Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 8-Pneumkock & Hemofilus Influenzae > Pneumokock och haemophilus influenzae typ b

Pneumokock och haemophilus influenzae typ b

    Table of contents
    1. 1.  
    2. 2. Act-HIB
    3. 3.  
    4. 4.  
    5. 5.  
    6. 6.  

    Allvarligare sjukdomar orsakade av pneumokocker och hemofilus influenzae

    Sepsis

    Incidensen för svår sepsis i Sverige är 20 000 fall/år. Dödligheten ligger på 15% men är högre för äldre personer. Symtomen består vanligtvis av feber eller frossa, takykardi, takypné, förvirring, hypotension och oliguri. Tidig diagnostik med insättning av antibiotika, intravenös vätska och syrgas är livsavgörande (Läkemedelsverket, 2014).

    Meningit

    Bakteriell meningit orsakad av H. influenzae är idag ovanlig efter införandet av vaccination. Ofta är pneumokocker orsaken men idag vaccineras barn även mot det. Symtomen är vanligtvis kraftiga med huvudvärk och för det mesta men inte alltid feber och nackstyvhet. Övriga symtom kan vara ljusskygghet, illamående och oro. Behandling är höga doser antibiotika för att kunna penetrera hjärnan samt steroider (Läkemedelsverket, 2014).

    Pneumoni

    Incidensen för samhällsförvärvad pneumoni är 10-15 fall/1000 invånare/år. Äldre personer > 75 år har 3-4 gånger ökad risk att drabbas. Pneumokocker orsakar 50 % av alla fall, H. influenzae, Mycoplasma, Chlamydia pneumoniae och Legionella är andra vanliga orsaker. Symtom på pneumokockpneumoni är ofta frossa och hög feber. Efter några dagar kommer rethosta och ibland bröstsmärta i de fall pleura är drabbad. H. influenzaepneumoni drabbar oftast äldre personer samt hos personer som har KOL och är rökare. Symtom där är långdragen hosta med mycket slem samt feber (Läkemedelsverket, 2014).

    Epiglottit

    Efter införandet av vaccination mot H. influenzae är epiglottit ytterst sällsynt och idag är det främst vuxna som drabbas (Janusinfo, 2015). Symtomen är snabbt tilltagande halssmärta, hög feber, svårigheter att svälja, dreglande och andningssvårigheter. Behandling blir övervakning för att kunna säkra luftvägarna (intubation), steroider och antibiotika (Läkemedelsverket, 2014).

     

    Bakgrund Pneumokockinfektioner

    Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) finns normalt i floran i näsa och svalg hos små barn, och i de flesta fall ger de inga symtom. Det finns beräkningar på att omkring hälften av alla förskolebarn bär på pneumokocker (Rikshandboken, 2016), (1177, 2016). De som oftast blir sjuka av infektioner orsakade av pneumokocker är förskolebarn, framför allt barn under två år och barn med kroniska sjukdomar såsom hjärt- lungsjukdom eller hiv- infektion. Äldre kan också bli svårt sjuka av en pneumokockinfektion. För det mesta fungerar det bra att behandla med antibiotika och det är ovanligt att personer som tidigare varit friska dör av en pneumokockinfektion (1177, 2016). Pneumokocken är den vanligaste orsaken till otit, sinuit, bihåleinflammation, lunginflammation,meningit och sepsis. När en bakteriell infektion kommer efter en virusinfektion i övre luftvägarna är det ofta pneumokocker som är orsaken. Typexempel på det är en pneumoni i anslutning till influensa. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

    Pneumokocken har en polysackaridkapsel som fungerar som ett skydd mot kroppens immunförsvar, och det är den viktigaste faktorn för bakteriens förmåga att orsaka sjukdom. Det finns över 90 olika typer av pneumokockbakterier (serotyper) baserat på olikheter i polysackaridkapselns struktur(Folkhälsomyndigheten, 2016).  De sprids genom droppsmitta mestadels. Pneumokocker kan även orsaka allvarliga infektioner, så kallade invasiva infektioner såsom sepsis och meningit. Invasiv pneumkockinfektion är anmälningspliktig. Det finns även pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet (PNSP), också de är anmälningspliktiga (Folkhälsomyndigheten, 2012). Personer som nyligen ätit antibiotika smittas lättare av PNSP. Smittspridning är vanligare på förskolor och på orter med hög antibiotikaförbrukning bland småbarn (Rikshandboken, 2016).

