Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Framtagande, validering och reliabilitetstestning av en svensk version av MDS-UPDRS för utvärdering av Parkinsons sjukdom

Framtagande, validering och reliabilitetstestning av en svensk version av MDS-UPDRS för utvärdering av Parkinsons sjukdom

    Table of contents
    No headers

    Av: Linn Enqvist och Katarina Hesselgren

     

    Bakgrund

    Idag är ca 22 000 personer i Sverige drabbade av Parkinsons sjukdom (PS), prevalensen i hela världen beräknas till upp emot 5 miljoner människor. Siffran kan fördubblas inom 15 år då befolkningen får ett ökat antal äldre personer. Medelåldern för att insjukna i PS beräknas idag till 60 år och drabbar både kvinnor och män. Det är vanligare att män drabbas i ung ålder (1). Fysiologiskt påverkas nervcellerna som tillverkar signalsubstansen dopamin. Dopamin spelar en stor roll vid överföring av signaler mellan hjärnceller. Minskad tillverkning av dopamin resulterar i att hjärnan får svårare att styra kroppens rörelser, vilket ofta resulterar i att personer med PS får svårare att självständigt klara av aktiviteter i det dagliga livet, till exempel basala förflyttningar, gång samt personlig hygien (2). Tremor, bradykinesi och rigiditet är en triad av så kallade kardinalsymtom som utgör grunden för diagnosticering av sjukdomen (3).

    Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (UPDRS) är en standardiserad skattningsskala framtagen för personer med PS (2,4). UPDRS utvecklades genom en sammanslagning av delar i redan befintliga mätinstrument för att således skapa ett flexibelt mätinstrument där fler faktorer av den så breda sjukdomen får plats att mätas och utvärderas. Den stora fördelen med UPDRS är att skalan är vida studerad och både validerad och reliabilitetstestad (4). 

    Skalan finns med i flertalet riktlinjer gällande diagnosticering, vård och rehabilitering vid PS. Till exempel nämns skalan frekvent i de svenska riktlinjerna för fysioterapi vid PS (1). Inom riktlinjerna finns ett flertal rekommenderade mätinstrument, men UPDRS är inte ett av dessa. På samma sätt som ovan nämnts citeras UPDRS frekvent i både ”Europeiska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom” och i Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer vid Parkinsons sjukdom” (2,5).

    Instrumentet består av fyra delar med sammanlagt 55 frågor.

    Del I – Mentation, Behaviour and Mood: Frågor relaterade till bland annat kognitiva svårigheter, sinnesstämning, nattlig sömn, fatigue och smärta (6).

    Del II – Activities of Daily Living: Frågor relaterade till bland annat tal, sväljning, ätsituationer, påklädning, hygien, förflyttningar, tremor och intressen/hobby (6).

    Del III – Motor: Undersökning av bland annat ansiktsmotorik, rigiditet, postural stabilitet, gång, freezing och uppresningar (6).

    Del IV – Complications: Frågor relaterade till smärta vid off-perioder och de motoriska symtomens komplexitet (6).

    Varje del har frågor som graderar symtomen i 1=minimal problems, 2=mild problems, 3=moderate problems och 4=severe problems (7). Instrumentet har testats för god reliabilitet och validitet (8). Dock saknas översättning till svenska.

     

    År 2001 startade The International Executive Council of the Movement Disorder Society en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utvärdera UPDRS samt att rekommendera lämpliga förbättringar. De viktigaste punkterna som framkom vid utvärdering var flera otydligheter i den skrivna texten, avsaknad av screeningfrågor på viktiga icke-motoriska aspekter av sjukdomen, och instruktioner till bedömaren som inte ansågs adekvata (6). Detta resulterade i en ny version som fick namnet Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (MDS-UPDRS) (4). MDS-UPDRS består liksom UPDRS av fyra delar men har en något annorlunda uppdelning (6). Den är fördelad på 65 frågor.

    Del I – Nonmotor Experiences of Daily Living: En stor del av frågorna kan administreras av patienten själv eller anhörig och behandlar bland annat tankar, motivation, intellektuella svårigheter och sömnsvårigheter (6).

    Del II – Motor Experiences of Daily Living: Frågorna är formulerade så att de kan fyllas i själv av patient eller anhörig och behandlar bland annat förekomst av freezing vid gång, påklädning, hygien, tal och förekomst av fall (6).

    Del III – Motor Examination: Undersökning av bland annat ansiktsmotorik, gång, bradykinesi, intentions- och vilotremor (6).

