Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > NMES som komplement till träning vid axelinstabilitet. Kim Malmberg & Jeanette Sigfusson Nordgren

NMES som komplement till träning vid axelinstabilitet. Kim Malmberg & Jeanette Sigfusson Nordgren

    Table of contents
    No headers

     

     

    Effekten av träning i kombination med Neuromuskulär Elektrisk Stimulering (NMES)
    jämfört med enbart träning för personer med axelinstabilitet. En pilotstudie.
    Kim Malmberg och Jeanette Sigfusson Nordgren

     

     1. Bakgrund:
    Axelleden är kroppens mest rörliga led genom sina anatomiska strukturer som tillåter rörelse i flera plan samt glidning i ledytan (1, 2). Leden har minimal passiv fixation för ledhuvudet. (3). P.g.a. ledens stora rörelseförmåga ökar risken för luxation, vilken är den vanligaste axelskadan. Vanligaste luxationen är främre luxation där ledhuvudet går ur led framåt i förhållande till ledpannan. Denna form av luxation representerar 95 % av alla luxationer (4). Traumatiska luxationer står för 96 % av alla förstagångs luxationer och drabbar främst unga idrottsaktiva män (1, 4, 5). Efter en förstagångsluxation kan patienten utveckla både strukturell och icke strukturell instabilitet (1). Axelinstabilitet är en symptomatisk onormal rörelse i axelleden som kan visa sig som smärta eller som en upplevelse av felställning i leden, s.k. subluxation där ledhuvudet till viss del ligger utanför ledpannan eller luxation där ledhuvudet helt ligger utanför ledpannan (4). Instabilitet i axelleden orsakas av en störning i både strukturella och neurologiska system bl.a. dyskinesi i skapula och vingskapula vilket kan bl.a. tyda på svaghet i utåtroterande muskulatur (1). En allvarlig följd av en förstagångsluxation är recidiverande (upprepade) luxationer. Risken att drabbas av recidiverande luxationer är högre ju yngre personen är. 66-100% hos personer 20 år och yngre, 13-63% hos personer mellan 20-40 år och 0-16% hos personer 40 år och äldre (6, 7). I första hand behandlas recidiverande axelluxationer icke-operativt med främst träning för skuldermuskulatur (1, 2, 4, 7) och i andra hand kirurgiskt. Patientens upplevelse av påverkan på livskvalitet avgör om operation ska ske eller ej, inte antalet luxationer (4). Operation bör dock övervägas om det finns en skada i de främre strukturerna (kapsel eller labrum) i axelleden så som Bankartskada eller SLAP-lesion (Superior Labrum Anterior and Posterior skada) hos en yngre person som planeras återgå till någon kontaktidrott (1). Den vanligaste operationen går ut på att reparera kapsel och/eller labrum och kallas Bankartoperation. Den kan utföras artroskopiskt eller genom öppet snitt (2, 4). Det finns dock risk för postoperativ instabilitet. Risken för detta har rapporterats i studier att ligga på allt från 4 % till 89 % och är en problematisk komplikation fr.a. för fysiskt aktiva personer (2).

     

    1.1 Axelledens anatomi:
    Axelleden är en kulled där ledhuvudet (caput humeri) på överarmen ledar mot en grund liten ledpanna (cavitas glenoidalis). Det är endast en fjärdedel av ledhuvudet som har kontakt med ledpannan (5). Axelledens stabilitet bygger på både passiva och dynamiska anatomiska strukturer men både det centrala och det perifera nervsystemet har nyckelfunktioner i stabiliseringen kring axelleden (3).

    Passiva strukturer: Ledkapsel, Labrum glenoidale, ligament x 3, benstrukturer.    
    Dynamiska strukturer: Rotatorcuff (Supraspinatus, Infraspinatus, Subscapularis Teres minor), Skapula och den kinetiska kedjan.  

     

    De passiva strukturerna verkar främst i extrema ytterlägen och de dynamiska strukturerna arbetar genom hela rörelsen men är mindre effektiva i de extrema ytterlägena (3).

