Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Johanna Axelsson & Linda Tellström

Johanna Axelsson & Linda Tellström

    Strukturerad litteraturstudie över interventioner för att öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar 

     

    Bakgrund 

     

    Fysisk aktivitet 

    Våra kroppar är i stort sett byggda på samma sätt idag som för tiotusentals år sedan. Den värld som våra förfäder verkade i skiljer sig dock på många sätt från den värld vi lever i idag, men våra kroppars behov av rörelse kvarstår (Faskunger, 2013) (Mattsson et al, 2015). 

     

    Barn och ungdomar som är mer fysiskt aktiva har en bättre hälsa än barn och ungdomar som är mindre fysiskt aktiva (Berg, Ekblom, 2015). En systematisk översikt från Strong m.fl. från 2005 har kollat på 850 artiklar gällande effekter av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar mellan 6 och 18 år. De har funnit starka bevis för att fysisk aktivitet leder till positiva förändringar avseende muskuloskeletal hälsa, flera aspekter av kardiovaskulär hälsa, fettnivå hos överviktiga ungdomar och blodtryck hos milt hypertensiva ungdomar. Tillräckligt bevis finns också för att fysisk aktivitet leder till positiva förändringar i blodfetter hos normalviktiga barn och ungdomar, blodtryck hos friska ungdomar, andra kardiovaskulära variabler, självkänsla, oro, depression och skolprestation. Dessa förändringar kan också antyda att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på komponenter i metabolt syndrom hos barn och ungdomar. (Strong et al., 2005) 

     

    Fysisk inaktivitet är också en stor bidragande orsak till övervikt (Strong et al., 2005). Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat de under de två sista decennierna av 1900-talet och är ungefär 17-25% med variation över kön och ålder. Överviktiga barn och ungdomar växer i stor utsträckning upp till överviktiga och feta vuxna. Hälsoeffekten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt och fetma tycks vara lika stor som hos normalviktiga barn (Berg, Ekblom, 2015). En systematisk översiktsartikel av Metcalf och Wilkin visar till och med på att barn med övervikt och fetma tenderar öka sin totala mängd fysisk aktivitet mer än barn som anses vara normalviktiga (Metcalf, Wilkin, 2012). 

     

    För att ange intensitet av olika fysiska aktiviteter används vanligen begreppet MET (Metabolic Equivalients). MET anger förhållandet mellan en persons ämnesomsättning i vila i relation till ämnesomsättning i aktivitet. En MET definieras som total vila i stillasittande, då energiförbrukningen uppgår till 1 kcal/kg kroppsvikt/timme. Måttlig fysisk aktivitet har MET-värde 3-6 och beräknas innebära 3 till 6 gånger så hög energiförbrukning som stillasittande vila. Aktiviteter på denna måttliga nivå ger en ökning av andning och puls och kan till exempel innefatta rask promenad, dans och aktiv lek. Fysisk aktivitet på hög intensitet har MET-värden över 6 och ger en markant ökning av andning och puls, exempelvis löpning, cykling och idrottsutövande såsom fotboll och liknande sporter. (World Health Organization) 

     

    Fysisk aktivitet kan mätas på olika sätt. Det säkraste sättet att objektivt mäta fysisk aktivitet är med accelerometer, studier med självrapporterad data har visat sig överskatta nivå på fysisk aktivitet (Dartsch et al., 2017). 

     

    Rekommendationer 

    World Health Organisation (WHO) rekommenderar att barn och ungdomar mellan 5 och 17 år ska röra på sig minst 60 minuter på måttlig till hög nivå ackumulerat under dagen. Mer fysisk 

    aktivitet leder till större hälsoeffekter. De rekommenderar också att den mesta dagliga fysiska aktiviteten ska vara på aerob nivå. Högintensiva aktiviteter, inklusive de som stärker muskel och ben, ska inkluderas minst 3 gånger i veckan. (World Health Organization, 2011) 

     

    I Sverige finns rekommendationer gällande fysisk aktivitet som infördes under tidigt 2000-tal och dessa skiljer sig åt för vuxna och för barn (Faskunger, 2013). De svenska rekommendationerna följer WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag på mestadels aerob nivå. Även aktiviteter som stärker muskler och skelett bör ingå minst tre gånger i veckan (Berg, Ekblom, 2015). 

