blindade hela studien och de som inte var det har redovisats med förklaringar vilket inflytande / icke inflytande de har haft i studien.

    +Placebomedicinerings intervention.

    +Det primära utfallmåttet studien har haft gällde reducering av depressions nivå, som kunde ses med signifikant skillnad mellan start och slut för alla grupper.

    - Svårt att avläsa resultatet då siffror från baslinjen och slutmätningar redovisats på olika sätt. BDI finns inte mätt i uppföljningen.

    - Finns ingen information att hitta om studiens studieprotokoll, därav svårt att veta vad som var tänkt från start eller ändrats under studiens gång.

    - Inget direkt mått på livskvalité som jag hade tänkt titta närmare på, det finns indirekt med i de utvärderingsinstrument man har använt.

    * Slutresultatet som studien redovisat är att Fysisk aktivitet som behandling mot depression är jämförbar med den effekt på depression som antidepressiva läkemedel ger. Båda metoderna var bättre än placebomedicinering. Mellan träningsinterventionerna samt mot gruppen som tog antidepressiv medicinering sågs ingen signifikant skillnad.

     

    F.B Schuch et al: Exercise and Severe  major depression: Effect on symptom severity and quality of life at discharge in an inpatient cohort är en Randomiserad kontrollerad studie av totalt 50 medverkande personer, 37 kvinnor och 13 män.

    Alla personer i studien var diagnostiserade med svår depression och skulle ha högre än 25 poäng på HAM-D för att inkluderas. De randomiserades till två olika interventioner: Träning + sedvanlig behandling (Antidepressiv medicinering och/eller ECT (Elektro terapi) ) eller endast sedvanlig behandling. Randomiseringen utfördes av en person som inte deltog i fler moment i studien och som inte träffade de medverkande som fick sina svar i slutna kuvert.

    Randomiseringen gav gruppfördelningen: 25 i vardera grupp.

    Interventionerna höll på samtidigt och personerna mättes vid start, andra veckan och vid slut. Utvärderingsinstrumenten som användes var HAM-D (Hamilton Depression Rating Scale) och WHOQOL-BREF ( World Health Organization Quality of Life Assesment Instrument - Breif Version.

    + Randomisering och tydligt beskriven i texten. 

    + Bra redovisat resultat, samma redovisningsmetod för baslinjemätning, mellanmätning och slutmätningar vilket ger en bra överblick och lättläsligt resultat.

    + Mätte livskvalité.

    + Finns information att hitta om studiens studieprotokoll, där man ser att de har haft med alla utfallmått sedan start. De som ändrats sedan protokollet är inkusionskriteriet på HAM-D skalan som från början endast var över 7 men senare blev till bara de med över 25.

    - Studiens längd beskrivs inte närmare än "..the hospitalization period."

    * Slutresultatet som studien redovisat är att Fysisk aktivitet är en effektiv behandling mot depression, för att minska deras depressiva symptom och förbättra deras livskvalité. Studien redovisar depressiva symptom enligt HAM-D vid start, andra veckan samt vid slut. Vid båda mätningar efter start har gruppen som tränar och får sedvanlig behandling större minskning av depressiva symptom jämfört med gruppen som inte tränar. Resultatet visade signifikant skillnad för interventionsgruppen i både depression och livskvalité.

     

    L S.F. Carneiro et al : Effects of structured exercise and pharmacotherapy vs . pharmacoterapy for adults with depressive symptoms: A randomized clinical trial är en randomiserad kontrollerad studie av 26 kvinnor diagnostiserade med depression. Randomiseringen skedde genom att varannan som blev klar för studien skickades till interventionsgruppen och varannan till kontrollgruppen. Ingen i studien var blindad.

    De 26 kvinnorna blev randomiserade till antingen övervakad träning i grupp 50 minuter, 3 gånger i veckan + antidepressiv medicinering i 16 veckor eller kontrollgruppen som endast tog antidepressiv medicinering. 

    Totalt 13 kvinnor i vardera grupp, 9 kvinnor fullgjorde 16 veckor med träning och 10 kvinnor fullgjorde kontrollgruppens 16 veckor. 