    1.2  NMES (Neuromuskulär elektrisk stimulering):
    NMES-behandling innebär att man med hjälp av elektroder på hudytan stimulerar motoriska nerver med syfte att åstadkomma muskelkontraktioner genom att stimulera A α-fibrer. För att åstadkomma dessa kontraktioner behövs en stimuleringsfrekvens på minst 20 Hz. En ytterligare effekt vid denna behandling är att A β-fibrer stimuleras vilket ger kortvarig smärtlindring (8). NMES används för bl.a. underhåll av muskelmassa och styrka samt för att förhindra muskelatrofi (9). NMES kan användas som ett komplement till de traditionella träningsprogrammen. I en systematisk översikt har man sett att NMES och träning resulterar i förändringar i oxidativ enzymaktivitet, skelettmuskelfibertyp och skelettmuskelfiberstorlek. (10). I en översikt från 2007 såg man att träningssessioner med NMES utförs i genomsnitt 10-30 min/tillfälle i en 4-5 veckors period, totalt 20-25 sessioner (11). Enligt en review artikel har NMES visat på god effekt att förhindra atrofiska förändringar i quadriceps vid immobilisering av knäleden när NMES används tillsammans med övningar. Flera forskare har rapporterat ökad isometrisk muskelstyrka vid både användning av NMES samt träning för friska unga vuxna, jämfört med icke-tränande kontroll. I samma studie såg man dock att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan NMES-gruppen och träningsgruppen. Det framkom att NMES och träning i kombination inte visar på någon signifikant ökning av muskelstyrka jämfört med enbart NMES eller enbart träning. Men det finns evidens för att NMES kan förbättra funktionell prestation i olika styrkeövningar samt förbättra utförandet i funktionella situationer (9).. Det finns flera studier med NMES och träning utförda på quadricepsmuskulatur. Högintensiv NMES-träning har visats kunna inducera muskelhypertrofi på både typ-I och typ-II fibrer redan vid låg belastning. Senare har det även visats att lågintensiv NMES-träning kan öka muskelfiberns tvärsnittsarea samt muskelstyrka i frisk skelettmuskulatur. Däremot är effekten bättre med högintensiv NMES träning jämfört med lågintensiv (12). Med intensitet menas amplituden med vilket NMES appliceras, dvs. hur kraftig stimulering i Ampere som forskningspersonen tål.

    Träning för rotatorcuffens muskulatur är viktigt vid instabilitetsproblematik men man vet också att skapulakontroll är av mycket stor vikt för axelledens stabilitet (1, 7, 13). Dessutom behövs stabilitet i skapula för att musklerna som fäster på skapula (bl.a. rotatorcuffen) ska kunna utveckla kraft och skapa armrörelser. Den s.k. humeroskapulära rytmen är en mekanisk och koordinerad rörelse mellan skapula och humerus och åstadkommer glenohumeral inriktning i leden och på så sätt maximal ledstabilitet (7, 13). I en studie där man summerade evidensbaserade riktlinjer såg man att man vid icke-operativ rehabilitering hade bäst resultat gällande axelledens funktion, styrka och patientnöjdhet när man har ett fokus på  skapulakontroll och inte enbart rotatorcuffstyrka och ROM hos personer med axelinstabilitet (14). Som presenterat tidigare har personer som luxerat sin axelled störningar i strukturella system som bl.a. svaghet i muskulatur samt störningar i neurologiska system t.ex. nedsatt proprioception (1). NMES har visat sig ha effekt på funktionellt utförande i styrkeövningar (9) samt ökat tvärsnittsarea fr.a. med högintensiv NMES (12). NMES verkar även smärtlindrande (8). Det finns flertalet studier med goda resultat utförda på NMES-behandling med samtidig träning kring andra leder. Det finns också en hel del studerat på NMES-behandling vid instabilitetsproblematik och smärta kring skuldran hos patienter med hemiplegi efter förvärvad hjärnskada. Vi har valt att inte adressera dessa studier då vår forskningsstudie gäller patienter med intakt nervsystem. Det finns dock mycket litet studerat på NMES och skulderinstabilitet hos friska individer vilket vi ser som en kunskapslucka. En pilotstudie som publicerades 2017 testade att använda en “skulder-pacemaker” för att stimulera underaktiva muskler kring skuldran hos 3 patienter med funktionell axelinstabilitet vid elevation av armen. 2 av de 3 patienterna var minderåriga (15). I denna pilotstudie vill vi undersöka om NMES med elektroder applicerade över skulderstabiliserande muskulatur under samtidig axelträning kan fungera som en “skulder-pacemaker” och ha effekt på vuxna friska forskningspersoners självskattade axelrelaterade livskvalité. För att mäta axelfunktionen kommer självskattningsformuläret Western Ontario Shoulder instability Index (WOSI) att användas då det är ett av de validerade mätinstrument som används i det nationella axelregistret (16, 17).
     

