Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Johanna Axelsson & Linda Tellström

Johanna Axelsson & Linda Tellström

    Table of contents
    No headers

    Strukturerad litteraturstude över interventioner för att minska stillasittande hos barn och ungdomar

    Bakgrund

    Fysisk aktivitet för barn och ungdomar

    Människan är byggd för rörelse. Våra kroppar är i stort sett byggda på samma sätt idag som för tiotusentals år sedan. Den vardagen som våra förfäder levde i är idag kraftig förändrad, men våra kroppars behov av rörelse kvarstår. Fysisk aktivitet definieras som all rörelse som innebär en energiförbrukning utöver vilonivå (Faskunger, 2013) (Met al., 2015) I Sverige finns rekommendationer gällande fysisk aktivitet som infördes under tidigt 2000-tal och dessa skiljer sig åt för vuxna och för barn (Faskunger, 2013). Rekommendationerna för barn syftar till att främja fysisk hälsa, mental hälsa och fysisk kapacitet under uppväxten och möjligen också påverka framtida hälsa. Barn och ungdomar 6-17 år rekommenderas minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Intensiteten ska vara måttlig till hög nivå och innebära en ökning av puls och andningsfrekvens. Därutöver ska barn utföra högintensiv aerob fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan och muskelstärkande aktiviteter minst tre gånger i veckan. Hälsovinster med fysisk aktivitet för barn är förbättrad kondition, ökad muskelmassa, förbättrad skeletthälsa, kardiovaskulär hälsa samt metabol hälsa, minskade symptom på depression, ökad självkänsla och förbättrade skolresultat (Berg, Ekblom, 2015).

    Trots tydliga rekommendationer är det få barn och unga som når upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan mätas på olika sätt. Det säkraste sättet är att mäta objektivt är att mäta med accelerometer, studier med självrapporterad data har visat sig överskatta nivå på fysisk aktivitet (Dartsch et al., 2017). En internationell studie som har samlat data mätt med accelerometer på barn och ungdomar mellan 3-18 år från 20 studier från 10 länder visar att enbart 1,9% av flickorna och 9% av pojkarna nådde rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Studien visar att pojkarna generellt var mer aktiva än flickorna i alla åldrar och att mängden fysisk aktivitet minskar från 5 års ålder och ytterligare varje år efter det. Studien visar också att det är stor skillnad mellan de mest aktiva och de minst aktiva (Cooper et al., 2015). En stor svensk studie som pågår under namnet ”Riksmaten ungdom” samlar in data från 3000 flickor och pojkar i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Delresultat som presenterar data från 914 elever visar att 22% av flickorna och 44% av pojkarna når rekommendationer om 60 minuter fysisk aktivitet per dag på måttlig till hög nivå. Studien visar likt den av Cooper m.fl. att den fysiska aktiviteten var högre hos pojkarna jämfört med flickorna och att den fysiska aktiviteten minskade med ökad ålder. Flickorna i studien var dessutom stillasittande 9,1 timmar per dag och pojkarna 8,7 timmar per dag (Dartsch et al., 2017).

    Stillasittande

    Stillasittande definieras i Ekblom Bak (2013) som ”All vaken aktivitet i liggande eller sittande position, som innebär muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i kroppen och är karaktäriserad av en låg energiförbrukning, ≤ 1,5 MET ”(Ekblom Bak, 2013, s.12). Svensken tillbringar cirka 60%, eller 9–10 timmar av den vakna tiden stillasittandes, till exempel under daglig aktivitet som arbete/skola, i samband med transporter, i hemmet eller på fritiden (Ekblom Bak, 2013). Sett i perspektivet av att människans kropp är skapt för rörelse och att förmågan att röra sig varit en förutsättning för överlevnad utgör dagens många stillasittande timmar en risk för både den fysiska och den psykiska hälsan (Ekblom Bak, 2013).

