Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Victor Ekdahl & Johan Lindblom

Victor Ekdahl & Johan Lindblom

    Behandling av iliotibialbandssyndrom hos löpare – En systematisk litteraturstudie

     

    1. BAKGRUND

     

    Löpning som motionsform bedrivs runt om i hela världen och är en av de mest populära formerna av träning. Motionslopp anordnas i många städer, framför allt i västvärlden. Som motionsform har löpning varit populärt sedan 1970-talet men antalet utövare har ökat succesivt sedan början på 2000-talet. Detta anses framför allt ha att göra med att antalet kvinnliga löpare har ökat i antal. (1)

     

    Fysisk inaktivitet är en ledande riskfaktor för dödlighet, och står för miljontals dödsfall varje år (2). Löpning som motionsform är ett effektivt sätt att förbättra sin fysiska hälsa på (1)där studier har visat att även tidigare inaktiva individer genom löpträning förbättrar en rad hälsomarkörer så som kroppssammansättning, vilopuls, maximalt syreupptag (VO2max), blodfettsvärden och kolesterolvärden. Träningsformen är i sig lätt att utföra, relativ billig, tidseffektiv och lättillgänglig. (2)Det faktum att utövandet kräver en liten mängd utrustning bidrar till minskad konsumtion och därigenom minskad miljöpåverkan. Då löpning kan utföras i stort sett vart man än befinner kan detta bidra till minskade utsläpp från motordrivna transporter. (3) 

     

    Skadeincidensen inom löpning är hög och varierar mellan 19-79%. Majoriteten av skadorna, ca 80 % är av typen överbelastningsskador där knät är den vanligaste skadelokalisationen. Löpning är en av de vanligaste motionsformerna där utövarna drabbas av överbelastningsskador i ländrygg och ben. Skadorna kan bli kostsamma på grund av eventuella vårdbehov och sjukskrivningar. Vidare kan det minska tillfredställelsen från löpning och leda till att individer temporärt eller permanent slutar utöva motionsformen och därigenom blir mindre fysiskt aktiva. (1)

     

    Runt om lårmuskulaturen finns en rörformad fascia kallad fascia lata. På lateralsidan av låret finns dess starkaste del där den innehåller en tre till fyra cm bred lodrät förstärkning kallad tractus iliotibialis eller iliotibiala bandet (ITB). (4)ITB urspringer från höftbenskammen, fascia lata samt de laterala glutealmusklerna för att sedan sträcka sig distalt och fästa in i proximala fibulahuvudet, laterala patellaretinaklet, Gerdy’s tuberkel på laterala tibiakondylen samt m. vastus lateralis (5). ITB fungerar som ett elastiskt ligament för kontrollen av bäckenlutningen när vi befinner oss på ett ben (4)samt stabiliserar knäleden anterolateralt (6).

     

    Iliotibialbandssyndrom (ITBS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna hos löpare med en livstidsprevalens på 7–14% (7)varför det ibland benäms löparknä (8). Tillståndet karaktäriseras av tilltagande smärta över knäts lateralsida i samband med fysisk träning (5). Även om löpare är den grupp som drabbas i störst utsträckning drabbar det även andra idrottare, bland annat cyklister, fotbollsspelare, och roddare (7).

     

    De drabbade uppvisar oftast en typisk klinisk bild med aktivitetsrelaterad smärta kring laterala femurepikondylen (LFE). Många uppmärksammar att smärtan tidigt i skadeförloppet kommer en stund in eller i slutet av träningspasset (6), vid löpning efter ca två till tre kilometer eller längre (8). Smärtan avtar normalt då aktiviteten avbryts (9). I ett senare skede i skadeförloppet initieras smärtan tidigare i träningspasset. Att springa i nerförsbacke är en typiskt provocerande aktivitet. (6)Även trappgång och uppresning efter längre tids sittande kan provocera (8). Omkring 44% av de drabbade kan efter åtta veckor återgå till idrott och över 90 % efter sex månader (9).