    2. Syfte: Att genom en pilotstudie undersöka om det för vuxna patienter (18-40 år) med historia av upprepade axelluxationer finns någon skillnad mellan enbart stabilitetsträning och Neuromuskulär Elektrisk Stimulering (NMES) som tillägg till stabilitetsträning för axelleden gällande självskattad axelrelaterad livskvalité mätt med WOSI.
     

    3. Frågeställningar:

    • Finns det någon skillnad mellan enbart stabilitetsträning och NMES som tillägg till stabilitetsträning gällande självskattad axelrelaterad livskvalité, mätt med WOSI innan och efter en 6-veckors träningsintervention, hos vuxna patienter med historia av upprepade axelluxationer?
    • Finns det någon skillnad i självskattad axelrelaterad livskvalité mellan de olika avsnitten i WOSI (A=Fysiska symtom, B=Sport/Fritid/Arbete, C=Livsstil, D=Känslor) innan och efter en 6-veckors träningsintervention, hos vuxna patienter med historia av upprepade axelluxationer?

    4. Metod:
    4.1 Design:
    Kvantitativ, experimentell pilotstudie med självskattningsformulär som utvärderingsinstrument. 

    4.2 Utfallsmått:

    • Procent av normal livskvalitet gällande axelleden mätt med WOSI (primärt utfallsmått).

    4.3 Datainsamlingsmetoder:
    Forskningspersoner rekryteras genom att ett informationsbrev/intresseanmälan (bil. 1) om studien skickad till alla patienter mellan 18 och 40 år (62 st.) som sökt med axelluxation och fått diagnosen recidivluxation/subluxation i axelled (diagnoskod M244B) eller luxation i skulderled (diagnoskod S430) på Ortopedkliniken på Falu lasarett under 2018. I informationsbrevet medsänds även ett frågeformulär med 5 frågor för inklusions- och exklusionkriterier samt ett frankerat returkuvert. Patienterna kommer att få information i brevet om att de blir uppringda en vecka efter att de fått brevet om de inte återsänt intresseanmälan. På så sätt kan de få möjlighet att ställa frågor om studien samt bli påminda om de glömt att återsända brevet. Av de forskningspersonerna som önskar delta i studien slumpas 20 st. fram. P.g.a. brist på tid och lokaler kommer endast 20 forskningspersoner att kunna delta i pilotstudien. Båda grupperna får handledd träning, 11 tillfällen på 6 veckor (18, 19). En extra dag/vecka kommer att finnas för de som missat sin ordinarie tid. De ansvariga för studien får samma antal forskningspersoner att handleda i träningen vilket kan vara personer både ur interventions- och kontrollgruppen. Varje träningstillfälle kommer att ta ca 30 minuter förutom första och sista besöket som beräknas ta 1 timme. Träningsprogrammet kommer att vara bestående av 3 övningar. En för stabiliserande skuldermuskulatur samt två övningar för utåtrotation i kombination med abduktion. Övningarna kommer att baseras på tidigare träningsstudier (1, 7, 14, 20). Den ena gruppen får enbart stabiliserande träning och den andra gruppen får stabiliserande träning i kombination med NMES. Vid NMES appliceras 4 st. självhäftande plattor med elektroder på huden över utåtroterande axelmuskulatur och skapularetraktorer. Båda ansvariga för studien deltar vid elektrodappliceringen på alla forskningspersoner för att minimera risken för felapplicering. Sedan stimuleras nerver i musklerna genom elektriska impulser. Frekvens, duration samt placering av elektroder kopieras från ”Pacemaker-studien” (15). Den elektriska stimuleringen kommer att vara 35 Hz och kommer inte vara smärtsam. Durationen på pulsarna kommer att vara 4 sek för att hinna utföra en kontrollerad muskelkontraktion. Varje puls motsvarar den koncentriska fasen av en övningsrepetition (15). Forskningspersonerna får vid studiens början och slut fylla i självskattningsformuläret WOSI (17). Vid det första besöket får forskningspersonen skriva under en samtyckesblankett (bil. 2).