    Del IV – Motor Complications: Frågor som behandlar bland annat prediktorer och duration av off-perioder (6).

    Varje del har frågor som graderar symtomen i 0=normal, 1=slight, 2=mild, 3=moderate och 4=severe. Ett av målen med MDS-UPDRS är att erbjuda validerade översättningar till andra språk än engelska (8). Version på svenska saknas fortfarande.

     

    Problemformulering

    Det är vida känt hur viktigt det är att skattningsskalors validitet och reliabilitet är noga studerat (9). För en jämlik vård för personer med PS krävs att de skattningsinstrument som används är standardiserade, det vill säga att de används på samma sätt av samtliga användare. Det blir mer och mer vanligt med internationella samarbeten för forskare och vårdpersonal vilket kräver att skattningsinstrumenten är standardiserade på fler språk. Att en skattningsskala är klassad som reliabel, valid och standardiserad på ett språk, förutsätter inte att den är det på ett annat språk. Studier har identifierat vissa svårigheter med översättning av redan standardiserade mätinstrument (10). Kulturella skillnader är en av svårigheterna (11). En adekvat översättningsmetod har dock förmåga att hantera dessa svårigheter.

     

    Syfte

    Syftet med detta arbete är att översätta del III av bedömningsinstrumentet MDS-UPDRS från engelska till svenska, att undersöka innehållsvaliditet för den preliminära svenska versionen och slutligen göra en reliabilitetstestning av instrumentet i mindre skala. Detta som ett led i arbetet mot standardisering av instrumentet och därmed för en jämlik vård för personer med PS.

     

    Frågeställningar

    Går de enskilda frågorna i den svenska versionen av MDS-UPDRS del III att förstå utifrån resultatet på Item-CVI (I-CVI)?

    Utifrån metoderna Scale-CVI-Universal agreement och Scale-CVI-Average, går den svenska versionen av MDS-UPDRS del III att förstå i sin helhet?

    Kan den svenska versionen av MDS-UPDRS del III anses reliabel?

     

    Metod

    Design

    Arbetet har en kvantitativ ansats. Översättning av MDS-UPDRS utförs med stöd av tvärkulturell anpassning. Den översatta och reviderade versionen genomgår prövning av innehållsvaliditet och interbedömmarreliabilitet.

    Arbetet beskrivs nedan i den ordning det syftar att genomföras.

     

    Översättningsprocedur

    Forward translation

    Forward translation innebär enligt WHO (12)att en översättare, företrädelsevis hälso- och/eller sjukvårdspersonal, med kunskap inom både instrumentets originalspråk samt det språk instrumentet syftar att översättas till, översätter instrumentet med fokus på att bibehålla meningarnas innebörd snarare än enskilda ord. Det är av största vikt att bibehålla instrumentets syfte och vad den är konstruerad för att mätas (13). Översättningen ska vara formulerad för den huvudsakliga användaren.

    I detta arbete sker forward translation genom att författarna var för sig översätter MDS-UPDRS till svenska. Dessa versioner diskuteras sedan gällande likheter och skillnader i översättningen och skapar sedan en syntes som används i nästa steg i översättningsproceduren.

     

    Backward translation

    För att kontrollera att översättningen fångat upp instrumentets nyanser ska den svenska versionen åter översättas till engelska. Detta utförs med fördel av en expert (11), som nödvändigtvis inte behöver vara insatt i det specifika ämnesområdet utan snarare kunnig inom språk. MDS-UPDRS finns nu i två engelska versioner och uppgiften blir att analysera dessa i samråd med experten. Innebörden av varje fråga i instrumentet kan sedan transformeras i en ny svensk översättning. Målsättningen med denna del i översättningsproceduren är att den svenska översättningen ska spegla originalet så bra som möjligt.

     

    Test av instrumentets validitet

    Innehållsvaliditet handlar om i vilken utsträckning, i detta fall, ett bedömningsinstrument, innehåller rätt antal och rätt typ av frågor och undersökningar, för att på ett korrekt sätt mäta det som instrumentet avser att mäta. Content Validity Index (CVI) är en frekvent använd metod för att validera innehållet i bedömningsinstrument och frågeformulär vid utformning eller modulering av dessa.CVI går ut på att en expertgrupp graderar relevansen av delarna eller frågorna i instrumentet eller formuläret utifrån grundfrågeställningen/syftet med instrumentet. Författarna kan utifrån dessa data göra förändringar eller ta bort frågor. Experterna får sedan återkommande validera frågorna i omgångar tills att tillfredsställd validering uppnåtts (14,15). Med fördel erbjuds även möjlighet att fritt ge kommentarer. CVI handlar om att instrumentet valideras utifrån grundfrågeställning efter en förutbestämd numerisk skala, oftast 1–4 där 1= not relevant, 2 = somewhat relevant, 3 = quite relevant och 4 = highly relevant. De frågor som skattas med 3 eller 4 räknas direkt som relevanta. Frågor som skattas med 2 eller 1 tas bort eller omformuleras inför nästa skattningsomgång.