     

    ITBS är i de flesta fall en klinisk diagnos (9)som baseras på främst en noggrann anamnes och en klinisk undersökning där ett tydligt fynd är palpationsömhet över LFE omkring två till tre cm ovanför knäts ledspringa (6). I de flesta fall behövs ingen ytterligare undersökningsmetod men vid diagnostisk osäkerhet eller för att utesluta annan skada kan en undersökning med magnetisk resonanstomografi genomföras. Vidare kan en injektion med kortikosteroider vara till hjälp för att stödja diagnosen. (9)

     

    Den traditionella synen på orsaken till ITBS är att den distala delen av ITB irriteras genom att friktion uppstår när denna upprepat glider över LFE vid rörelse i knäleden (5,10). Främst sker detta kring 30 graders knäledsflexion vilket sker frekvent vid löpning och förklaras kunna leda till inflammation av ITB i området samt underliggande strukturer (5). Denna friktionsteori har blivit utmanad av forskare som menar att ITB inte har förmåga att glida på det beskrivna sättet. De menar i stället att det orsakas av den komprimerande effekt som ITB utövar mot underliggande vävnad när den kontraheras. (7)Vidare föreligger oenighet kring vilken eller vilka strukturer som är involverade (6)och i kontrast till förklaringen om inflammation saknas ofta inflammatoriska svar vid kirurgisk undersökning (7). Det finns således ingen enighet kring vad som strukturellt orsakar tillståndet samt exakt vilken eller vilka strukturer som drabbas.

     

    En rad olika externa riskfaktorer har föreslagits kunna bidra till utvecklandet av ITBS så som ökad löpdistans, kort erfarenhet av löpning, backlöpning samt snabbt ökad volym av löpning (5). Gällande interna faktorer har det framförts att nedsatt flexibilitet och nedsatt muskelstyrka främst i höftens abduktorer kunnat bidra till ITBS. Dock är evidensen för detta inkonsekvent och begränsad. (10)Kvinnor som vid löpning uppvisade en ökad höftadduktion och inåtrotation av knät under fotisättningsfasen hade ökad risk för att utveckla ITBS (10). Män med utvecklad ITBS visade sig vid fotisättningsfasen under löpning ha en ökad inåtrotation av foten medan kvinnor med utvecklad ITBS uppvisade en ökad utåtrotation av höften (11).

     

    Konservativ behandling är förstahandsvalet vid behandling av ITBS. Det saknas dock tillräcklig evidens för att stödja en specifik behandlingsmetod. (8)I det initiala skadeskedet är det vanligt att antiinflammatoriska läkemedel förskrivs. Detta kan dock ifrågasättas då biopsier från skadeområdet oftast inte påvisar någon inflammation. (7)Oftast används en kombination av behandlingar, bland annat stretching, vila från smärtande aktivitet, styrketräning av svag muskulatur samt modifiering av löpares träning (9). Optimering av skor, manuell terapi och neuromuskulär träning används också i behandling av ITBS (7). Kortikosteroida injektioner kan användas vid svårare fall. I vissa mer långdragna fall av ITBS kan även kirurgi utföras. Den mest förekommande kirurgiska åtgärden är då att man lossar eller förlänger den posteriora delen av ITB där den passerar över LFE. (12)

     

    ITBS är således en mycket vanlig överbelastningsskada hos den stora löparpopulationen. Många olika behandlingsmetoder används, dock saknas det konsensus kring hur pass väl dessa metoder fungerar.

     

    2. SYFTE

     

    Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt kartlägga den vetenskapliga litteraturen med avseende på vilka behandlingsmetoder som studerats för löpare med iliotibialbandssyndrom och vilken effekt dessa metoder har på smärta.

     

    3. FRÅGESTÄLLNINGAR

     

    • Vilka behandlingsmetoder används vid iliotibialbandssyndrom hos löpare?
    • Hur förändrar dessa behandlingsmetoder smärtintensiteten?

     

     

    4. METOD

    Vi planerar att genomföra en systematisk litteraturöversikt. Planerade resultat är redovisning av de behandlingsmetoder som undersökts hos löpare med iliotibialbandssyndrom samt hur dessa förändrar smärtintensiteteten efter behandlingen.