    4.4 Urval:
    Vuxna patienter 18-40 år som sökt för axelluxation på Ortopedkliniken på Falu lasarett under 2018. Utifrån de patienter som svarar på intresseanmälan till studien matchas grupperna avseende de störande faktorerna kön och ålder för att få homogena grupper. Matchningen gäller kön och åldersspann 18-20 samt 21-40 enligt tidigare presenterad evidens (6, 7). Lika många från varje grupp lottas sedan till vardera träningsgrupp. Totalt 20 forskningspersoner. Inklusionskriterier:

    • Recidiverande axelluxationer ≥ 2 i samma axel under de senaste 12 månaderna.
    • Ålder 18-40
    • Förstå svenska i tal och skrift

    Exklusionskriterier:

    • Neurologisk sjukdom eller skada
    • Pacemaker, intrakardiell fibrillator eller andra aktiva implantat
    • Arytmier/nylig infarkt
    • Gravida under första trimestern
    • Akut inflammation i aktuell axel
    • Skadat lymfsystem
    • Kognitiv svikt

     

    4.5 Analysmetoder:
    Deskriptiva analyser och statistik kommer att användas. IBM SPSS statistics 25 kommer att användas för dataanalysen. WOSI betraktas som ordinalskaledata och icke-parametriska tester kommer att användas för att utreda eventuella skillnader mellan och inom grupperna. Mann-Whitney U-test kommer att användas för att undersöka skillnad mellan grupperna då det är motsvarigheten till oberoende t-test (21). Det är även en lämplig analysmetod att använda vid studier med få deltagare. För att utreda skillnader inom respektive grupp kommer paired samples Wilcoxon signed-rank test att användas då det är den icke-parametriska motsvarigheten till beroende t-test (21). Genom denna pilotstudie ämnas få fram ett underlag för att göra en powerberäkning inför en storskalig studie (22).

     

    5. Etiska överväganden:

    Studien riktar sig inte till personer som tillhör någon sårbar eller utsatt grupp. Vissa personuppgifter kommer att samlas in via sjukhusjournal, självskattningsformulär samt det frågeformulär som följer med informationsbrev/intresseanmälan. Svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Endast de ansvariga för studien kommer att kunna ta del av informationen. Alla mätvärden kommer att journalföras i journalsystemet Take Care under ortopedklinikens domän och behandlas enligt ordinarie sjukvårdssekretess och tystnadsplikt. Själva papperskopian av frågeformulär och skattningsskala förvaras i en kodad mapp i ett låst arkiv. Kodnyckeln förvaras i en lösenordsskyddad dator under studien och raderas därefter. Papperskopiorna makuleras efter avslutad studie. Alla uppgifter som samlas in behöver lagras under projektets tid för att kunna utvärdera effekter av träningen. Personuppgifter behandlas enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Intresseanmälan med inklusions/exklusionsfrågor samt samtyckesblankett är data som Högskolan Dalarna ansvarar för. Alla andra persondata journalförs och är Landstinget Dalarnas ansvar. Forskningspersonerna får alla dessa uppgifter i informationsbrevet tillsammans med information att deltagandet är helt frivilligt och kan avslutas när som helst utan förklaring eller konsekvenser för fortsatt vård. Samma information ges både muntligt och skriftligt med en samtyckesblankett vid första besöket.Efter träningen kan det uppstå träningsvärk. Detta tar vi i beaktande vid kommande träningstillfällen och doserar träningen utefter det. Träningen kan vid tillfället öka obehaget i axeln men målet är att den ska minska över tiden.  Risken för att axeln hoppar ur led är liten eftersom träningsövningarna utförs under kontrollerade former och handleds av legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast. Applicering av NMES-elektroder utförs av samma legitimerade fysioterapeut/ sjukgymnast som ovan. Den förväntade nyttan av studien är att kunna se vilken av träningsformerna som är mest effektiv på självupplevd funktion, obehag och smärta i axelleden för personer som besväras av instabilitetsproblematik i axelleden. Vi förväntar oss en positiv effekt i båda grupperna. Kontrollgruppen kommer att erbjudas samma behandling som interventionsgruppen efter avslutad behandling om interventionen visar sig var mer effektiv (23).

     

    5.1 Etisk prövning:

    Då vi genomför humanforskning behövde projektplanen genomgå en etisk prövning. “Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor”. Blanketten är framtagen av Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna (24). Etisk ansökan skickades till FEN 3 december 2018 tillsammans med informationsbrev/intresseanmälan, blankett för etisk egengranskning, samtyckesbrev samt projektplan. Godkändes 18-12-11.

     

    Tabell 1 Preliminär tidsplan:

                                          Vecka      Datum                             Aktivitet

     

    December 2018

    49

    3/12

    Inlämning av FEN.

    December 2018

    50

    11/12

    FEN-ansökan godkänd.