     

    Barn och ungdomars aktivitetsnivå 

    Trots tydliga rekommendationer är det få barn och unga som når upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet (Dartsch et al., 2017). En internationell studie som har samlat data mätt med accelerometer på barn och ungdomar mellan 3 och 18 år från 20 studier från 10 länder visar att enbart 1,9% av flickorna och 9% av pojkarna nådde rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet per dag. Studien visar att pojkarna generellt var mer aktiva än flickorna i alla åldrar och att mängden fysisk aktivitet minskar från 5 års ålder och ytterligare varje år efter det. Studien visar också att det är stor skillnad mellan de mest aktiva och de minst aktiva. Dessa resultat varierar väsentligt mellan olika länder men skillnaden i kön och ålder fanns i alla länder. Bland 9-10-åringar var skillnaden i fysisk aktivitet 15-20% mellan de mest aktiva barnen och ungdomarna från Norge och de minst aktiva barnen och ungdomarna från Madeira. De tre länderna från norra Europa som fanns med i studien (Danmark, Estland, Norge) visade också högst nivå av fysisk aktivitet i det åldersspannet (Cooper et al., 2015). En stor svensk studie som pågår under namnet Riksmaten ungdom samlar in data från 3000 flickor och pojkar i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Delresultat som presenterar data från 914 elever visar att 22% av flickorna och 44% av pojkarna når rekommendationer om 60 minuter fysisk aktivitet per dag på måttlig till hög nivå. Studien visar likt den av Cooper m.fl. att den fysiska aktiviteten är högre hos pojkarna jämfört med flickorna och att den fysiska aktiviteten minskar med ökad ålder. Föräldrarnas utbildningsnivå har enligt studien inget samband med den totala mängden fysisk aktivitet (Dartsch et al., 2017). 

     

    Arenor 

    Enligt Faskunger som har skrivit boken Fysisk aktivitet och hälsa uppmuntrar dagens samhälle på många sätt till en stillasittande livsstil (Faskunger, 2013). Ett svenskt forskningsprojekt vid namn Skola-idrott-hälsa har via enkätfrågor undersökt 12- och 15-åringars fysiska aktivitet i skola och fritid över tid. Projektet har bland annat undersökt transporten till skolan och medverkande i föreningsidrott. Den aktiva pendlingen har minskat och 44% av de tillfrågade säger sig ägna sig åt aktiv pendling med 20 minuter eller mer. Vid mätning 2016 framkom att 64% av eleverna är medlemmar i en förening och ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet medan 21% av eleverna säger att de inte ägnar sig åt någon ledarledd aktivitet på fritiden. Barn och ungdomar i familjer med låg utbildningsnivå deltog i mindre grad i föreningsledda aktiviteter jämfört med barn och ungdomar i familjer med hög utbildningsnivå. I studien framkom också att svenska grundskoleelever i genomsnitt har två idrottslektioner i veckan med en mediantid om 50 minuter per lektion. Sedan 2003 står det i grundskolans läroplan att skolan ska erbjuda daglig fysisk aktivitet men en intervjustudie med rektorer visar det är svårt att få till i praktiken (Cooper et al., 2015). Vidare skriver Faskunger i boken Fysisk aktivitet och hälsa att det finns många områden i skolan där implementeringen inte kommit särskilt långt och menar att detta i många fall beror på att mycket ansvar har lagts på respektive skolenhet och varje enskild rektor (Faskunger 2013). 

     

    En arena som når alla barn och ungdomar från 6 års ålder är skolan (Faskunger, 2013). I en systematisk översikt från Kriemler m.fl. från 2011 beskriver författarna att skolan länge har ansetts vara den ideala miljön för att främja fysisk aktivitet. Översikten visar på starka bevis att skolbaserade interventioner för barn och ungdomar ger positiv effekt på fysisk aktivitet. (Kriemler et al., 2011) Denna slutsats delas av en systematisk översikt från 2007 av Sluijs m.fl. som visar på starka bevis att skolan tillsammans med samhälle eller familj är en effektiv miljö för interventioner för att öka fysisk aktivitet hos ungdomar över 12 år (Van Sluijs et al., 2007). En systematisk översikt från 2009 av De Meester m.fl. av europeiska ungdomar visar att familjens medverkan i interventionen både kan vara negativ och positiv. I de studier i översikten som hade effekt av familjens medverkan var effekten beskriven som moderat. (De Meester et al., 2009) Den systematiska översikten av Kriemler m.fl. visar också att interventioner för att öka fysisk aktivitet inte bara leder till en ökad fysisk aktivitet under skoldagen utan även en ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid och total fysisk aktivitet (Kriemler et al., 2011). 