     

    PICO användes för att specificera syftet. Populationen (P) som kommer att studeras är vuxna löpare, kvinnor och män som diagnostiserats med ITBS där symtomdurationen varat minst två veckor. Löpare från motionärs- till elitnivå kommer att inkluderas. Interventionerna (I) som kommer studeras är konservativa behandlingsmetoder av ITBSd.v.s. icke-kirurgiska. Inget krav på kontrollgrupp (C) har satts upp i syfte att inte begränsa studerade interventioner. Utfallsmått (O) som kommer att studeras är förändring av smärtintensitet genom smärtskattning (t.ex. Visuell analog skala (VAS), numerisk skala (NRS)) eller funktionsspecifik smärtskattning (t.ex. smärtskattning under fysisk aktivitet).

     

    Inklusionskriterier:

    • Löpare diagnosticerade med iliotibialbandssyndrom
    • Experimentella studier (randomiserad kontrollerade studier – RCT, kontrollerade studier - CCT, kvasiexperimentella studier)

    Exlusionskriterier:

    • Artiklar skrivna på annat språk än engelska och svenska
    • Översiktsartiklar
    • Studier utan smärtskattning som utfallsmått

     

    4.1 Datainsamlingsmetoder:

     

    • Testsökning: Initialt planerar vi att genomföra en testsökning för att utveckla en god sökstrategi inför huvudsökningen.
    • Huvudsökning kommer ske först i PubMed. Utöver detta planeras sökning i Cinahl, och Web of Science. Eventuellt kommer även sökning ske i Google Scholar samt eventuellt screening av referenslistor.
    • Referenshantering: Samtliga referenser från huvudsökningen sparas till referenshanteringsprogrammet Zotero.
    • Sökdokumentation: Sökstrategin kommer dokumenteras för respektive databas i en sökmatris för att möjliggöra reproduktion av sökningen.  
    • Struktur: För att underlätta god struktur, organisation och dokumentation planerar vi att använda checklista och flödesdiagram från PRISMA Guidelines (13)(Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses).

     

     

    4.2 Analys

     

    • Relevansbedömning
      1. Grovsållning av abstrakt: Varje artikels titel och abstrakt granskas och utifrån detta exkluderas de eller inkluderas och hämtas då i fulltext. För att underlätta screening av abstrakt samt identifiering av dubbletter kommer vi använda oss av programmet Rayyan (14). Screeningprocessen kommer att ske individuellt av var och en av författarna d.v.s. båda författarna kommer granska samtliga artiklar. Detta underlättas då val av inklusion eller exklusion kan blindas i programmet Rayyan. Detta möjliggör att var och en av författarna inte riskerar att påverkas av varandras val. För de artiklar där vi gjort olika val kommer dessa åter läsas för att därefter ta ett gemensamt beslut om inklusion eller exklusion
      2. Granskning av artiklar i fulltext: Inkluderade artiklar granskas i fulltext för bedömning av relevans samt om de uppfyller inklusions- och exklusionskriterierna. Även denna granskning kommer ske individuellt av var och en av författarna enligt samma metod som vid screeningen av abstrakt. Som stöd i relevansbedömningen kommer vi använda oss av SBU:s mall för bedömning av relevans (15). Syftet med att använda denna mall är att ge stöd i granskningen för att sålla bort irrelevanta studier. Mallen är uppbyggd av ett antal frågor kring studiepopulationen, undersökt intervention, jämförelseintervention, effektmått och studielängd. Frågorna besvaras med ja, nej, oklart eller ej tillämpningsbart. Ett exempel på fråga är: "Har undersökta effektmått klinisk relevans?". Avslutningsvis utförs en total bedömning av studierelevans. De studier som bedöms vara relevanta går vidare till kvalitetsgranskning. Bedöms studien som irrelevant exkluderas den och orsaken till detta dokumenteras. Vi kommer inför starten med arbetet diskutera med handledare kring vad som räknas som exklusion. För de studier som exkluderas dokumenteras orsaken till detta.
    • Kvalitetsgranskning: Inkluderade artiklar kvalitetsgranskas i syfte att bedöma dess tillförlitlighet. Som stöd i kvalitetsgranskningen kommer vi använda oss av SBU:s mallar för kvalitetsgranskning (15). Syftet med att använda denna mall är att ge stöd i granskningen av studiernas studiokvalitet, det vill säga om det föreligger risk för systematiska fel (bias) och eller risk för intressekonflikt. Mallen är uppbyggd av ett antal frågor kring selektionsbias, behandlingsbias, bedömningsbias, bortfallsbias och rapporteringsbias. Frågorna besvaras likt relevansbedömningen och avslutas med en sammanfattande bedömning av risk för systematiska fel (bias) som graderas som låg, medelhög, hög. Ett exempel på fråga vid kvalitetsgranskning av randomiserade studier är: "Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias?".
    • Etisk granskning: Inkluderade artiklar granskas genom den checklista SBU har presenterat (16)framtagen av Weingarten et al. (17)för bedömning av forskningsetiska aspekter vid systematiska litteraturstudier.
    • Importering av data: Inkluderade studier delas därefter upp mellan författarna och studeras. Därefter hämtas data ut från respektive studie. För att underlätta denna process kommer vi att utforma ett granskningsprotokoll i tabellformat. Innan granskningsprotokollet används i vår studie kommer vi behöva testköra det på några artiklar.
    • Dataextraktion till tabeller: Utöver resultatredovisning i textform planerar vi att redovisa resultatet sammanfattat i tabeller med bland annat referens, frågeställning, metod, urval, genomförande, resultat och metodologisk kvalitet. (16)