    December 2018

    50-1

     

    Färdigställa PM.

    Januari 2019

    2

    10/1

    Presentation av PM.

    Januari 2019

    3

    18/1

    Infobrev/intresseanmälan skickas ut.

    Januari 2019

    5

    28/1

    Uppföljningssamtal om infobrev/intresseanmälan.

    Februari 2019

    6

    4/2

    Sista datum för antagning till studien.

    Februari 2019

    6-7

     

    Gruppindelning.

    Kallelser till första träningstillfälle skickas ut.

    Februari 2019

    8

     

    Första möte med forskningspersonerna.

    Första WOSI samt första träningstillfälle.

    Mars 2019

    9-12

     

    Träningstillfälle 2-9.

    Mars 2019

    13

     

    Sista två träningstillfällen samt sista WOSI och avslutande samtal.

    April 2019

    14-17

     

    Sammanställning av data.

    April/Maj 2019

    18-21

     

    Skriva färdigt magisteruppsats och förbereda presentationen.

    Maj 2019

    22

     

    Presentation av magisteruppsats.

     

     

    6. Spridning av resultat:

    Studieresultatet kommer att presenteras som en magisteruppsats på Högskolan Dalarna och på en internutbildning på Fysioterapi- och dietistverksamheten i Landstinget Dalarna. Den planeras även att publiceras på Landstinget Dalarnas intranät samt om möjligt lämnas in till tidningen Fysioterapi. Dessutom skickas ett abstract in till “Fysioterapi 2020”, en 3-dagars kongress, vilken är den största mötesplatsen för fysioterapi i Sverige. Forskningspersonerna erbjuds att få en sammanställning av studieresultatet hemskickat.

     

    7. Reflektion:
    Två NMES-apparater lånas av DJO Global. Apparaterna samt elektrodplacering testas på en kollega så att båda elektroderna placeras exakt likadant.. Övningar till träningsinterventionen väljs från studierna Rehabilitation for shoulder instability samt från  Physiotherapy treatment foratraumatic recurrent shoulder instability (1, 20). Träningsupplägget testas av författarna innan intervention. En sekreterare skickade ut informationsbrev/intresseanmälan till alla patienter med diagnoskod M244B (recidivluxation/subluxation i axelled) och S430 (luxation i skulderled). Vi har avsatt 2-3 dagar/vecka för själva interventionen men har med i planen att även kunna erbjuda träning på kvällstid om det blir problem för forskningspersoner att komma på dagtid. Lokaler finns att tillgå på Fysioterapienheten på Falu lasarett. Innan interventionen början ska vi informera om studien på ett APT för ortopedläkarna samt för annan personal efter förfrågan från biträdande verksamhetschef på Ortopedkliniken. Om träningsinterventionen håller tidsschemat så ser vi att vår preliminära tidsplan kommer att hålla. I denna studie har vi valt att ha som inklusionskriterie att forskningspersonen måste förstå svenska i tal och skrift. I en större studie finns alla möjligheter att inkludera personer som inte talar svenska då utvärderingsinstrumentet WOSI finns översatt till flertalet andra språk. Även möjligheter att ha med tolk kan finnas. Alla oavsett ålder kan utföra övningarna i interventionen. Även personer med viss funktionsnedsättning kan delta. En miljöaspekt i arbetet är att patienten får gratis bussresa till och från varje träningstillfälle. Om resultatet av studien visar att interventionen leder till minskad smärta och obehag kan kanske även läkemedelskonsumtionen minska. Idag opereras de patienter som inte får resultat av stabilitetsträning. Ca 900 st. operationer för upprepade axelluxationer utförs årligen i Sverige (4). Ca 27 % av personer som haft en axelluxation hade genomgått en stabiliserande operation av axelleden vid 25 års uppföljning (25).Vår förhoppning är att dessa patienter med hjälp av vår intervention kan slippa operation vilket kan ge en samhällsekonomisk vinst.