     

    Interventioner 

    Interventionsstudier indikerar att en viss mängd av fysisk aktivitet krävs för att få positiva förändringar. I en systematisk litteraturöversikt av Strong m.fl. var de flesta interventionerna för att öka fysisk aktivitet på 30-45 minuter 3-5 dagar i veckan. Författarna rekommenderar en högre mängd fysisk aktivitet i interventionsstudier för att få en positiv effekt på hälsan under vanliga dagliga omständigheter. (Strong et al., 2005) 

     

    Slujis m.fl delar i sin översikt in insatser för att öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i utbildningsinsatser, miljöförändringar eller multifaktoriella insatser. Starka bevis hittades för multifaktoriella insatser för ungdomar över 12 år, övriga insatser visar resultat som pekar åt olika håll eller inga bevis. (Van Sluijs et al., 2007) Owen m.fl. har i sin systematiska översikt från 2017 kollat på effekten av skolbaserade insatser för att öka fysisk aktivitet bland unga flickor. De har funnit små signifikanta resultat av multifaktoriella interventioner i skolmiljö för att öka fysisk aktivitet hos flickor. Även multifaktoriella interventioner som stödjs av en implementeringsstrategi var effektiva. De multifaktoriella insatserna beskrivs som t.ex. förändringar i skolmiljö, modifierade gymnastiklektioner, extra gymnastiklektioner, rådgivning och tillfällen att vara mer aktiv på skoltid. (Owen et al., 2017) 

     

    Med bakgrund i barn och ungas fysiska aktivitetsnivå idag och nyttan med fysisk aktivitet vill vi ta reda på vilka interventioner som främjar mängden fysisk aktivitet i målgruppen. Med tanke på att skolan är en arena som når alla barn och ungdomar vill vi undersöka vilka interventioner under skoldagen som bidrar till att barn och ungdomar når rekommendationerna om fysisk aktivitet. 

     

    Syfte 

    Syftet är att undersöka vilka interventioner för att främja fysisk aktivitet under skoldagen som gör att barn och ungdomar 5-17 år uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet under 60 minuter per dag mätt med accelerometer. 

     

    Frågeställningar 

    1. Hur påverkar interventioner för att öka mängden fysisk aktivitet som sker under skoldagen den totala mängden fysisk aktivitet över hela dagen. 

    2. Hur påverkar interventioner för att öka mängden fysisk aktivitet som sker under skoldagen den totala mängden fysisk aktivitet på lång sikt, mätt minst tre månader efter avslutad intervention. 

     

    Metod 

    En strukturerad litteraturstudie genomförs för att besvara syfte och frågeställningar. 

     

    För att tydliggöra syfte används PICO (Population, Intervention, Control, Outcome). 

    P: Friska barn och ungdomar 5-17 år som går i skola 

    I: Interventioner som genomförs under skoldagen med syfte att främja fysisk aktivitet. 

    C: Inga krav på kontrollgrupp har satts upp med syfte att inte begränsa studerade interventioner 

    O: Duration av fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet mätt med accelerometer mätt under skoldagen, under hela dagen och vid långtidsuppföljning minst tre månader efter avslutad intervention. 

     

    Inklusionskriterier: 

    · Friska barn och ungdomar 5-17 år 

    · Interventioner under skoldagen 

    · Studier med utfallsmått fysisk aktivitet på medel- till högintensiv nivå (≤3 MET) 

    · Objektiv mätning med accelerometer 

    · Mätning under hela dagen 

    · Uppföljning minst tre månader efter avslutad intervention 

    · Randomiserade kontrollerade studier (RCT) 

    · Artiklar skrivna på svenska eller engelska 

     

    För att underlätta god struktur, organisation och dokumentation planerar vi att använda checklista och flödesdiagram från PRISMA Guidelines (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses) (Liberati et al., 2009). 