    I detta arbete sker validitetsprövning sker med stöd av en expertgrupp; personer kunniga inom PS och som gärna har olika bakgrund/infallsvinklar till exempel läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter etc.

     

    Reliabilitetstest

    Avslutningsvis genomgår den svenska versionen av MDS-UPDRS del III en mindre reliabilitetstestning för att utvärdera dess tillförlitlighet, vilket kan sägas vara ett mått på instrumentets kvalitet. I detta arbete sker reliabilitetstestningen genom att två oberoende personer använder instrumentet på samma patient.

     

    Datainsamling och urval

    Under 2019 kommer MDS-UPDRS att genom forward and backward translation översättas till svenska. Bedömningsinstrumenten kommer sedan genom bekvämlighetsurval att fördelas ut på Neurologimottagningar i Gävle och Falun. Initial kontakt tas med avdelningschef för mottagningen som i sin tur får i uppgift att fördela studiematerialet till potentiella forskningspersoner. Inklusionskriterium är att forskningspersonerna bör ha inblick hur UPDRS är uppbyggt och gärna använda den i sitt dagliga arbete. De ska även ha kontinuerlig kontakt med patienter drabbade av PS.

     

    Författarna samlar in studiematerialet efter några veckor och påbörjar den första beräkningen av CVI och genomgår eventuell revidering. Därefter tas ny kontakt med avdelningschef som fördelar det reviderade materialet på nytt. Det betyder att MDS-UPDRS kommer att genomgå två valideringsomgångar.

    Det saknas siffror på optimalt antal försökspersoner för validitetsprövning av ett översatt bedömningsinstrument. Övergripande rekommendation är att ju fler försökspersoner som deltar desto större möjlighet till relevant resultat. I en studie har antalet försökspersoner varit sju vid validitetsprövning av ett instrument med 84 frågor (16,17). För denna studie med MDS-UPDRS på 65 frågor tas beslutet att minst sju försökspersoner krävs.

     

    Dataanalys

    CVI delas ofta in i två delar item-CVI (I-CVI) och scale-CVI (S-CVI). I-CVI betyder att varje enskild fråga valideras av expertgruppen enligt beskrivningen ovan, därefter räknas själva I-CVI ut genom att addera samtliga svar som skattats med 3 eller 4 och sedan delas med antalet experter.

    Scale-CVI (S-CVI) validerar det hela sammanhållna instrumentet eller formuläret efter samma skala. Vid S-CVI och det finns två eller fler experter i gruppen används metoderna Scale-CVI-Universal agreement (UA) och Scale-CVI-Average (AVE) för uträkning. CVI-AVE är ett genomsnittligt I-CVI som räknas ut genom att addera samtliga I-CVI och sedan dela detta med antalet experter. Vid CVI-UA räknas andelen ut av antalet frågor som skattats som relevanta av samtliga experter (14,15).

    För utfallsmått av I-CVI används referensvärde 0,78. För utfallsmått av Scale-CVI-Universal agreement används referensvärde 0,80 och för utfallsmått Scale-CVI-Average används referensvärde 0,90(14,15,18).

    För beräkning av reliabilitet kommer Pearsons korrelationskoefficient att användas. Signifikansnivå 0,05 (19). Materialet bearbetas genom statistisk analys i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

     

    Etiska Överväganden

    Högskolan Dalarnas mall för egengranskning av studentprojekt har använts och resultaten analyserats. Samtliga frågor i mallen har besvarats med NEJ och utifrån det resultatet uppmärksammas inget behov att etikgranska arbetet.

    Datainsamling kommer att ske utan direktkontakt med forskningspersonerna och därmed behandlar inga personuppgifter. Ansökan till forskningsetiska nämnden (FEN) behövs ej.