    Utvärderingsinstrumenten som användes vid start och vid slut var BDI (Beck Depression Inventory) och DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale-21 samt Self-esteem med hjälp av den portugisiska versionen av Rosenberg´s Global Self-Esteem Scale.

    +Bra redovisat resultat, samma redovisningsmetod för baslinjemätning och slutmätningar vilket ger en bra överblick och lättläsligt resultat.

    +Fått med mätning av Self-esteem men ingen signifikant skillnad kunde ses mellan grupperna.

    +Interventionsgruppen och kontrollgruppen hade båda medicinering av antidepressiva läkemedel och kontrollgruppen hade träningen som tillägg.

    -Liten population vilket ger resultatet lägre evidensgrad, studien är även endast gjord på kvinnor.

    -Ingen ordentlig randomisering metod där hänsyn tagen till att få grupperna så lika som möjligt.

    -Ingen i studien var blindad.

    -Finns ingen information att hitta om studiens studieprotokoll, därav svårt att veta vad som var tänkt från start eller ändrats under studiens gång.

    * Slutresultatet som studien redovisat är att övervakad träning kan vara en effektiv behandling för kvinnor med depression genom minskade depressiva symptom och ökad fysisk nivå. Gruppen som tränade visade signifikant skillnad jämfört med kontrollgruppen efter interventionen vid mätningarna med BDI och DASS-21 som mätte minskning av depressionsgrad.

     

    Resultattabell

    FÖRFATTARE / DESIGN DELTAGARE INTERVENTIONER UTVÄRDERING RESULTAT

    J A. Blumethal et al :

    Exercise and Pharmacotherapy
    in the Treatment of Major 
    Depressive Disorder.

     

    Randomiserad kontrollerad
    studie

    202:                 

    153 kvinnor

    49 män.

    1. Övervakad träning i grupp

    2.Hemträningsprogram

    3. Antidepressiv medicinering

    4. Placebo medicinering

    Personerna mättes vid:

     start - vecka 1

    slut - 16 veckor

    Primärt:

    HAM-D

    (Hamilton Depression Rating Scale) 

     

    HAM-D        

    1.Före:16+/-4 Efter-7,2

    2. Före:17+/-5  Efter: -7,1

    3. Före:16+/-4   Efter: -6,1

    4. Före:17+/-4  Efter: -6,1

    F.B Schuch et al :

    Exercise and Severe major depression: 

    Effect on symptom severity and quality

    of life at discharge in an inpatient cohort

    Randomiserad kontrollerad studie

    50:

    37 kvinnor

    13 män.

    1.Träning + sedvanlig behandling
    (Antidepressiv medicinering och/eller
    ECT ( Elektro terapi) )

    2. Endast sedvanlig behandling.

    HAM-D

    (Hamilton Depression Rating Scale)

    WHOQOL-BREF

    (World Health Organization Quality of Life
    Assesment Instrument - Breif Version.)

    HAM-D

    1.Start: 26-28 Slut: 6-8

     

    2.Start: 27-28 Slut: 10-12

    L S.F. Carneiro et al :

    Effects of structured exercise and pharmacotherapy vs .

    pharmacoterapy for adults with depressive symptoms:

    A randomized clinical trial

     

    Randomiserad kontrollerad studie

     

    26 kvinnor

    1. Övervakad träning i grupp 50 minuter,
    3 gånger i veckan + antidepressiv medicinering  

    2. Kontrollgrupp: Endast antidepressiv medicinering. 

    BDI (Beck Depression Inventory)

     

    DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale-21)

     

    Self-esteem med hjälp av den
    portugisiska versionen av
    Rosenberg´s Global Self-Esteem Scale.

    BDI:

    1.Före: 45,56 +/-9,65

    Efter: 34,89 +/-10,56

    2.Före:46,10 +/-11,52

    Efter: 49,40 +/-16,72

    DASS-21

    1.Före: 36,33 +/- 21,26

    Efter: 20,33 +/-19,15

    2.Före: 34,10 +/-13,58

    Efter: 35,60 +/-16,43

    Selt-Esteem Scale

    1.Före: 28,89 +/-2,57

    Efter: Ej mätt

    2.Före: 29,90  +/-2,33

    Efter: Ej mätt

     

    Diskussion

    Min frågeställning var: Kan fysisk aktivitet som behandling av vuxna personer mellan 18-65 år som diagnostiserats med depression ge effekt jämfört med läkemedel och öka livskvalité inom 6 månader.