     Pneumokocker beräknas orsaka 1,5-2 miljoner dödsfall per år globalt sett. Enligt WHO orsaker den 14,5 miljoner fall av allvarlig sjukdom hos barn under fem år med 826 000 dödsfall som följd årligen(Folkhälsomyndigheten, 2016). Sjukdom och död är vanligast i utvecklingsländer och dödsfallen sker främst i Subsahariska Afrika och Asien (WHO, 2014). Enligt uppgifter från 2014 har 115 länder hittills inför vaccination mot pneumokocker (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    I Sverige började man med nationell vaccination av spädbarn 2009. Före det insjuknade cirka 100 barn under fem år per år i allvarlig pneumokockinfektion och 3-4 hade dödlig utgång. Resultatet av vaccineringen har blivit att förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom har minskat kraftigt hos barn under två år (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Vaccin mot pneumokocker

    För närvarande finns det två typer av vaccin mot pneumokocker tillgängliga i Sverige:

    Polysackaridvaccin

    Det här var det första vaccinet som utvecklades. Vaccinet består av polysackarid (kolhydrat) från pneumokockernas bakteriekapsel. Polysackaridvaccinet PPV23 (Pneumovax) ger skydd mot 23 pneumokockserotyper (olika ytantigen). De här 23 olika serotyperna orsakar 75–85 procent av de allvarliga pneumokocksjukdomarna hos barn och vuxna. Vaccinet ger äldre barn och vuxna skydd mot invasiva pneumokocksjukdomar med ca 60% men de flesta studier har inte kunnat visa på någon skyddseffekt mot pneumoni(Folkhälsomyndigheten, 2016,Vårdgivarguiden, 2016). Patienter med nedsatt immunförsvar får sämre skyddseffekt av PPV23 och hos barn under två års ålder fungerar vaccination med PPV dåligt p.g.a. att deras immunsystem inte kan bilda antikroppar mot en ren kolhydrat (Rikshandboken, 2016). Vaccinet godkändes på 1980-talet och har rekommenderats till särskilda riskgrupper i Sverige sedan 1994 (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Konjugatvaccin

    Konjugerat pneumokockvaccin (PCV), är ett vaccin där kolhydrat från bakteriens kapsel kopplats till ett protein vilket ger ett immunologiskt minne och ett bättre immunsvar, det gör att även barn under två år kan bilda antikroppar mot bakteriekapseln (Folkhälsomyndigheten, 2016, Rikshandboken, 2016).

    Två konjugatvacciner finns tillgängliga varav det ena ger skydd mot 10 pneumokockserotyper ( PCV10, Synflorix )och det andra mot 13 pneumokockserotyper (PCV13, Prevenar).  Vaccinet som skyddar mot 10 serotyper är godkänd för vaccination av barn mellan sex veckor och fem år, vaccinet med 13 serotyper är godkänt för barn från sex veckor till 18 år samt vuxna. Det används allt mer till personer med nedsatt immunförsvar. Det skyddar mot invasiv pneukocksjukdom och ger även visst skydd mot lunginflammation(Folkhälsomyndigheten, 2016). Skydseffekten för invasiv pneumokocksjukdom är 90% för de serotyper som ingår. PCV har till skillnad från PPV en effekt på bärarskap i näsan för de serotyper som finns i vaccinet (Rikshandboken, 2016).

    Vilka som ska vaccineras                                                                                    

    Barn erbjuds som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet konjugatvaccin mot pneumkocker vid 3-5 och 12 månaders ålder. Barn som är 12-23 månader ska erbjudas två doser. Barn som är äldre och risker att bli svårt sjuka av en pneumokockinfektion ska alltid erbjudas vaccin oavsett ålder (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Enligt folkhälsomyndighetens senaste utredning från september 2016 föreslås att personer som är äldre än två år och har någon av följande diagnoser och tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom:

    · kronisk hjärtsjukdom

    · kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma

    · kronisk leversjukdom

    · kronisk njursvikt

    · diabetes mellitus

    · aspleni/hypospleni

    · andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, t.ex. kroniska neurologiska sjukdomar, Downs syndrom eller cystisk fibros

    · likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen

    · cochleaimplantat

    · tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom eller behandling, t.ex. lungcancer, behandling med TNF-alfahämmare eller cytostatika.