     

    Referenslista:

    1. Jaggi A, Lambert S. Rehabilitation for shoulder instability. Br J Sports Med. 2010;44:333–340.
    2. Donohue MA, Mauntel MC, Dickens JF. Recurrent shoulder instability after primary Bankart repair. Sports Med Arthrosc Rev. 2017 Sep;25(3):123-130.
    3. Cuéllar R, Ruiz-Ibán MA, Cuéllar A. Anatomy and biomechanics of the unstable shoulder. Open Orthop J. 2017 Aug 31;11:919-933.
    4. Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige. Riktlinjer för sjukskrivning vid sjukdomari rörelseorganen - ett kunskapsunderlag [Internet]. Lund: MORSE; 2009. 2009:1. [citerad 2019-01-21]. Hämtad från: http://www.ssas.se/files/docs/Morseaxelss_09.pdf
    5. Samuelsson K, Karlsson J, Andernord D, Lahti A. ABC om Axelluxation. Läkartidningen. 2016;113:DXD4.
    6. Hovelius L, Eriksson K, Fredin H, Hagberg G, Hussenius A, Lind B, et al. Recurrences after initial dislocation of the shoulder. Results of a prospective study of treatment. J Bone Joint Surg Am.1983;Mar;65(3):343-349.
    7. Hayes K, Callahan M, Walton J, Paxinos A, Murell GAC. Shoulder instability: Management and rehabilitation. J Orthop Sports Phys Ther. 2002;Oct;32(10):497-509.
    8. Norrbrink C, Lundeberg T. Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Uppl 2:2. Lund: Studentlitteratur AB; 2014; s. 107-108.
    9. Lake DA. Neuromuscular electrical stimulation. An overview and its application in the treatment of sports injuries. Sports med. 1992;May;13(5):320-36.
    10. Sillen MJH, Franssen FME. Gosker HR, Wouters EFM, Spruit MA. Metabolic and structural changes in lower-limb skeletal muscle following neuromuscular electrical stimulation: A systematic review. PLoS One. 2013; Sep;8(9): e69391.
    11.  Vanderthommen M, Duchateau J. Electrical stimulation as a modality to improve performance of the neuromuscular system. Exerc Sport Sci Rev. 2007;0ct;35(4):180-5.
    12. Natsume T, Ozaki H, Kakigi R, Kobayashi H, Naito H. Effects of training intensity in electromyostimulation on human skeletal muscle. Eur J Appl Physiol. 2018;Jul;118(7):1339-1347.
    13. Kibler BW, Ludewig PM, McClure PW, Michener LA, Bak K, Sciascia AD. Clinical implications of scapular dyskinesis in shoulder injury: the 2013 consensus statement from the “scapular summit”. Br J Sports Med. 2013;00:1-12.
    14. Cools AM, Borms D, Castelein B, Vanderstukken F, Johansson FR. Evidence-based rehabilitation of athletes with glenohumeral instability. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2016;24(2):382-389.
    15. Moroder P, Minkus M, Böhm E, Danzinger V, Gerhardt C, Scheibel M. Use of shoulder pacemaker for treatment of functional shoulder instability- Proof of concept. Obere Extremität. 2017;12:103-108.
    16. Salomonsson B, Ahlström S, Dahlén N, Lillkrona U. The Western Ontario Shoulder Instability Index (WOSI): validity, reliability, and responsiveness retested with a Swedish translation. Acta Orthop. 2009;80(2):233-238.
    17.  Svenska Skulder och Armbågssällskapet. Om scorer: Scoresystem för axel- och armbågs-besvär, [internet]. Stockholm. Uppdaterad 2017-04-04 [citerad 2018-10-15] Hämtad från:www.ssas/files/score_shoulder/WOSI.pdf
    18. Watson L, Balster S, Lenssen R, Hoy G, Pizzari T. The effects of a conservativerehabilitation program for multidirectional instability of the shoulder.J Shoulder Elbow Surg. 2017;27(1):104e111.
    19. Pantovic´ M, Popovic´ B, Madic´ D, Obradovic´ J. Effectsof neuromuscular electrical stimulation and resistancetraining on knee extensor/flexor muscles. Coll Antropol.2015;39(Suppl1):153–7.
    20. Bateman M, Smith BE, Osborne SE, Wilkes SR. Physiotherapy treatment foratraumatic recurrent shoulder instability: early results of a specific exerciseprotocol using pathology-specific outcome measures. Shoulder Elbow.2015;7(4):282e288.
    21. Polit DF, Tatano Beck C. Essentials of Nursing research: Methods, Appraisal, and Utilization. 6th ed. Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins; 2006.
    22. Olsson H, Srensen S. Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 1: upplaga. Stockholm: Liber AB; 2001.
    23. Vetenskapsrådet. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017.
    24. Forskningsetiska nämnden. Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor.[Internet]. Högskolan Dalarna; 2016 [hämtad 2018-11-28]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b623...-manniskor.pdf
    25. Hovelius L, Olofsson A, Sandström B, et al. Nonoperative treatment of primary anterior shoulder dislocation in patients forty years of age and younger. A prospective twenty-five-year follow-up. J Bone Joint Surg Am. 2008;90:945-52.