    När jag gjorde mina litteratursökningar på ämnet fick jag många träffar, många studier exkluderades därför att det tog upp depression på grund av en annan sjukdom eller skada.
    För att med säkerhet veta att jag hittat de bästa studierna att inkludera borde min sökning begränsats med ytterligare sökord eftersom jag då förhoppningsvis hade kunnat få ner antalet studier till ett antal där jag faktiskt kunnat gå igenom samtliga sökresultat. Bedömt att mina studier som inkluderats kan användas för att på ett fullgott sätt besvara min frågeställning utifrån att de större sammanställningarna på området gett liknande resultat.

    En av mina studier, L.S.F Carneiro et al, inkluderade endast kvinnor.(5) Jag tänker att detta inte påverkar mitt resultat eftersom de andra studierna har använt både män och kvinnor.
    Eftersom kvinnor drabbas oftare än män av denna diagnos finns det skäl att studera detta kön närmare och även åtskilt som i denna studie. Jag tror att fysisk aktivitet och effekterna av det inte kommer visa sig vara könsbundna.

    Utifrån mitt urval av studier har jag kunnat besvara min frågeställning i samma utsträckning som de rekommendationer som finns på området. Alla tre av studierna har tittat på grad av depression och sett att fysisk aktivitet minskar graden av depression.(5)(8)(19) En av studierna har också tittat på att fysisk aktivitet ökar livskvalitet hos patienter med depression.(19)

    Enligt FYSS rekommendationer kan man rekommendera fysisk aktivitet vid både förebyggande och som behandlande av depression mild till måttlig. Evidensstyrkan anses vara så hög som tre plus som innebär Måttligt starkt vetenskapligt underlag. (7)

    Både Aerob och Muskelstärkande fysisk aktivitet anses ha samma evidensstyrka för effekt. Man kan ännu inte rekommendera fysisk aktivitet som enda behandling vid svårare depressioner men i kombination med antidepressiv medicinering finns goda resultat även här. (7)

     

    Hur mycket måste man då träna?

    Vid Aerob fysisk aktivitet ligger rekommendationen på 90 minuter träning i veckan där minsta träningstid är 30 minuter för varje enskilt tillfälle med en intensitet som motsvarar måttlig till hög. (7)

    Intensitet

    % Max VO2

    BORG-skalan

    Måttlig

    40-59%

    12-13

    Hög

    60-89%

    14-17

     

    Detta återspeglas i två av mina inkluderade studier där man i J.A Blumenthal et al, tränade aerob tre pass i veckan på intensitet 70-85% av maximal hjärtfrekvens under 30 minuter borträknat uppvärmning och nedvarvning. (8) L.S.F Carneiro et al, Tränade 30 minuter aerob fysisk aktivitet borträknat uppvärmning och nedvarvning, på en intensitet av 65-76% av maximal hjärtfrekvens eller 12-13 i ansträngning enligt BORG-skalan, också dem tre gånger i veckan. (5)

    Rekommendationerna om man istället tränar muskelstärkande fysisk aktivitet är att man bör ha ett program som upprepas tre gånger under en vecka, innehåller 8-10 övningar som upprepas i 8-12 repitioner i 3 set. (7)

    Den tredje och sista av mina studier, F.B Schuch använde sig av en annan sorts definition av hur träningen skulle utföras. Där skulle deltagarna i gruppen som skulle träna genomföra en dos av 16,5 kcal/kg kroppsvikt per vecka i form av aerob träningsform med en frekvens på tre gånger.(19)

    Formel blev alltså i träningsdos/vecka: 16,5 kcal x kg kroppsvikt = kcal /vecka

    Denna studie var också genomförd under en inneliggande period vilket får mig att tänka att de säkert fick hjälp med hur de skulle tänka och vad detta kunde motsvara. Jag tror dock att det är mycket svårare att självständigt arbeta efter denna metod efter hemgång och implementering i vardagen. Eftersom svåraste jag kan tänka med att ge fysisk aktivitet som behandling är vidmakthållande efter interventionen,
    därför bör man ta med i beräkningen är att alla studier görs med hjälp av gruppträning som intervention. Detta medför att man får en social kontakt som i sin tur kan påverka depressionen men också hjälpa till för att motivera och implementera behandlingen.