    Behovet av förnyelsedoser (booster) är inte fastställt för något av vaccinerna. Booster med PPV (Pneumovax) kan övervägas för personer med ökad risk för allvarliga pneumokockinfektioner som har vaccinerats mer än fem år tidigare.

    Folkhälsomyndigheten bedömer att riskgrupper bör erbjudas vaccination med en dos PCV (Prenevar) och en dos PPV (Pneomovax). Personer som genomgått benmärgstransplantation bör erbjudas upprepade doser av PCV. Barn i riskgrupper som fått PCV i det allmänna vaccinationsprogrammet bör få PPV från två års ålder (Folkhälsomyndigheten, 2016).

     Idag finns regionala skillnader i hur vaccination av vuxna ska vara utformad. Flera landsting bl.a. Stockholms avvaktar med att lägga till den rekommenderade Prenevar sprutan då nyttan och de hälsoekonomiska effekterna anses oklara. Dock finns det brister hos Pneomovax, exempelvis att gravt immunosupprimerade personer svarar dåligt på vaccinet samt att det är oklart om det ger något skydd mot pneumoni (Vårdgivarguiden, 2016).

     

    Bakgrund Haemophilus influenzae typ b

    Haemophilus influenzae typ b, även kallad Hib, är en bakterie som kan orsaka bl.a. ledinfektion, bihåle-, öron- och lunginflammation (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Bakterien kan också orsaka benmärgsinflammation (osteomyelit), hjärtsäcksinflammation (perikardit) och mjukdelsinfektion (cellulit) (Socialstyrelsen, 2008). Speciellt små barn, under fem år, riskerar att drabbas av allvarliga infektioner som bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit), blodförgiftning (sepsis) och struplocksinflammation (epiglottit). Dessa sjukdomar har ett snabbt förlopp med hög dödlighet, och kan även ge bestående handikapp, som nedsatt hörsel och hjärnskador. (Folkhälsomyndigheten, 2016a)Typiskt för den invasiva infektionen och struplocksinflammationen är det mycket snabba förloppet med svårt andningshinder eller med­vets­löshet. (Rikshandboken barnhälsovård, 2016) Invasiv Hib-infektion är anmälningspliktig sedan 1996 (Smittskyddsinstitutet, 2010). Immunförsvaret fungerar bättre hos äldre barn och vuxna reagerar, men även de kan få svåra infektioner (Socialstyrelsen, 2008). I Sverige har antalet allvarliga Hib-infektioner bland barn minskat drastiskt sedan införandet av allmän vaccination 1993, även infektioner hos tonåringar och vuxna har minskat. (Folkhälsomyndigheten, 2016b) Hib-vaccin ges enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet med tre doser vid 3, 5 och 12 månaders ålder(Folkhälsomyndigheten, 2016a). Spädbarn har vanligtvis skydd under de första månaderna av antikroppar som har förts över från mamman via moderkakan (Socialstyrelsen, 2008). Sedan byggs successivt ett naturligt skydd mot Hib, men vid fall av invasiv haemophilusinfektion är det naturliga försvaret otillräckligt (Rikshandboken barnhälsovård, 2016). Skyddseffekten för detta vaccin är 90-100 procent hos spädbarn (Folkhälsomyndigheten, 2016a).För närvarande behövs det inte någon boosterdos för Hib-vaccin efter grundimmuniseringen. Men det är viktigt att immunitetsläget följs noga eftersom det finns en svag trend av minskande immunitet hos befolkningen. (Hallander, Lepp, Ljungman, Netterlid, & Andersson, 2010) Barn som är ovaccinerade och är mellan ett och sex år behöver bara en dos vaccin, men det behövs inte för äldre barn p.g.a. att de naturligt bildar antikroppar mot Hib (Folkhälsomyndigheten, 2016b). Vid nedsatt mjältfunktion samt bortoperation av mjälten rekommenderas en dos Hib-vaccin för barn som fyllt två år och vuxna som inte tidigare har vaccinerats eller har en ofullständig grundimmunisering  (Institutet för hälsa och välfärd, 2016).