    Långvarigt stillasittande leder dels till minskad total energiförbrukning, dels till minskad insulinkänslighet och ger en negativ påverkan på blodfetter, vilket alla är delar som ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes (Hamilton, 2014). Även risken för att utveckla cancer kan ha ett samband med graden av stillasittande. I en systematisk översyn av Lynch (Lynch, 2010) visade 10 av 18 studier på ett statistiskt samband mellan de båda faktorerna. Utöver de negativa effekterna av stillasittande påverkas även den psykiska hälsan negativt. Enligt WHO beräknas depression år 2030 vara en av de tre största sjukdomsbördorna sett till förlorade friska år av livet (Mathers e Loncar, 2006). Enligt Socialstyrelsen beräknas minst 15% av alla svenska män och minst 25% av alla svenska kvinnor någon gång under livet drabbas av en depression som kräver behandling (Socialstyrelsen, 2016). I en systematisk litteraturöversikt kartlades sambandet mellan stillasittande och förekomst av depression. Merparten av de inkluderade studierna, och de med bäst metodologisk kvalitet, visade på ett positivt samband mellan stor andel av tid spenderad i stillasittande och hög förekomst av eller risk för depression (Teychenne et al., 2010). En omfattande metaanalys visade på ett samband mellan risken för förtida död och tiden som spenderades i stillasittande, oberoende av graden av övrig aktivitet på mer intensiv nivå. Risken att dö en förtida död ökade med fem procent för personer som rapporterade stillasittande mer än sju timmar per dag. Evidensen för detta samband är dock begränsad då tydlig specifik nivå för gränsvärde saknas (Chau et al., 2013).

    Att å andra sidan regelbundet bryta stillasittandet påverkar såväl blodets insulinkoncentration, blodsockerkontroll och blodtrycket i positiv riktning (Hamilton et al., 2014). Fördelarna med korta lågintensiva avbrott i stillasittande avseende kardiovaskulära funktioner tydliggjordes i en studie av Healy (Healy et al., 2011). Två individer hade samma mängd av stillasittande tid, mätt med accelerometer. Individen som hade mer regelbundna korta bensträckare som syftade till att bryta den muskulära inaktiviteten visade dock på en bättre metabol blodprofil och den vidare analysen på en större testgrupp visade på ett starkt samband mellan avbrott i stillasittande och mindre midjemått.

    I FYSS rekommendation avseende fysisk aktivitet för vuxna finns en rekommendation om att långvarigt stillasittande bör undvikas (Janssonet al., 2015). Styrelsen för Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) som tillsammans med Svenska Läkarsällskapet har tagit fram de svenska riktlinjerna kommenterar 2016 att det inte finns motsvarande rekommendationer för barn med att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för specifik rekommendation även om forskning visar att långa perioder stillasittande kan leda till ohälsa (Berg e Ekblom, 2015). Liknande rekommendationer för barn och ungdomar finns dock i andra länder. I USA rekommenderas barn över två år inte titta på tv mer än två timmar per dag medan motsvarande rekommendation i Kanada är att barn mellan 2 och 4 år ska begränsa skärmtiden till max en timme om dagen. Motsvarande kanadensiska siffra för barn 5-17 år är max två timmar per dag och den australiensiska rekommendationen är densamma. I Finland heter det istället att barn och ungdomar mellan 7 och 18 år ska undvika att sitta i över två timmar i sträck samt att tiden framför skärm bör begränsas till två timmar per dag. Sverige saknar idag rekommendationer avseende tid i stillasittande för barn och ungdomar (Ekblom Bak, 2013).

    Arenor

    Enligt Faskunger som har skrivit boken “Fysisk aktivitet och hälsa” uppmuntrar dagens samhälle på många sätt till en stillasittande livsstil (Faskunger, 2013). En arena som når alla barn och ungdomar från 6 års ålder är skolan. Skolan kan främja barn och ungas hälsa och välbefinnande genom att främja fysisk aktivitet och goda matvanor under skoldagen, men det är inte klarlagt exakt vilka insatser som är effektiva för att öka fysisk aktivitet. En systematisk kunskapsöversikt över skolinterventioner för att öka fysisk aktivitet har kommit fram till att viktiga faktorer för att en intervention ska lyckas är att interventionen innehåller flera komponenter, att kombinera klassrumsförändringar med miljöförändringar, fokus på beteendeförändringar och längre interventioner med frekvent upprepning. Översikten visar också att på ett behov att anpassa insatserna till målgruppen (Faskunger, 2013).