    Kontakt med avdelningschefer och forskningspersoner görs i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Högskolan Dalarnas färdiga mall för studieinformation och samtyckesunderskrift kommer att användas. Forskningspersonerna kan när som helst välja att avbryta sitt deltagande.

     

    Tidsplan

    Vecka 4           Upprop/Kursstart. Utskick av informationsmaterial till neurologimottagningar i Gävle och Dalarna.

    Vecka 4-6        Forward translation av författarna var för sig samt gemensam sammanställning

    Vecka 7-9        Backward translation av expert, samt eventuell omformulering av svensk version. Skapa Google Formulär.

    Vecka 10-12     Test av instrumentets validitet, omgång 1         

    Vecka 13-14     Sammanställning, beräkning av CVI och omformulering av MDS-UPDRS utifrån kommentarer. Skapa Google Formulär.

    Vecka 15-16     Test av instrumentets validitet, omgång 2

    Vecka 17-18     Sammanställning, beräkning av CVI

    Vecka 19          Reliabilitetstest

    Vecka 20-23     Sammanställning av data och uppsatsskrivning

     

    Reflektion

    För att detta arbete ska bli lyckat så krävs det resurs i form av översättare som assisterar med backward translation. Det krävs även godkännande från verksamhetschefer att deras medarbetare (våra forskningspersoner) får godkännande att delta i studien och utifrån det även avsatt tid för validitetsprövning.

    Utifrån tidsplanen kommer arbetet att vara mest kritiskt i samband med kursstart då informationsmaterial måste skickas ut till neurologimottagningar för att kunna få godkännande av verksamhetschef. En eventuell begränsning av arbetet kommer att vara bortprioritering av reliabilitetstesten om översättning och validering inte går att utföra i förhållande till tidsplanen.

    Kunskaper att inhämta är att fortsätta sätta sig in i beräkning av CVI. Om materialet ska distribueras via mejl kan det vara av värde att skapa ett webbaserat formulär via Google Formulär.

     

    Referenser

    1. Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom [Internet]. [citerad 03 oktober 2018]. Tillgänglig vid: https://www.fysioterapeuterna.se/glo...ns-sjukdom.pdf

    2. Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom - Stöd för styrning och ledning. :116.

    3. Tysnes O-B, Storstein A. Epidemiology of Parkinson’s disease. J Neural Transm Vienna Austria 1996. augusti 2017;124(8):901–5.

    4. Movement Disorder Society Task Force on Rating Scales for Parkinson’s Disease. The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale (UPDRS): status and recommendations. Mov Disord Off J Mov Disord Soc. juli 2003;18(7):738–50.

    5. European Physiotherapy Guideline for Parkinson’s Disease [Internet]. [citerad 15 oktober 2018]. Tillgänglig vid: http://fizioterapeitiem.lv/attachmen...evelopment.pdf

    6. Goetz CG, Fahn S, Martinez-Martin P, Poewe W, Sampaio C, Stebbins GT, m.fl. Movement Disorder Society-sponsored revision of the Unified Parkinson’s Disease Rating  Scale (MDS-UPDRS): Process, format, and clinimetric testing plan. Mov Disord Off J Mov Disord Soc. januari 2007;22(1):41–7.

    7. Diagnosis - Rating Scales [Internet]. ParkinsonsDisease.net. [citerad 03 oktober 2018]. Tillgänglig vid: https://parkinsonsdisease.net/diagno...cales-staging/

    8. Mentzel TQ, Lieverse R, Levens A, Mentzel CL, Tenback DE, Bakker PR, m.fl. Reliability and validity of an instrument for the assessment of bradykinesia. Psychiatry Res. 30 april 2016;238:189–95.

    9. Kimberlin CL, Winterstein AG. Validity and reliability of measurement instruments used in research. Am J Health Syst Pharm. 01 december 2008;65(23):2276–84.

    10. Hagell P, McKenna SP. International use of health status questionnaires in Parkinson’s disease: translation is not enough. Parkinsonism Relat Disord. december 2003;10(2):89–92.

    11. Chen H-Y, Boore JR. Translation and back-translation in qualitative nursing research: methodological review. J Clin Nurs. 01 januari 2010;19(1–2):234–9.

    12. WHO | Process of translation and adaptation of instruments [Internet]. WHO. [citerad 15 oktober 2018]. Tillgänglig vid: http://www.who.int/substance_abuse/r...ranslation/en/

    13. Tsang S, Royse CF, Terkawi AS. Guidelines for developing, translating, and validating a questionnaire in perioperative and pain medicine. Saudi J Anaesth. maj 2017;11(Suppl 1):S80–9.