    Som sjukgymnast kan man förskriva fysisk aktivitet på recept även kallat FAR. I min egen verksamhet används detta och jag skriver ofta ut detta till mina patienter som har behov. Eftersom det har visat sig att min patientgrupp i större utsträckning lider av depression borde jag antagligen skriva många fler recept. Men det svåra är att den bästa träningen är den som blir av, och där har jag mindre förmåga att påverka.
    En metod skulle vara att med Motiverande samtal (MI) arbeta med motivation. Denna metod finns även beskriven och utvärderad till den patientgrupp som jag arbetar med (20)

    Depression är en subjektiv känsla som endast finns med subjektiva mätmetoder, de vanligaste har använts i de studier jag har inkluderat, detta medför att de är svårt att ta bort vissa felkällor som skam, förutfattade meningar, över och underskattningar samt feltolkningar av frågor. Men man kan inte komma ifrån att mäta känslor och människors lidande alltid kommer att vara svårt och vi kommer alltid att få använda vår intuition tillsammans med vår kunskap i mötet med dessa människor. Jag möter allt fler med depression, oftast mer kroniska än akuta och står trots all min nyfunna kunskap i området handfallen inför hur jag ska börja introducera fysisk aktivitet och förändra synen på att detta är något som ska medicineras och behandlas av psykolog. För vad kan en sjukgymnast göra?

     

    REFERENSER

     

    1. Snodgrass J.G, Lacy M.G, Francois Dengah II H.J, Fagan J, Most D.E. Magical Flight and Monstrous Stress: Technologies of Absorption and Mental Wellness in Azeroth.
    Cult Med Psychiatry;2011;35;26-62 DOI:10.1007/s11013-010-9197-4

     

    2. Ljung T, Friberg P. Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen:Klinik och vetenskap;2004;Volym 101;Nr 12;1089-1094.

     

    3. Svantesson U, Cider Å, Jonsdottir IH, Stener-Victorin E, Willén C. Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. SISU Idrottsböcker - Idrottens förlag;2007.

     

     4. Dinas P.C , Koutedakis Y , Flouris A.D. Effects of exercise and physical activity on depression. Ir J Med Sci;2011;180:319-325 DOI 10.1007/s11845-010-0633-9 

     

    5. Carneiro L.S.F. Effects of structured exercise and pharmacotherapy vs. pharmacoterapy for adults with depressive symptoms: A randomized clinical trial. Journal of Psychiatric Research:2015;71:48-55.

     

    6. Lugnegård T, Hallerbäck M.U, Gillberg C. Psychiatric comorbidity in young adults with a clinical diagnosis of Asperger syndrome. Research in Developmental Disabilities:2011;32;1910-1917.

     

    7. FYSS, Digital utgåva: http://www.fyss.se/wp-content/upload...Depression.pdf  Hämtad 2019-04-30

     

    8. Blumenthal J.A, PhD, Babyak M.A, PhD, Doraiswamy M, MD, Watkins L. PhD, Hoffman B.M, PhD, Barbour K.A, PhD, et al. Exercise and Pharmacotherapy in the Treatment of Major Depressive Disorder.
    Psychosom Med. 2007;69;7:587-596. DOI:10.1097/PSY.0b013e318148c19a.

     

    9. Internetmedicin, Digital källa: https://internetmedicin.se/page.aspx?id=140 Hämtad:2019-04-05

     

    10. 1177, Digital källa: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/ Hämtad:2019-04-05

     

    11. Netdoktor, Digital källa: https://www.netdoktor.se/psykiatri/d...n-en-oversikt/ Hämtad 2019-05-07

     

    12. Lidbeck J. Central sensitisering bakom svårbehandlad specific smärta. Läkartidningen: Volym 113:1-7.

     

    13. Livsmedelsverket, Digital källa: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat Hämtad: 2019-05-13

     

    14. Sanacora G., Treccani G., Popoli M. Towards a glutamate hypothesis of depression: An emerging frontier of neuropsychopharmacology for mood disorders.
    Neuropharmacolocgy. 2012;62(1):63-77. DOI:10.1016/j.neuropharm.2011.07.036.

