Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Validering av den preliminära svenska versionen av MDS-UPDRS - Linn Enqvist & Katarina Hesselgren

Validering av den preliminära svenska versionen av MDS-UPDRS - Linn Enqvist & Katarina Hesselgren

    Table of contents
    No headers

    Funderingar:

    - Hur används UPDRS inom Svensk fysioterapi, används standardiserade mätinstrument inom öppenvården (neurologi). Ny UPDRS (MDS-UPDRS) framtagen av International Parkinson and Movement Disorder Society, samma format som innan, 4 delar. Finns ej översatt till svenska. Kan vi översätta som uppsats? En form av standardisering? 

    - Framförallt del III "motor examination". Hur används detta på mottagningar/verksamheter som möter patienter med Mb parkinsons i Sverige (alt. angränsande län). Använder man hela eller endast vissa delar. Går det? 

    - På hemsidan http://www.orionpharmaneurologi.se/A...n-nu-lanserad/ finns tydlig information om att standardisering av MDS-UPDRS önskas. Är denna hemsidan ok?

    - Patienter med Mb parkinsons finns överallt, kan man avgränsa till t.ex neuromottagningar? Hur går arbetet till från första mötet? Gävleborg och Dalarna har tillsammans 7 st neurologiska mottagningar. Börja där? Hur? 

     

    Bakgrund

    I Sverige är idag ca 22 000 personer drabbade av Parkinsons sjukdom (PS), och prevalensen i hela världen räknas till upp emot 5 miljoner människor. Siffran beräknas fördubblas inom 15 år då befolkningen får ett ökat antal äldre personer. Medelåldern för att insjukna i PS beräknas idag till 60 år och drabbar både kvinnor och män. Yngre personer som drabbas beräknas oftare vara män (”svenska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-parkinsons-sjukdom.pdf”, u.å.). Fysiologiskt påverkas nervcellerna som tillverkar signalsubstansen dopamin. Dopamin spelar en stor roll vid överföring av signaler mellan hjärnceller. Minskad tillverkning av dopamin resulterar i att hjärnan får svårare att styra kroppens rörelser, vilket ofta resulterar i att personer med PS får svårare att självständigt klara av aktiviteter i det dagliga livet, till exempel basala förflyttningar, gång samt personlig hygien. (Socialstyrelsen, 2016)

    Tremor, hypokinesi eller akinesi samt rigiditet är en triad av så kallade kardinalsymtom som kännetecknar och diagnosticerar sjukdomen. Skakningarna debuterar ofta ensidigt i övre extremiteter och progredierar sedan till ena kroppshalvan eller till samtliga extremiteter. De kan minska med viljemässiga rörelser och öka vid exempelvis oro.

    Trots att det idag är vanligast med kännedom om de synliga, motoriska symtomen hos personer med PS så lider flertalet även av en eller flera icke-motoriska symptom. Dessa har visat sig vara svåra att identifiera och behandla och har stor påverkan på individers livskvalité. De vanligaste icke-motoriska symtomen kan delas in som följande:

    Autoimmun dysfunktion, förekommer hos ca 70% av alla med PS: Gastrointestinal dysfunktion (förstoppning, analinkontinens, dregling som antas komma ifrån en ökad salivproduktion samt nedsatt ofrivillig sväljning), Urogenital dysfunktion (urininkontinens, sexuell dysfunktion, trängningar) och Kardiovaskulär dysfunktion (dyspné, fatigue, ortostatism).

    Kognitiv dysfunktion: Bradyfreni (latens i tankeprocessen), Parkinsondemens samt svårigheter med de exekutiva funktionerna (hålla tider, organisera, göra fler saker samtidigt, komma ihåg detaljer, snabbt ändra fokus).

    Sömnstörningar: Rörlighet i sömnen, svårt att somna, ”restless legs”, somnolens.  

    Humörstörningar: Depression, ångest, panikångest.

    Smärta: Ledsmärta, parestesi, extremitetssmärta, visceral smärta.

    Det har även framkommit i studier att psykotiska tillstånd som hallucinationer och förvirring finns hos 1/3 av alla med PS (Sung & Nicholas, 2013).