     

    Vaccination mot Hib

    Hib-vaccinet är ett avdödat vaccin som skyddar mot de allvarligaste infektionerna (Rikshandboken, 2015). Vaccinet har hög skyddseffekt under småbarnsåren mot de invasiva sjukdomarna som t.ex. sepsis och meningit, men har inte samma effekt på övre luftvägsinfektioner och öroninflammationer (Rikshandboken, 2015).Barn under ett års ålder bör få tre doser av konjugerat Hib-vaccin (Folkhälsomyndigheten, 2016b). För att öka vaccinets effekt mot bakteriella infektioner används konjugering (SBL Vaccin distribution, 2011). Alla konjugerade Hib-vacciner innehåller polysackarider som finns i Hib-bakteriens kapsel, som är kopplad till ett bärarprotein som ökar antikroppsbildningen mot polysackariden. Detta bärarprotein kan t.ex. vara tetanustoxid eller ytproteiner från andra bakterier. (Folkhälsomyndigheten, 2016b)Antikroppar mot denna kapselpolysackarid (anti-Hib) är skyddande (Smittskyddsinstitutet, 2010). Vaccination är det verktyg som kan användas för att förebygga majoriteten av allvarliga Hib-infektioner. WHO rekommenderar att Hib-vaccination ska inkluderas i alla barnhälsovårdsprogram.(WHO, 2014) Hib är globalt en av de främsta orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation och lunginflammation hos barn (Socialstyrelsen, 2008). Enligt WHO:s beräkningar år 2000 orsakade Hib-infektioner 371 000 dödsfall och mer än 8 miljoner fall av allvarlig sjukdom bland barn under fem år. Nästan alla länder, 98%, hade infört Hib-vaccinationsprogram år 2014. I alla länder där denna vaccination införts har det rapporterats en snabb minskning av invasiv sjukdom och lunginflammation orsakad av denna bakterie. Hib-vaccination minskar även smittspridningen genom att den minskar förekomsten av bakterien i den normala floran i näsa och svalg. (Folkhälsomyndigheten, 2016a)

     

    Adjuvans

    Adjuvans är ämnen som blandas med antigenet för att förstärka immunsvaret mot detta och används främst för inaktiverade vacciner (Folkhälsomyndigheten, 2013). Aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat är vanliga adjuvans som förekommer i många bakteriella vacciner för att höja vaccinets förmåga att stimulera kroppens antikroppsbildning. I en dos av vaccin finns det lika mycket aluminium som i två liter modersmjölksersättning, så mängden aluminium i vacciner är mycket liten. (Folkhälsomyndigheten, 2016c)

     

    Infanrix hexa och Hexyon

    De sexvalenta vaccinerna, Infanrix hexa eller Hexyon, innehåller vacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hepatit B och Hib. (Janusinfo, 2016) Dessa vacciner kan ges från sex veckors ålder (FASS, 2016c;FASS, 2016b). Detta är en suspension som blandas med Hib-vaccinet som är en torrsubstans. Infanrix hexa, har sedan år 2013 erbjudits alla barn i Stockholms läns landsting. (Janusinfo, 2016) Infanrix hexa kan ges samtidigt med flera andra vaccin som t.ex. konjugerat pneumokockvaccin, orala rotavirusvaccin och mässling-påssjuka-röda hund-varicella-vaccin. Detta vaccin innehåller adjuvans, aluminiumhydroxid och aluminiumfosfat. (FASS, 2016c) Hexyon kan ej ges tillsammans med varicella-vaccin.Detta vaccin innehåller adjuvans, aluminiumhydroxid.(FASS, 2016b)

     

    Infanrix- Polio+Hib

    Hib-vaccineringen som ges enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet är ett kombinationsvaccin som innehåller Hib-vaccin tillsammans med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Det femvalenta vaccinet, Infanrix-Polio+Hib, innehåller avdödat vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Detta är en suspension som blandas med Hib-vaccinet som är en torrsubstans. (Janusinfo, 2016) Immunisering av barn från två månaders ålder. En fjärde dos bör ges inom det andra levnadsåret som en 3-dos grundimmunisering i åldern 2-6 månader. Säkerhet och effekt för detta vaccin hos barn över tre år har inte fastställts. Innehåller adjuvans, aluminiumhydroxid. (FASS, 2016d)