    14. Polit DF, Beck CT, Owen SV. Is the CVI an acceptable indicator of content validity? Appraisal and recommendations. Res Nurs Health. augusti 2007;30(4):459–67.

    15. Polit DF, Beck CT. The content validity index: Are you sure you know what’s being reported? critique and recommendations. Res Nurs Health. oktober 2006;29(5):489–97.

    16. Bu X, Wu YB. Development and psychometric evaluation of the instrument: attitude toward patient advocacy. Res Nurs Health. februari 2008;31(1):63–75.

    17. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. 2009.

    18. Lynn MR. Determination and quantification of content validity. Nurs Res. december 1986;35(6):382–5.

    19. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2011.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Linn och Katarina!
    Tack för intressant läsning och ska bli kul att få följa er studie.
    Här kommer lite feedback.

    Bakgrund: Bra beskrivning av diagnosen. Har ingen erfarenhet av utvärderingsinstrumentet ni ska göra studien om ,men det jag funderade över är att ni skriver att skalan nämns frekvent inom svenska riktlinjer men sedan skriver ni att den inte finns med i riktlinjerna av mätinstrument. Hur menar ni då?
    Finns där några för och nackdelar med denna skala? Finns det studier där den använts och då inte i syfte att mäta reliabilitet och validitet?
    Bra problemformulering.

    Syfte: Klart och tydligt syfte och man förstår vad det är som ska göras i studien.

    Frågeställningar: Här använder ni ett nytt begrepp CVI. Såg att ni beskriver det senare, men funderar om man ska nämna något om det i bakgrunden?

    Metod: Strukturerad och lätt att följa hur ni kommer gå till väga och vilka moment som kommer ingå. Vet ni vem experten kommer att vara som hjälper till med backward translation?
    När ni testar relabiliteten kommer de oberoende personerna att vara två fysioterapeuter eller av annan yrkeskategori?

    Tidsplan: Ni har en tydlig tidplan som känns rimlig

    Lycka till! /Maria Bondesson
    Posted 16:44, 14 Dec 2018
    Hej Linn och Katarina!
    Det var en intressant läsning och spännande uppgift ni kommer att genomföra.

    Här kommer några kommentarer:
    Jag undrar om man i Sverige använder något annat standardiserat utvärderingsinstrument idag och om det görs, vad är fördelen med det nya instrumentet förutom att UPDRS ofta citeras. Vad är med andra ord fördelen med att implementera den nya metoden och överge dagens metod.
    UPDRS är validerad och reliabilitets testat, ni har en referens till det. Är MDS-UPDRS, som har ett nytt och annat upplägg också validerad och reliabilitets testat.
    Ni förklarar centrala begrepp väldigt bra.
    Det finns inte mycket om hållbarhet och mångfalsaspekter. Det kan vara aktuellt eftersom ni i grunden kommer att arbeta med språk.
    Ni motiverar forskningsfrågan, kanske ni kan komplettera med det jag nämnde tidigare, vad används idag (kanske det inte finns något), det skulle ge extra styrka i den motiveringen.
    Under frågeställningar undrar jag om ni ska använda ordet validitet istället för `går frågarna att förstå`, då använder ni samma terminologi i både syftet och frågeställning och undviker talspråk.
    Ni har beskrivit utfallsmått, datainsamlingsmetoder och analyser väl och stämmer överens med syftet och utfallsmått. Har ni redan fått tag i olika experter, vilken yrkesgrupp har ni tänkt er och finns det krav på deras kunskapsnivå. Har ni även fått en översättare i backward translation. Översättare finns på många olika nivå, har ni något krav på översättarens formella kompetens.
    Hur kommer patienturvalet i reliabilitetstest gå till? Ska det vara män och kvinnor , ålder mm.?
    Ni har gjort en egengranskning och motiverar att ni inte behöver göra en ansökan till FEN.
    Tidsplanen verkar genomförbar, det kräver dock att alla som är med i projektet gör det de ska i tid.

    Intressant projekt, lycka till!
    /Peter Lamers edited 10:26, 15 Dec 2018
    Posted 10:19, 15 Dec 2018
    Hej tjejer!
    Så kul att läsa erat PM, jag vet ju att ni gnugga er en del i huvudet efter seminarie 2. Kul att det blev så bra och så spännande projekt!