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej! Intressant PM/uppsats och kul att ni tänker publicera det! Här kommer mina kommentarer:
    * Förkortningar; i vissa fall skriver ni ut vad förkortningen står för och ibland inte. Till exempel SLAP, TENS och WOSI finns inte utskrivna vad de står för medan ni har skrivit ut NMES och VAS. Önskar att ni är konsekventa, att första gången ni nämner det skriver ut hela namnet och sedan har förkortning inom parentes och därefter endast använder förkortning.
    * Bakgrund; mycket bra bakgrund som är fylld med relevant information. Jag skulle gärna se att sista stycket innan Syfte ses över, tycker att meningarna fram till referens (13) skulle kunna vara i det stycket som är innan med rubriken NMES, och att det stycket kanske skulle kunna ha rubriken "Behandling med NMES" då ni både beskriver vad NMES är och hur evidensläget ser ut när den används i rehabilitering/behandling.
    * Exklusionskriterier; nyfiken, vad menar ni med "akut inflammation" under exklusionskriterier? Akut inflammation i axeln eller även andra leder? Kan förtydligas.
    * Referenser; antar att ni använder er av Vancouver som referenssystem och isåfall ska det inte vara kursiv stil på titel och tidskrifterna ska vara förkortade. Här är en bra hemsida som kan vara till hjälp när man skriver referenser: https://tools.kib.ki.se/referensguide/vancouver/

    Lycka till och God jul!
    // Terese
    Posted 12:52, 16 Dec 2018
    Hej Kim och Jeanette!
    Som helhet ett gediget arbete som jag tror att många kommer att ha mycket nytta av!
    Bakgrunden har tydlig information som speglar arbetet, kanske hade jag önskat lite mer forskning kring själva ”skulderrelaterad livskvalité” eller ”obehag”, hur vanligt det är osv, då det är detta som är återkommande i frågeställningar och syfte. Om det fanns lite mer om detta kanske det också skulle vara lättare att motivera varför studien är viktig mer än att det är intressant att veta.

    Jag tycker att frågeställningarna är specifika och knyter an er titel.
    Metod, analys och etik har jag ingenting att kommentera om. Det faller inom ramarna för studien ni valt. Väldigt kul om ni får publicera den!
    Bra avslutande reflektion som tar upp hur ni tänker rent praktiskt, min tanke är att ni kommer att ha mycket jobb framför er! Men är det en del av ert ”vanliga” jobb kanske det inte känns lika mycket!

    Till sist håller jag med föregående kommentator angående referenslistan.
    Lycka till och god jul!
    Posted 16:39, 17 Dec 2018
    Hej Jeanette och Kim. Vilket intressant magisterarbete, ska bli jätte intressant att se utfallet i maj,

    Tycker att er bakgrund är väldigt tydlig. Skulle vara bra om ni även skriver ut förkortningen på TENS som ni gör med NMES samt även förklarar hög- och lågintensiv stimulering.

    Det står även slutet i texten med NMES ” det är bl.a det funktionella utförandet som ska utvärderas i denna studie”. Hur ska detta utvärderas. Hittar inget om detta i syfte/frågeställning/metod

    Ni skriver att ni vill undersöka genomförbarheten genom att utvärdera tillgångar, hinder och förmåga att implementera interventionen i axelteamet på Ortopedkliniken på Falu Lasarett. Hur har ni tänkt att utvärdera denna implementering?

    Syfte:
    Ni ska mäta primära samt sekundärt utfallsmått, har ni funderat på vilket som är och vilket som är sekundärt?

    Datainsamlingsmetoder:
    Ni skriver att om ni inte fått svar inom en vecka så kommer patienterna att bli uppringda, är detta etiskt korrekt? Är risken att patienterna inte ”vågar” säga nej. Kan en vecka vara lite kort med tanke på att ni är beroende på att postnord gör sitt jobb. Jättebra med frankerat svarsbrev det ökar förhoppningsvis svarsfrekvensen.
    När det gäller de olika grupperna skulle jag tycka det vore bra om ni beskriver om ni båda tränar båda grupperna eller hur ni mellan er gör urval på vilka försökspersoner ni kommer att träffa.
    Även om VAS är vedertagen så kanske ni ska beskriva den lite precis som ni beskriver WOSI. Skriv gärna ut vad WOSI är en förkortning för som ni gör med VAS.