     

    Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (UPDRS) är en standardiserad skattningsskala framtagen för personer med Parkinsons sjukdom (Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease, 2003; ”Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom - Stöd för styrning och ledning”, u.å.).

    UPDRS utvecklades genom en form av sammanslagning av delar i redan befintliga mätinstrument för att således hitta ett brett och mer flexibelt mätinstrument där fler delar av den så spridda sjukdomen får plats att mätas och utvärderas. Den stora fördelen med UPDRS är att skalan är vida studerad och därmed ansedd både validerad och reliabel (Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease, 2003).  

    Skalan finns med i flertalet riktlinjer gällande diagnosticering, vård och rehabilitering vid PD. Till exempel används skalan frekvent i de svenska riktlinjerna för fysioterapi vid PS, då framförallt inom studier som citeras där interventioner utvärderas eller ställs mot varandra (”svenska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-parkinsons-sjukdom.pdf”, u.å.). Inom riktlinjerna finns ett flertal rekommenderade mätinstrument, UPDRS är inte ett av dessa. På samma sätt som ovan nämnt citeras UPDRS frekvent i både ”Europeiska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom” samt i Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer vid Parkinsons sjukdom” (”European Physiotherapy Guideline for Parkinson’s Disease”, u.å.; ”Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom - Stöd för styrning och ledning”, u.å.).

    Instrumentet består av fyra delar.

    Del I – Mentation, Behaviour and Mood

    Del II – Activities of Daily Living

    Del III - Motor

    Del IV – Complications

    Varje del har frågor som graderar symtomen i 1=minimal problems, 2=mild problems, 3=moderate problems och 4=severe problems (”Diagnosis - Rating Scales”, u.å.). Instrumentet har testats för god reliabilitet och validitet (Mentzel m.fl., 2016). Dock saknas översättning till svenska.

     

    2003 publicerades en artikel (Goetz m.fl., 2007) i tidskriften Movement Disorder Journal som beskrev behovet av en utveckling av UPDRS (Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease, 2003). Trots att instrumentet testats för god reliabilitet och validitet (Mentzel m.fl., 2016)så riktades i artikeln kritik mot bland annat flera otydligheter i den skrivna texten, avsaknad av screeningfrågor på viktiga icke-motoriska aspekter av sjukdomen och instruktioner till bedömaren som inte ansågs adekvata (Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease, 2003). Detta resulterade i en ny version som fick namnet Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (MDS-UPDRS). MDS-UPDRS består liksom UPDRS av fyra delar men har en något annorlunda uppdelning (Goetz m.fl., 2007).

    Del I – Nonmotor Experiences of Daily Living

    Del II – Motor Experiences of Daily Living

    Del III – Motor Examination

    Del IV – Motor Complications

    Varje del har frågor som graderar symtomen i 0=normal, 1=slight, 2=mild, 3=moderate och 4=severe. En stor del av frågorna under del I och II är skrivna för att erbjuda patienten självskattning. Ett av målen med MDS-UPDRS är att erbjuda validerade översättningar till andra språk än engelska. Version på svenska saknas fortfarande (Goetz m.fl., 2007).

    Det är vida känt hur viktigt det är att skattningsskalors validitet och reliabilitet är noga studerat (Kimberlin & Winterstein, 2008). För en jämlik vård för personer med PD krävs att de skattningsinstrument som används är standardiserade, det vill säga att de används på samma sätt av samtliga användare. Det blir mer och mer vanligt med internationella samarbeten för forskare och vårdpersonal vilket kräver att skattningsinstrumenten är standardiserade på fler språk. Att en skattningsskala är klassad som reliabel, valid och standardiserad på ett språk, förutsätter inte att den är det på ett annat språk. Studier har lokaliserat vissa svårigheter med översättning av redan standardiserade mätinstrument (Hagell & McKenna, 2003). Kulturella skillnader är en av svårigheterna (Chen & Boore, 2010). En välanvänd översättningsmetod har förmåga att hantera dessa svårigheter.

    Den vanligaste och mest rekommenderade metoden är Back Translation som innebär att instrumentet först översätts till det nya språket, för att sedan översättas tillbaka till originalspråket. Detta utförs ändå tills de båda versionerna motsvarar varandra (Chen & Boore, 2010).