     

    Act-HIB

    Hib-vaccin finns även som separat vaccin(Folkhälsomyndigheten, 2016a). Konjugerat vaccin mot Hib, som kan ges från 2 månaders ålder. Detta vaccin kan ges samtidigt som andra rekommenderade vacciner som difteri, tetanus, pertussis och poliomyelit. En fjärde dos bör ges till barn, innan två års ålder, som fått en grundimmunisering med tre doser vid 2-6 månaders ålder. Mellan 6-12 månaders ålder behövs det endast två injektioner med en månads mellanrum följda av en boosterinjektion vid 18 månaders ålder. En dos räcker om barnet är mellan 1-5 års ålder. Vaccinet ges ofta i samband med eller i kombination med andra samtidiga vacciner, t.ex. difteri-tetanus-pertussis (DTP)-vaccin. Act-HIB innehåller inget adjuvans. (FASS, 2016a)

     

    Referenslista

     

    FASS. (2016a). Act-HIB. Hämtad 2016-12-10 från https://www.fass.se/LIF/product?nplId=19920612000022&userType=0

     

    FASS. (2016b). Hexyon. Hämtad 2016-12-10 från http://www.fass.se/LIF/product?2&userType=0&nplId=20120924000093&docType=7&docTypeDynTab=30#product-information

    FASS. (2016c). Infanrix hexa. Hämtad 2016-12-10 från https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20001023000019

     

    FASS. (2016d). Infanrix-Polio+Hib. Hämtad 2016-12-12 från https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19990423000122

     

    Folkhälsomyndigheten. (2013). Vaccinsäkerhet - Tillsatser, adjuvans, konserveringsmedel -Vad vet vi om riskerna? Hämtad 2016-12-10 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/konferensdokumentation/Utbildningsdag%20barnvaccinationsprogrammet/5.%20Agneta%20A-K%20Vaccins%C3%A4kerhet%20tillsatse%20IIr.pdf

     

    Folkhälsomyndigheten. (2012).Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP -Kunskapsunderlag och rekomendationer för handledning Hämtad 2016-12-09 från

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20446/pneumokocker-med-nedsatt-kanslighet-for-penicillin-pnsp-2012-5-13.pdf

    Folkhälsomyndigheten. (2016).Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram-beslutsunderlag till regeringen. Hämtad 2016-12-09 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinationsprogram/sarskilda-program/

    Folkhälsomyndigheten. (2016a). Vaccin mot Haemophilus influenzae typ b (Hib). Hämtad 2016-11-29 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/haemophilus-influenzae-typ-b-hib/

    Folkhälsomyndigheten. (2016b). Frågor och svar om Haemophilus influenzae typ b (Hib). Hämtad 2016-12-11 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/haemophilus-influenzae-typ-b/

    Folkhälsomyndigheten. (2016c). Frågor och svar om vacciner och säkerhet. Hämtad 2016-12-10 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/vacciner-och-sakerhet/#5

     

    Hallander, H. O., Lepp, T., Ljungman, M., Netterlid, E.,  & Andersson, M. (2010). Do we need a booster of Hib vaccine after primary vaccination? A study on anti-Hib seroprevalence in Sweden 5 and 15 years after the introduction of universal Hib vaccination related to notifications of invasive disease. The Authors Journal Compilation. doi: 10.1111/j.1600-0463.2010.02674.x. Hämtad 2016-12-11 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/smittskydd-sjukdomar/vaccinationer/vaccin-uppfoljning-vetenskaplig-rapport-hib-publikation-2010.pdf

     

    Institutet för hälsa och välfärd. (2016). Vaccination av patienter med bortopererad mjälte. Hämtad 2016-12-11 från https://www.thl.fi/fi/web/vaccinationer/vaccination-av-olika-grupper/vaccination-av-personer-i-medicinska-riskgrupper/vaccination-av-patienter-med-bortopererad-mjalte#Hib