    Urval:
    Hur många forskningspersoner räknar ni med att behöva för att kunna använda resultaten.

    Inklusionskriterier:
    Ska ni kanske här skriva varför ni har dessa inklusionskriterier, ni har nu beskrivit det väldigt bra i reflektionen och det kanske är där det ska vara men jag skulle tycka det vore bra att ha med det under inklusionskriterier.

    Etiskt övervägande/Etisk prövning bra och tydligt beskrivet.

    Reflektion:
    Bra att ni skriver var ni ska ta övningarna ifrån, hur bestämmer ni vilka övningar ni ska välja ut? Om för många anmäler sitt intresse så skriver ni att ni ”måste begränsa antalet forskningspersoner” hur har ni tänkt att göra det urvalet?

    Ska bli kul att höra om resultatet av er studie i maj! //Lisa
    Posted 14:02, 18 Dec 2018
    a. det finns tillräcklig information i bakgrunden för att läsaren ska kunna förstå hur forskningsläget ser ut i dag

    I titeln bör ni specificera vad det är för typ av träning för att väcka ytterligare intresse hos den presumtive läsaren.

    Kanske ha någon slags tabell eller annat upplägg på passiva- och dynamiska strukturer. Tycker att det känns lite svårläst som det är nu.


    Vad är skillnaderna på högintensiv och lågintensiv NMES-träning. Strömstyrka? Intensitet? Effektivitet vid olika behandlingslängd?


    b. det framgår hur olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra?
    Forskningsläget med vad olika forskare anser om NMES går att läsa sig till i texten.


    c. centrala begrepp och teorier förklaras
    Ja, det gör de.

    d. det finns mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv beskrivna, eller en motivation till varför det inte är tillämpligt

    Hållbarhetsperspektiv beskrivet utifrån ett miljötänk, där försökspersonerna ges möjlighet till att åka buss.
    Mångfaldsaspekter tas inte upp specifikt men till viss del utesluts personer pga deras språkliga bakgrund medan de utifrån flera andra aspekter av mångfald som genus, klass och etnicitet inkluderas.

    e. om en kunskapslucka är identifierad
    Nej, men de kommer att kunna se om det går att implementera i verksamheten.

    f. det finns motiveringar varför det är viktigt att besvara denna forskningsfråga
    Ja, det är för att hitta bra metoder för att minska patienternas problem och höja deras livskvalitet.


    g. syfte och frågeställningar är tydliga och om frågeställningarna överensstämmer med syftet

    Stycket före rubriken Syfte känns redan där som syftet när man läser texten. Räcker med en gång.
    Syfte och frågeställningar hänger väl ihop, däremot skulle jag skriva ihop frågeställning 2 och 3 till en frågeställning.

    h. om designen, utfallsmått, datainsamlingsmetoder och analyser är relevanta och beskrivna på ett sådant sätt att läsaren kan bedöma detta, samt om de är förankrade i relevant litteratur

    Jag tycker ni kan stryka ”för den kvantitativa ansatsen” under Designavsnittet. Ni säger ju inget om vad ni ska ha för andra utvärderingsinstrument till eventuell annan ansats.
    Är det meningsfullt att mäta i procent eller ska ni inte ange i antal poängs skillnad? Vad innebär t.ex. en förbättring av 5 procent?
    Bra täckande exklusionskriterier.
    Jag förstår hur mo tänker göra analysen men kan inte se att den är förankrad i någon litteratur. Beskrivningen av datainsamlingen är tydligare förankrad i litteratur.


    i. utfallsmått och metodval är motiverade och är i överensstämmelse med syfte och frågeställningar

    I frågeställningarna ska WOSI mäta livskvalitet men i utfallsmått ska det mäta procent av normal funktion i axelleden?
    Om frågeställning 2 och 3 skrivs ihop så hänger det bättre ihop med det andra utfallsmåttet.
    Sekundära utfallsmått kan vara utifrån hur det går att implementera interventionen i axelteamet.

    j. om det finns en beskrivning om hur man praktiskt tänkt gå tillväga för att minska eller eliminera etiska problem
    Ja, det är väl beskrivet.


    k. om tidsplanen är rimlig.
    Tror att tidsplanen kommer att fungera. Undrar litet vad ni gör veckorna 6-7?
    Posted 21:03, 18 Dec 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.