     

    15. Digital källa: Ett pussel med manga okända bitar: http://ki.se/forskning/ett-pussel-med-manga-okanda-bitar Hämtad: 2019-05-13

     

     16. Hansen A. Hjärnstark:Hur motion och träning stärker din hjärna. Fitnessförlaget; 2016.

     

     17. Kjellman B. Indikationer finns för att fysisk aktivitet har terapeutisk effekt vid depression. Läkartidningen: Klinik och vetenskap;2005;Volym 102;Nr 5;312-314.

     

    18. Erickson K.I, Miller D.I, Roecklein K.A. The Aging Hippocampus:Interaction between Exercise, Depression, and BDNF. The neuroscientist;2012;18(1);82-97 DOI:10.1177/1073858410397054

     

    19. Schuch F.B, Vasconcelos-Moreno M.P, Borowsky C. Zimmermann A.B. Rocha N.S. Fleck M.P. Exercise and Severe major depression: Effect on symptom severity and quality of life at discharge in an inpatient cohort. Journal of Psychiatric Research;2014:1-8.

     

    20. Ortiz L. Sjölund A. Motiverande samtal vid autism och adhd.uppl.1. Natur & Kultur Akademiska:2015.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Möte tillsammans med Anna och Emil den 5/4.
    Vi gick igenom allas arbeten och vilka delar vi upplevde som problematiska och stöttade varandra kring fortsatt arbete.
    Vi gick in på litteratursökningarna och vad som gått bra/mindre bra samt hur det hade varit att bedöma våra respektive artiklar.

    Jag fick hjälp kring min del om det fysikaliska då jag upplever det som stort och svårt att få ner i skrift samt att jag ska kolla närmare på en av mina studier som det fanns frågor om. Gruppsamtalet har hjälp mig framåt och jag kommer att jobba vidare med min text samt granska en av studierna ytterligare en gång för att räta ut frågetecknet.
    Posted 11:31, 8 Apr 2019
    Hej,
    Intressant ämne tycker jag!

    På vilket sätt inverkar kortisol vid bildandet av nya hjärnceller? Skulle vilja ha en liten utveckling där. I din formulering låter det först som att kortisol stimulerar bildningen, men jag antar att det är precis tvärtom, vilket det låter som senare i stycket.

    Fint redovisade studier, tydligt med plus och minustecken och en sammanfattning av resultatet för var och en av studierna! Dessutom en tabell som gör det överskådligt.

    Det jag blir nyfiken på är om de har redovisat mer ingående vilken typ av fysisk aktivitet interventionerna innebar? Är det styrketräning, konditionsträning eller mixat? Dos?
    Du nämner ju i kapitlet om fysiologiska effekter hur olika nivåer av hormoner och andra ämnen kan påverkas efter viss frekvens av fysisk aktivitet. Kanske en sammanfattande ruta vore bra med konkreta rekommendationer om dos och typ av fysisk aktivitet vid depression utifrån FYSS eller Michails föreläsningar?

    I diskussionen vore det intressant med lite reflektioner över hur vi fysioterapeuter kan implementera den kunskap som finns om fysisk aktivitet och depression. Inom psykiatrin verkar det ju inte vara så tätt med FTs, så mycket faller på primärvården. Vi som jobbar inom PV, bör vi vara mer proaktiva med den här patientgruppen som kanske inte är så bra på att själva söka upp oss för att få hjälp med träning? Samarbeta med de psykosociala teamen och läkarna? Ha gruppverksamhet för deprimerade så att läkarna kan skriva effektiva FaR (med låg tröskel då aktiviteten är uppstyrd och finns på plats) parallellt med medicinrecept? Och att vi bör ha större fokus på vidmakthållande som du nämner som en av de största utmaningarna. Det är ju en enorm patientgrupp! Som vi träffar en hel del när det gäller kronisk smärta.