    5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN

     

    Etiska frågeställningar vid systematisk litteraturöversikter är något vi inför projektet inte reflekterat över i någon vidare bemärkelse. I en artikel från 2015 av Vergnes et al. (18)uttrycker man att just dessa frågeställningar är något författare till systematiska litteraturöversikter sällan berör vilket de förmodar beror på den bakomliggande viljan att utföra en så uttömmande informationssökning som möjligt. De menar vidare att detta potentiellt kan leda till att man inkluderar data från artiklar innehållandes oetisk forskning. Även om risken idag är liten föreligger ändå en reell risk och historisk sett finns många exempel på klinisk forskning som skett utan god etik. (18)Denna risk aktualiseras således även i vårat projekt.

     

    För att minska risken att inkludera oetisk forskning har det föreslagits att man gör en enkel etisk granskning av inkluderade artiklar vilken baseras på de mest grundläggande etiska principerna. SBU har presenterar en checklista (16)framtagen av Weingarten et al. (17)för bedömning av forskningsetiska aspekter vid systematiska litteraturstudier. De aspekter som bör granskas i de inkluderade artiklarna är om personerna som ingått i studien har erhållit adekvat information, om de givit sitt samtycke, om en etisk kommitté granskat och godkänt studien samt hur forskningen finansierats. Eventuella kopplingar till kommersiella och andra särintressen bör också noteras. Vi har genomfört en etisk egengranskning av vårat planerade projekt där vi bedömer att en etisk prövning av vårt projekt ej är nödvändigt främst då projektet ej kommer inbegripa nya kliniska försök eller data som tidigare ej är publicerade. Vi kommer istället att använda oss av ovan nämnd checklista för de artiklar vi inkluderar för att på så sätt ha möjlighet att identifiera potentiell oetisk forskning.

     

    Nyttan med projektet är att få en klarare bild över vilka behandlingsmetoder som används vid en relativt vanlig löprelaterad skada, samt hur dessa behandlingsmetoder påverkar smärtintensiteten. Detta kan gynna både vårdgivare och vårdtagare samt potentiellt bidra till att få en så effektiv och evidensbaserad vård som möjligt vid detta tillstånd. Resultatet från detta projekt planeras att presenteras i slutet av vårterminen 2018 på Högskolan Dalarna i Falun. Utöver övriga studenter kommer eventuellt också intressenter från närliggande områden kunna sitta med och ta del av vad vi kommit fram till. Längre fram finns det även en chans att vi presenterar våra resultat genom en poster eller liknande, på någon form av kongress. Projektet kommer vid godkännande att publiceras online via Högskolan Dalarnas publikationsdatabas DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).