    Ett svenskt forskningsprojekt vid namn ‘De aktiva, de inaktiva’ har via enkätfrågor undersökt 12- och 15-åringars fysiska aktivitet i skola och fritid över tid. I studien framkom att svenska grundskoleelever i genomsnitt har två idrottslektioner i veckan med en mediantid om 50 minuter per lektion. Sedan 2003 står det i grundskolans läroplan att skolan ska erbjuda daglig fysisk aktivitet men i en intervjustudie med rektorer visar det är svårt att få till i praktiken (Cooper et al., 2015). Vidare skriver Faskunger i boken ”Fysisk aktivitet och hälsa” att det finns många områden i skolan där implementering inte kommit särskilt långt och menar att detta i många fall beror på att mycket ansvar har lagts på respektive skolenhet och varje enskild rektor (Faskunger 2013).

    Enligt forskningsprojektet ‘De aktiva, de inaktiva’ har även transporten till skolan förändrats över tid. Den aktiva pendlingen har minskat och endast 44% av de tillfrågade säger sig ägna sig åt aktiv pendling med 20 minuter eller mer. (Cooper et al., 2015)

    En annan arena för barn och ungdomars fysiska aktivitet är fritiden. Forskningsprojektet ‘De aktiva, de inaktiva’ har också undersökt de ledarledda aktiviteterna inom föreningsverksamheten. Vid mätning 2016 framkom att 64% av eleverna är medlemmar i en förening och ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet medan 21% av eleverna säger att de inte ägnar sig åt någon ledarledd aktivitet på fritiden. (Cooper et al., 2015)

    Med bakgrund i barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och tid i stillasittande idag och kunskap om vilka risker stillasittande har vore det intressant att ta reda på vilka interventioner på olika arenor som utförts för att bryta stillasittande och vilka resultat dessa gett.

    Syfte

    Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie kartlägga vilka interventioner som har genomförts under skoldagen för att bryta stillasittande hos barn och ungdomar i åldrarna 6-16.

    Enbart för egen del enligt PICO:

    P: Barn och ungdomar 6-16år.

    I: Interventioner för att bryta stillasittande under skoldagen

    C: Ingen åtgärd

    O: Tid i sträck av stillasittande, framgångsfaktorer för att bryta stillasittande

    Frågeställningar

    Primära frågeställningar:

    1.    Vilka interventioner för att bryta stillasittande under skoldagen hos barn och ungdomar har studerats?

    2.    Hur har dessa interventioner påverkat stillasittande under skoldagen?

    Sekundära frågeställningar:

    3.    Skiljer sig interventionerna som använts för att bryta stillasittande under skoldagen beroende av barnens/ungdomarnas ålder?

    4.    Vilka komponenter behövs för att en intervention ska vara framgångsrik i att bryta stillasittande under skoldagen?

    Metod

    En strukturerad litteraturstudie genomförs för att besvara de primära och sekundära frågeställningarna. Utifrån frågeställningarna identifieras MeSH-termer och sökblock skapas för en strukturerad sökning.

    Inklusionskriterier är studier under skoltid, på barn och ungdomar 6-16år, studier med utfallsmått sammanhängande tid i stillasittande, studier skrivna på engelska och där fulltext går att få tag på utan kostnad. Exklusionskriterier är studier som inte finns att tillgå gratis i fulltext och med utfallsmått enbart fysisk aktivitet. Sökning sker i databaserna Cinahl, Cochrane, Embase, PubMed och Web of Science.