    Sista stycket i diskussionen undrar jag om du inte menar 'subjektiv känsla' istället för 'objektiv känsla'?

    mvh
    Ingela
    Posted 11:03, 8 May 2019
    Intressant ämne och välgjord studie!
    I introduktionen nämner du att dopamin, noradrenalin, seratonin och glutamat påverkas vid depression. Du förklarar vad dopamin, noradrenalin och seratonin har för påverkan i kroppen men här saknar jag en beskrivning av hur glutamat påverkar kroppen.

    Du beskriver att fysisk aktivitet kan vara en behandling vid depression, jag är nyfiken på vilken typ av fysisk aktivitet som kan vara hälsofrämjande. Om det finns studier som visar på att konditionsträning, styrketräning eller rentav promenader kan ge effekt? I en av dina källor, boken Hjärnstark beskrivs dosering av träning och vilken typ av träning som kan ge effekt vid depression.
    Du har gjort en bra sammanfattning av fysiologiska effekter där du beskriver vad som händer i hjärnan vid förhöjd aktivitet av HPA-axeln samt hur fysisk aktivitet kan påverka BDNF nivåerna som i sin tur påverkar depressionen.

    Jättebra att du hittat 3 RCT studier som du undersökt.
    I resultatdelen beskriver du resultatet av den första studien i textform där du skriver att fysisk aktivitet är jämförbar med läkemedelsbehandling, i den andra studien skriver du enbart att fysisk aktivitet är en effektiv behandling vid depression. Vilken effekt hade antidepressiv medicinering och ECT på depression i denna studie? Under den sista studien framgår heller inte om gruppen som varit fysisk aktiv fått bättre resultat än gruppen som endast fått medicinsk behandling.
    Bra att du har presenterat resultatet i en tabell som förtydligar.

    Väl utförd beskrivning av studierna utifrån kvalitetsgranskningen.

    I diskussionen skulle du också kunna ta upp hur antalet sökträffar kan påverka resultatet då du fått många träffar vid litteratursökningarna.

    Lycka till hälsningar Anna
    Posted 12:19, 12 May 2019
    Hej igen,
    Jag läste fel i instruktionerna.. trodde vi skulle kommentera ANDRA arbeten än de i wiki 5.. Hoppas du har användning av mina kommentarer ändå :)
    /Ingela
    Posted 09:48, 15 May 2019
    Hej, och tack för ett bra arbete och intressant läsning om ett område som är nytt för mig. Här kommer några kommentarer om ditt arbete.

    Du har fått med det mesta i introduktionen. Det känns dock snarare som en rad påståenden och jag har saknar en röd tråd. Kanske kan flera av dina egna ord väva ihop det hela? Om möjligt skulle vidare andra referenser än internetmedicin och netdoktor skänka en större troväridghet och tyngd till texten.

    Du fick ihop stycket med de fysiologiska effekterna som jag förstod inte var helt lätt, bra jobbat. Utveckla gärna hur fysisk aktivitet har effekt på Self-efficacy, självkänsla och självförtroende.

    Frågeställningen är tydlig och det är tydligt hur du gått fram i litteratursökningen. Bra!

    Resultatdelen är lätt överskådlig och studiernas skillnader är tydliga. Det vore intressant med en diskussion om bristen på långtidsuppföljning och det faktum att en av studierna enbart inkluderade kvinnor.

    I diskussionen skriver du att enligt fyss rekommendationer kan man ännu inte rekommendera fysisk aktivitet som enda behandling men i kombination med antidepressiv medicinering har man sett goda resultat. En av dina inkluderade studier visar ju faktiskt resultat och man kan kanske tänka sig att det finns fler? Borde vi högre grad rekommendera fysisk aktivitet eller behövs fler studier tror du?

    Sista meningen i diskussionen har kanske blivit fel (objektiv/subjektiv) och får gärna utvecklas. Ditt resonemang kring just bristen i utvärderingsinstrumenten läser jag gärna mer om!
    Posted 11:06, 21 May 2019
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.