     

     

    6. REFLEKTION

     

    6.1 Tidsplan

    Nedan presenteras en preliminär tidsplan för projektets olika delar

     

    Vårterminen 2018 (v.3 - v.22)

    Vecka 3,4:

    ·       Ta kontakt med handledare

    ·       Eventuella ändringar i PM efter redovisning / opponering av PM 18011

    ·       Eventuella ändringar efter första kontakt med handledare

    Vecka 5:

    ·       Litteratursökning - Testsökning*

    Vecka 6,7:

    ·       Litteratursökning - Huvudsökning*

    Vecka 8,9

    ·       Halvtidsseminarium

    ·       Relevansbedömning - Grovsållning av abstrakt*

    Vecka 9,10

    ·       Relevansbedömning - Granskning av artiklar i fulltext*

    Vecka 11

    ·       Kvalitetsgranskning*

    ·       Etisk granskning*

    Vecka 12,13,14

    ·       Resultat

    Vecka 16,17

    ·       Diskussion

    Vecka 18,19

    ·       Inlämning för planerad slutlig granskning av handledare

    ·       Revidering efter granskning av handledare

    ·       Kontroll av referenser, referenslista och disposition

    Vecka 20

    ·       Inlämning av projekt

    ·       Inför muntlig presentation av projekt - Påbörja presentationslayout

    Vecka 21:

    ·       Inför muntlig presentation av projekt - Förberedelse av verbal presentation

    Vecka 22:

    ·       Examination / Slutseminarium – Muntlig presentation och opponering

    Vecka 23,24 (tio arbetsdagar efter slutseminarium):

    ·       Eventuella kompletteringar efter krav från examinator

    * Se metodavsnittet för djupare beskrivning av momentet

     

    6.2 Reflektion

     

    De ytterligare kunskaper vi behöver tillägna oss för att genomföra projektet är en viss fördjupning inom datainsamling och analys av insamlade data. Vi känner oss trygga i vart denna kunskap finns tillgänglig vilket vi presenterat tidigare under respektive avsnitt (se metod), samt vilka resurser som är nödvändiga för att vi ska kunna genomföra projektet på ett adekvat sätt. Dessa resurser är en handledare för stöttning och vägledning under projektets gång vilket vi kommer tilldelas vid projektet start. Vidare kan resurs i form av bibliotekarie behövas under framför allt datainsamlingsperioden för stöd i litteratursökningen. Denna resurs har vi möjlighet att boka genom den kontaktbibliotekarie för vårdutbildningarna på Högskolan Dalarna som finns tillgänglig för studenter. Resurser för hjälp med korrekt utformning av layout vid bland annat resultattabeller kommer vi också behöva. Detta kan handla om en person via Högskolan Dalarna eller utbildningsmaterial som finns att tillägna sig genom videos på webben.

     

    Vi anser att vår tidsplan är rimlig och att projektet kommer kunna färdigställas under denna tid. De ändringar i projektet som kan komma ifråga är av mindre karaktär, så som mindre ändringar i syfte och frågeställningar, metod och analys mot de ovan beskrivna. Detta beroende på synpunkter som kommer presenteras för oss efter projektplanen kamratgranskats och handledare till projektet har kopplats in.


    REFERENSLISTA

     

     

     

    1.                   Worp MP van der, Haaf DSM ten, Cingel R van, Wijer A de, Sanden MWGN der, Staal JB. Injuries in Runners; A Systematic Review on Risk Factors and Sex Differences. PLOS ONE. februari 2015;10(2):e0114937.

    2.                   Hespanhol Junior LC, Pillay JD, van Mechelen W, Verhagen E. Meta-Analyses of the Effects of Habitual Running on Indices of Health in Physically Inactive Adults. Sports Med. oktober 2015;45(10):1455–68.

    3.                   Bjørnarå HB, Torstveit MK, Stea TH, Bere E. Is there such a thing as sustainable physical activity? Scand J Med Sci Sports. mars 2017;27(3):366–72.

    4.                   Bojsen-Møller F, Dyhre-Poulsen P. Rörelseapparatens anatomi. Stockholm: Liber; 2000.

    5.                   Weckström K, Söderström J. Radial extracorporeal shockwave therapy compared with manual therapy in runners with iliotibial band syndrome. Journal of Back & Musculoskeletal Rehabilitation. januari 2016;29(1):161–70.