     

     

    Syftet

    Att genom back translation översätta bedömningsinstrumentet MDS-UPDRS från engeska till svenska som ett led i arbetet mot standardisering för en jämlik vård för personer med PS. 

     

    Frågeställningar

    Går det att översätta MDS-UPDRS från Engelska till Svenska? 

    Kan back translation användas för att översätta MDS-UPDRS från engelska till svenska?

     

    ( SKA VI HA MED DETTA?

    P - Användare av MDS- UPDRS

    I - Att genom back translation översätta MDS-UPDRS från svenska till engelska.

    C - Den officiella engelskspråkiga versionen av MDS-UPDRS. 

    O - Korrekt översätttning till svenska språket samt hanteringar av kulturella och språkliga skillnader. )

     

    Metod

    Komparativ studiedesign med kvalitativ ansats. 

    Arbetsgång för användande av back translation som metod (”WHO | Process of translation and adaptation of instruments”, u.å.): Implementation of this method includes the following steps:

    1. Forward translation
    2. Expert panel Back-translation
    3. Pre-testing and cognitive interviewing
    4. Final version

    För just denna studie i form av ett maisterexamensarbete lämpar sig endast steg 1 och 2. Däremot rekommenderas att steg 3 och 4 samt ytterligare implementering av instrumentet utförs i ett senare skede. 

     

    Etiska Överväganden

    Reflektion

     

    Referenser

    Chen, H.-Y., & Boore, J. R. (2010). Translation and back-translation in qualitative nursing research: methodological review. Journal of Clinical Nursing, 19(1–2), 234–239. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02896.x

    Diagnosis - Rating Scales. (u.å.). Hämtad 03 oktober 2018, från https://parkinsonsdisease.net/diagno...cales-staging/

    European Physiotherapy Guideline for Parkinson’s Disease. (u.å.). Hämtad från http://fizioterapeitiem.lv/attachmen...evelopment.pdf

    Goetz, C. G., Fahn, S., Martinez-Martin, P., Poewe, W., Sampaio, C., Stebbins, G. T., … LaPelle, N. (2007). Movement Disorder Society-sponsored revision of the Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (MDS-UPDRS): Process, format, and clinimetric testing plan. Movement Disorders: Official Journal of the Movement Disorder Society, 22(1), 41–47. https://doi.org/10.1002/mds.21198

    Hagell, P., & McKenna, S. P. (2003). International use of health status questionnaires in Parkinson’s disease: translation is not enough. Parkinsonism & Related Disorders, 10(2), 89–92.

    Kimberlin, C. L., & Winterstein, A. G. (2008). Validity and reliability of measurement instruments used in research. American Journal of Health-System Pharmacy, 65(23), 2276–2284. https://doi.org/10.2146/ajhp070364

    Mentzel, T. Q., Lieverse, R., Levens, A., Mentzel, C. L., Tenback, D. E., Bakker, P. R., … van Harten, P. N. (2016). Reliability and validity of an instrument for the assessment of bradykinesia. Psychiatry Research, 238, 189–195. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2016.02.011

    Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease. (2003). The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (UPDRS): status and recommendations. Movement Disorders: Official Journal of the Movement Disorder Society, 18(7), 738–750. https://doi.org/10.1002/mds.10473

    Sung, V. W., & Nicholas, A. P. (2013). Nonmotor symptoms in Parkinson’s disease: expanding the view of Parkinson’s disease beyond a pure motor, pure dopaminergic problem. Neurologic Clinics, 31(3 Suppl), S1-16. https://doi.org/10.1016/j.ncl.2013.04.013

    svenska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-parkinsons-sjukdom.pdf. (u.å.). Hämtad från https://www.fysioterapeuterna.se/glo...ns-sjukdom.pdf

    Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom - Stöd för styrning och ledning. (u.å.), 116.

    WHO | Process of translation and adaptation of instruments. (u.å.). Hämtad 15 oktober 2018, från http://www.who.int/substance_abuse/r...ranslation/en/

     

    Bilaga

    https://www.movementdisorders.org/MDS-Files1/PDFs/Rating-Scales/MDS-UPDRS_English_FINAL.pdf

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.