    Jag tänker generellt att det kan vara lättare med lite undergrupper till huvudrubrikerna, underlättar läsningen. Ffa under metoden. Men det är ju en smaksak!
    Ni beskriver bakgrunden bra men det står att skalan används frekvent och i nästa mening är UPDRS inte en av dessa, får inte riktigt ihop det..?
    Jag tycker också att ni skulle kunna motivera mer varför ni valt att göra detta projekt. Ni skriver bara att det inte finns någon översättning men det kan utvecklas mer: "UPDRS citeras frekvent i...därför vill vi översätta till svenska, typ" =)

    I frågeställningen dyker CVI upp, jag fattade inte riktigt det först men såg ju sen att det kom en beskrivning på det i metoden. Jag vet inte om man kanske skulle kunna utveckla det mer och ta med i bakgrunden för större förståelse!?
    Ni har även med i frågeställningen att ni ska se om MDS-UPDRS anses reliabel...det är interbedömarreliabiliteten som ni ska testa vad jag förstått. Kan det vara rimligt att det står i frågeställningen, eller räcker det med reliabelt?

    Så himla intressant metod med innehållsvaliditeten och hur man gör den! Tack, jag har verkligen lärt mig något av att läsa er metod =) Jag funderar dock på om man inte behöver ha med en referens på CVI-metoden. Sista stycket där ni beskriver den numeriska skalan 1-4.
    Först reagerade jag och undrade hur många det behövs för innehållsvaliditeten, men såg att ni beskrivit det senare. Bra!
    När det gäller reliabilitetstestet i metoden tänker jag att man skulle kunna beskriva de två oberoende personerna som ska använda instrumentet. Vad har de för bakgrund, yrke osv?

    Gällande tidsplanen tänker jag att den är tajt ffa under de veckor som expertgruppen ska jobba, man får hoppas att de håller sig inom tidsramen. Hoppas allt klaffar!! Men bra att ni har viss reservation och en plan B om det ej skulle hinnas med.

    God jul på er!
    / Anna
    Posted 16:27, 16 Dec 2018
    Hej!
    I bakgrunden skriver ni att skalan (UPDRS) finns med i flertalet riktlinjer och att den i de svenska riktlinjerna nämns frekvent och att flera mätinstrument rekommenderas, men inte denna. Har jag fattat rätt?
    Ni skriver att UPDRS saknar svensk översättning, men att inklusionskriterium är att forskningspersonerna har inblick hur UPDRS är uppbyggt och gärna använder det i dagliga arbetet. Använder ft/sg en utländsk version idag?

    En detalj, ni har nämnt I-CVI i era frågeställningar, men det är inte förrän senare ni förklarar vad förkortningen står för. Tror att det bör skrivas ut när förkortningen nämns första gången i testen.

    En annan detalj är att ni använt er av både uttrycket forskningspersoner samt försökspersoner. Menar ni samma personer? Har tolkat A-C Åberg (etikföreläsare) att man ska undvika "försökspersoner".

    Sedan har jag några funderingar kring det etiska.
    Ni skriver att ni svarat Nej på samtliga frågor på egengranskningen, men ni kommer att använda samtyckesunderskrift. Så som jag har tolkat fråga 2 i egengranskningen, så innebär ett nej att ni inte tänker inhämta samtycke. Har vi tolkat detta olika?
    Hade ni tänkt inhämta samtycke hos både fysioterapeuter och/eller den patient som ska testa instrumentet?
    Vid reliabilitetstestet tycker jag att det finns etiska aspekter att ta hänsyn till. Samma patient ska bedömmas två gånger med samma instrument. Vad innebär det? Kan det leda till något negativt för patienten? etc.

    Gällande mångfald och hållbarhet så skriver ni om jämlik vård och kulturella skillnader och att många internationella instrument översätts till flera språk, vilket är intressant. Använder själv flera olika skattningsformulär i mitt dagliga jobb och det är inte helt lätt för de som inte förstår svenska så bra att fylla i och samma sak blir ju om vi ska försöka översätta ex.v. från engelska till svenska. Så erat projekt tjänar verkligen ett syfte tycker jag.

    Till sist undrar jag om inte tidsplanen för validitetstesten är lite kort. På 3 v. ska ni distribuera formuläret, ft/sg ska bedöma och återkoppla. Ni har koll på att examinationerna är redan v.22, eller hur? Så ni hinner med sammanställningen.

    Jag tycker det låter som ett intressant projekt.
    Lycka till och god jul!
    / Maria S.
    Posted 15:29, 18 Dec 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.