    6.                   Flato R, Passanante GJ, Skalski MR, Patel DB, White EA, Matcuk GR. The iliotibial tract: imaging, anatomy, injuries, and other pathology. Skeletal Radiol. maj 2017;46(5):605–22.

    7.                   Shamus J, Shamus E. THE MANAGEMENT OF ILIOTIBIAL BAND SYNDROME WITH A MULTIFACETED APPROACH: A DOUBLE CASE REPORT. Int J Sports Phys Ther. juni 2015;10(3):378–90.

    8.                   Bahr R, Internationella olympiska kommittén. Idrottsskador: en illustrerad guide. Stockholm: SISU Idrottsböcker i samverkan med Internationella olympiska kommittén; 2015. 401-402 s.

    9.                   Beals C, Flanigan D. A Review of Treatments for Iliotibial Band Syndrome in the Athletic Population. J Sports Med (Hindawi Publ Corp). 2013;2013.

    10.                 Aderem J, Louw QA. Biomechanical risk factors associated with iliotibial band syndrome in runners: a systematic review. BMC Musculoskeletal Disorders. 16 november 2015;16:356.

    11.                 Phinyomark A, Osis S, Hettinga BA, Leigh R, Ferber R. Gender differences in gait kinematics in runners with iliotibial band syndrome. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. december 2015;25(6):744–53.

    12.                 Fredericson M, Wolf C. Iliotibial Band Syndrome in Runners: Innovations in Treatment. Sports Medicine. mars 2005;35(5):451–9.

    13.                 Liberati A, Altman DG, Tetzlaff J, Mulrow C, Gøtzsche PC, Ioannidis JPA, m.fl. The PRISMA statement for reporting systematic reviews and meta-analyses of studies that evaluate health care interventions: explanation and elaboration. Ann Intern Med. 18 augusti 2009;151(4):W65-94.

    14.                 Ouzzani M, Hammady H, Fedorowicz Z, Elmagarmid A. Rayyan—a web and mobile app for systematic reviews. Systematic Reviews [Internet]. 2016 [citerad 03 oktober 2017];5. Tillgänglig vid: http://www.readcube.com/articles/10....643-016-0384-4

    15.                 Vår metod [Internet]. [citerad 26 februari 2017]. Tillgänglig vid: http://www.sbu.se/sv/var-metod/

    16.                 Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården : en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.

    17.                 Weingarten MA, Paul M, Leibovici L. Assessing ethics of trials in systematic reviews. BMJ : British Medical Journal. 24 april 2004;328(7446):1013.

    18.                 Vergnes J-N, Marchal-Sixou C, Nabet C, Maret D, Hamel O. Ethics in systematic reviews. J Med Ethics. december 2010;36(12):771–4.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    -Intressant ämne, fint skrivet och bra uppställt. Bra svenska och tydliga referenser!
    -Informativ bakgrund, man får en bra bild om löparknä och även mångfaldsaspekten. Kanske kunde ni få med något om smärta, då en frågeställning är om smärtintensitet-typ kort beskrivning VAS/NRS om artiklarna ni granskar anv sig av dessa som utvärdering.
    -Motiveringen är tydlig och framgår klart i bakgrunden.
    -Syftet kanske man kan förtydliga till något liknande: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används vid iliotibialbandssyndrom och vilken effekt det har på smärta, istället för ”beskriva”.
    -Tänker ni undersöka alla behandlingsmetoder eller begränsa er till fysioterapeutiska behandlingsmetoder?
    -Har ni funderat på inklusions och exklusionskriterier? Typ RCT, artiklar från senaste 10 åren, konservativ behandling osv.
    -Vet inte om det är nödvändigt eller till fördel att använda sig av fler/olika granskningsmallar? Typ PEDro scale eller Willman, Bahtsevani, & Stoltz?
    -Etiska övervägandet, snyggt!
    -Ni verkar ha bra koll på tidsplanen, strukturerad och rimlig.
    Posted 10:19, 15 Dec 2017
    Hej grabbar.
    Väl genomfört PM.