    Janusinfo(2015).Infektioner inom öron-näsa-halsområdet. Hämtad 2016-12-12 frånhttp://www.janusinfo.se/Documents/Strama/Slutenv%C3%A5rd/2015/slutenv_ONH_2015.pdf

    Janusinfo. (2016). Om vaccinerna. Hämtad 2016-12-10 från http://www.janusinfo.se/behandling/expertradsutlatanden/vaccinationer/barnvaccinationer/barnvaccinationer---om-vaccinerna/#difteri,tetanus,pertussis,polioochhemophilusinfluenzaetypb(dtp-polio-hib)samthepatitb

    Läkemedelsverket. (2014). Läkemedelsboken. Stockholm: Elanders Sverige AB

     

    Rikshandboken barnhälsovård. (2016). Difteri, tetanus, pertussis, polio, haemophilus influenzae typ b och hepatit B. Sexvalent vaccin. Hämtad 2016-12-10 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vacciner/Difteri-tetanus-pertussis-polio-haemophilus-influenzae-typ-b-/

     

    Rikshandboken. (2015). Haemophilus influenzae typ b (Hib) separat. Hämtad 2016-12-10 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vacciner/Haemophilus-influenzae-typ-b-Hib-separat--/

     

    Rikshandboken barnhälsovård. (2016). Difteri, tetanus, pertussis, polio, haemophilus influenzae typ b och hepatit B. Sexvalent vaccin. Hämtad 2016-12-10 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vacciner/Difteri-tetanus-pertussis-polio-haemophilus-influenzae-typ-b-/

     

    SBL Vaccin distribution. (2011). Konjugerat vaccin och polysackaridvaccin. Hämtad 2016-12-11 från http://www.sblvaccin.se/konjugerat-vaccin-och-polysackaridvaccin/

     

    Smittskyddsinstitutet. (2010). Haemophilus influenzae typ b i Sverige. Hämtad 2016-12-09 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/smittskydd-sjukdomar/vaccinationer/vaccin-uppfoljning-hib-i-sverige-2010.pdf

     

    Socialstyrelsen. (2008). Vaccination av barn – det svenska vaccinationsprogrammet - En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Hämtad 2016-12-10 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20467/vaccination-av-barn-det-svenska-vaccinationsprogrammet-2008-126-9.pdf

    1177 Vårdguiden.(2015).Frågor och svar om pneumokocker och vaccin .Hämtad 2016-12-08 från http://www.1177.se/Vasterbotten/Tema/Vaccinationer-i-Vasterbotten/Vaccinationer-for-barn/Vaccination-mot-pneumokocker-for-barn

    Vårdgivarguiden.(2016).Pneumokocker - Vaccinering av riskgrupper (barn från 2 års ålder och vuxna) hämtad 2016-12-10-från http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/Smittskydd/Amnesomraden/Vaccination/Pneumokocker_vaccinering-av-riskgrupper/

    WHO. (2014). Haemophilus influenzae type b (Hib). Hämtad 2016-11-29 från http://www.who.int/immunization/diseases/hib/en/

    WHO.(2014). Pneumococcal disease. Hämtad 2016-12-08 från http://www.who.int/immunization/diseases/pneumococcal/en/

    Länkar

    Akut epiglottit nu vuxensjukdom främst orsakad av pneumokocker Viktigt följa incidensen med tanke på framtida vaccinationstrategi

    http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8104/LKT0747s3531_3533.pdf

    Visste du att lunginflammation kan förebyggas?

    /www.youtube.com/watch?v=Orva-s6sEx4

    Vad är sepsis?

    www.youtube.com/watch?v=pFi3r5KJEA4

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Intressant och välskrivet arbete. Referenslistan behövs ses över, det är olika radavstånd, olika teckenstorlekar mm. Avsnittet om Infanrix -Polio- Hib är fetmarkerad, behöver inte vara i fetstil. Referenserna i texten behöver ni också titta på, punkten ska vara efter referenserna. Ev. också ange de svenska namnen på sjukdomarna i första avsnittet. Tycker för övrigt att alla delar är med, att det väsentliga har lyfts fram och att arbetet är genomarbetat.
    Hälsningar/ Pamela
    Posted 14:20, 14 Dec 2016
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.