    För att välja ut artiklar enligt inklusions och exklusionskriterier och undvika dubletter används datasystemet Rayyan. (Ouzzaniet al., 2016)

    Valda artiklar läses igenom i fulltext och ett granskningsprotokoll utarbetas för att samla in data gällande primära och sekundära frågeställningarna.

    För att enkelt kunna följa sökningen utarbetas ett flödesdiagram över urvalsprocessen enligt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyzes (PRISMA). Valda artiklar presenteras i en tabell med variabler enligt checklista i PRISMA. (Moheret al., 2015)

    Samtliga referenser sparas i referenshanteringsprogrammet EndNote.

    Etiska överväganden

    Efter att ha tittat på blanketten för egengranskning av studentprojekt som involverar människor har konstaterats att den inte känns relevant att använda utifrån att vi gör en strukturerad litteraturstudie. Då vi kommer att genomföra en strukturerad litteraturstudie och därmed inte samla in data direkt på personer väljer vi att inte göra en etisk prövning.

    Reflektion

    Referenser

    BERG, U.; EKBLOM, Ö. Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2015.

    EKBLOM BAK, E. Långvarigt stillasittande : en hälsofara i tiden.  Lund: Studentlitteratur, 2013.  ISBN 978-91-44-07805-2.

    CHAU, J. Y.  et al. Daily sitting time and all-cause mortality: a meta-analysis. PLoS One, v. 8, n. 11, p. e80000,  2013. ISSN 1932-6203.

    COOPER, A. R.  et al. Objectively measured physical activity and sedentary time in youth: the International children's accelerometry database (ICAD). Int J Behav Nutr Phys Act, v. 12, p. 113, Sep 17 2015. ISSN 1479-5868.

    DARTSCH, C.; NORBERG, R. J.; PIHLBLAD, J. De aktiva och de inaktiva. Om ungas rörelse i skolan och på fritid. Centrum för idrottsforskning. 2017

    EKBLOM BAK, E. Långvarigt stillasittande : en hälsofara i tiden.  Lund: Studentlitteratur, 2013.  ISBN 978-91-44-07805-2.

    FASKUNGER, J. Fysisk aktivitet och folkhälsa.  Lund: Studentlitteratur AB, 2013.

    HAMILTON, M. T.; HAMILTON, D. G.; ZDERIC, T. W. Sedentary behavior as a mediator of type 2 diabetes. Med Sport Sci, v. 60, p. 11-26,  2014. ISSN 0076-6070.

    HEALY, G. N.  et al. Sedentary time and cardio-metabolic biomarkers in US adults: NHANES 2003-06. Eur Heart J, v. 32, n. 5, p. 590-7, Mar 2011. ISSN 0195-668x.

    JANSSON, E.; HAGSTRÖMER, E.; ANDERSSEN, S. A. Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2015.

    LYNCH, B. M. Sedentary behavior and cancer: a systematic review of the literature and proposed biological mechanisms. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, v. 19, n. 11, p. 2691-709, Nov 2010. ISSN 1055-9965.

    MATHERS, C. D.; LONCAR, D. Projections of global mortality and burden of disease from 2002 to 2030. PLoS Med, v. 3, n. 11, p. e442, Nov 2006. ISSN 1549-1277.

    M, M.; E, J.; M, H. Fysisk aktivitet- begrepp och definitioner. FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet  2015.

    MOHER, D.  et al. Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis protocols (PRISMA-P) 2015 statement. Syst Rev, v. 4, p. 1, Jan 01 2015. ISSN 2046-4053.

    OUZZANI, M.  et al. Rayyan-a web and mobile app for systematic reviews. Syst Rev, v. 5, n. 1, p. 210, Dec 05 2016. ISSN 2046-4053.

    SOCIALSTYRELSEN. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - Stöd för styrning och ledning.  2016.  Disponível em: <http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20405/2016-12-6.pdf>. Acesso em: Oktober 6.

    TEYCHENNE, M.; BALL, K.; SALMON, J. Sedentary behavior and depression among adults: a review. Int J Behav Med, v. 17, n. 4, p. 246-54, Dec 2010. ISSN 1070-5503.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.