    Tycker att eran bakgrund är fyllig och ger en tillräcklig information kring behandlingsalternativen samt möjliga bakomliggande orsaker. Men det är som ni säger att forskningslägren är splittrade i vad som orsakar besvären samt vilka strukturer som egentligen är involverade. Därav tycker jag eran frågeställning är bra och det ska bli spännande att se vad ni kan komma fram till. Ni kanske kunde utveckla syftet till ex" Syftet är att genomföra en systematisk litteraturöversikt att beskriva effekten av olika behandlingsmetoder för löpare med iliotibialbandssybdrom". Det blir mer symbios med era frågeställningar eftersom ni vill se förändring i smärtintensiteten. Eran metoddel är väl beskriven. Etiska övervägandet är mycket bra skrivet. Det framgår tydligt vilken metod ni använder för att exkludera studier. Har inget att anmärka på gällande tidsplanen.
    Posted 11:00, 18 Dec 2017
    Hej!
    Fint arbete, grundligt, väl disponerat och bra språk. Bara ett ställe jag saknar tydlighet, och det är i Etiken, där det i andra stycket kan vara tydligare vad ni syftar på (För att minska risken för...vad?). Jag har varit lite överambitiös kanske, och följt listan över vad viv skulle kolla på. Ta det med en nypa salt om ni vill : ) Here goes:

    Undersök om:
    a. det finns tillräcklig information i bakgrunden för att läsaren ska kunna förstå hur forskningsläget ser ut i dag.

    Ja!

    b. det framgår hur olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra?

    Ja!

    c. centrala begrepp och teorier förklaras
    Ja!

    d. det finns mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv beskrivna, eller en motivation till varför det inte är tillämpligt

    Tycker att det framkommer intressanta aspekter redan direkt i första stycket, men det känns lite korthugget, kanske har ni redan förkortat bort saker. Ang. att utövandet kräver lite utrustning för tanken först och främst till att idrotten är tillgänglig för i stort sett alla individer (mångfald!), snarare än det om minskad konsumtion, vilket iof också är bra, men kanske en bonus snarare än den största fördelen ur ett hälsoperspektiv. Sedan tänker jag på, ang att man kan löpträna nästan var som helst, att även detta är framför allt en hälsofördel, vad gäller att få till en god vana, regelbundenhet som krävs för ökad hälsa etc. Sedan att allt fler löp-pendlar till/från jobbet t ex kan ju verkligen ha positiv påverkan på miljön och därmed bidra till klimatmässig hållbarhet, men återigen, ur ett hälsoperspektiv tänker jag först på vinningen för den hälsotörstande individen.

    e. det finns motiveringar varför det är viktigt att besvara denna forskningsfråga

    Jag skulle vilja ha med någon siffra på hur enormt mycket löpningen har ökat som motionsform de senaste åren, och textlig koppling till hur viktigt det är att värna om dessa motionärer med tanke på världshälsoläget idag.
    I stycke två undrar jag om det finns en ref på att skadorna direkt relaterade till syndromet kan bli kostsamma för gängse motionär/hans eller hennes arbetsgivare/samhället, eller om det kanske snarare är så att kostnaderna uppstår om individerna slutar motionera och hamnar i patientkategorier med hjärt/kärl/diabetes-problematik (t ex) istället..?

    f. syfte och frågeställningar är tydliga och överensstämmer med syftet
    Den andra frågeställningen (”Hur förändrar dessa behandlingsmetoder smärtintensiteten?”) avspeglas inte direkt i syftet. Går det att få in på något sätt?

    g. om de metoder som är tänkta att användas är relevanta och beskrivna på ett sådant sätt att läsaren kan bedöma detta.

    Ja det tycker jag.

    h. utfallsmått och metodval är motiverade och är i överensstämmelse med syfte och frågeställningar

    Metodvalet är ju klockrent. Kanske behöver det stå något om hur ni tänker er att beskriva och redovisa smärtintensiteten.

    i. metoder för datainsamling och analys är redovisade
    Ja
    j. om det finns en beskrivning om hur man praktiskt tänkt gå tillväga för att minska eller eliminera etiska problem
    Ja
    k. tidsplanen är rimlig.
    Tidsplanen ser bra ut, om ni har tillräckligt med tid att avsätta för respektive delmoment.

    Lycka till!
    /Katarina
    Posted 21:58, 18 Dec 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.