     

    Datainsamlingsmetod: 

    · Utifrån frågeställningarna identifieras sökord med hjälp av SweMesh och relevanta grundstudier inom området. Sökblock skapas med hjälp av bibliotekarie med kunskap inom ämnesområdet. 

    · Sökning sker i databaserna Cinahl, Cochrane, Embase, PubMed och Web of Science. 

    · För att möjliggöra reproduktion av studien redovisas sökstrategin för respektive databas i en matris. 

     

    Analysmetod: 

    · För att kunna följa sökningen utarbetas ett flödesdiagram över urvalsprocessen enligt PRISMA (Liberati et al., 2009). I varje steg beskrivs varför studier exkluderats. 

    · En första relevansbedömning av aktuella artiklar görs genom läsning av titel och abstract utifrån uppsatta inklusionskriterier. Relevansbedömningen genomförs av båda författarna enskilt blinda för varandra för att sedan kolla överensstämmelse. Vid oenighet av relevansbedömning kommer båda författarna läsa abstrakt igen och göra om relevansbedömningen, där resultatet fortfarande skiljer sig åt kommer handledare avgöra relevans. 

    · Inkluderade studier läses igenom i fulltext och granskas utifrån inklusionskriterier enligt samma mönster som relevansbedömning av abstrakt. 

    · De studier som därefter inkluderas granskas utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU):s granskningsprotokoll “Mall för bedömning av relevans”. Denna mall består av frågor om studiepopulation, undersökt intervention, jämförelseintervention, effektmått och studielängd som besvaras med antingen ja, nej, oklart eller ej tillämpningsbart. (Utvärdering, 2017). Tillsammans med handledare bestäms hur många kriterier som behöver vara uppfyllda. 

    · Inkluderade studier granskas gällande kvalité utifrån SBU:s “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” och etiska aspekter enligt beskrivning under rubriken “etiska överväganden” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). 

    · Inkluderade studier delas upp mellan författarna och läses igenom i sin helhet. För att extrahera relevant och korrekt data ur dessa kommer ett granskningsprotokoll utformas och används. Extraherad data sammanförs i en tabell för att tydliggöra resultatet. 

    · En narrativ sammanvägning genomförs av valda artiklar och diskussion förs utifrån frågeställningar med resultat, kvalité på studien och etiska aspekter. 

     

    Etiska överväganden 

    Efter att ha blivit uppmärksammad på en studie från Vergnes m.fl från 2010 (Vergnes et al., 2010) där vikten av etiska granskningar av systematiska översikter diskuteras har vi valt att göra en etisk plan för vårt arbete. Vår direkta studie inkluderar inte människor, men väl resultatet av studier som inkluderar människor. 

     

    Vi har valt att göra en etisk egengranskning av vårt arbete och bedömer att det inte är aktuellt med en etisk prövning till forskningsetiska nämnden då vi inte kommer att forska direkt på människor eller inkludera ej publicerade studier. Vid val av ämne och problem finner vi vårt område högst relevant och aktuellt som fysioterapeuter att studera. Resultat av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är väl beforskat och har visat sig vara mycket positivt. Skolan är en miljö där vi finner de flesta barnen på grund av skolplikt och fackförbundet fysioterapeuterna har presenterat en skrift där de uppmärksammar fysioterapeutens roll i skolan (Fysioterapeuterna, 2017). Frågeställning formuleras så att resultat ej påverkas av förutfattade slutsatser och metoddelen genomförs enligt strukturerade kända riktlinjer från bland annat PRISMA. Alla resultat som framkommit kommer att presenteras. 

     

    För att uppmärksamma eventuell oetisk forskning kommer vi att använda oss av SBU:s checklista för “Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården” (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2014). Vi kommer enligt rekommendation från checklistan först att föra en diskussion om relevanta etiska aspekter och välja ut områden att studera. Alla inkluderade artiklar i vår studie kommer sedan att granskas enligt dessa aspekter och redovisas i diskussionsdelen av vårt arbete. 

     

    Tidsplan 

    Januari

    Kontakt med handledare

    Finjustering syfte, frågeställningar, anpassning av bakgrund

    Kontakt med bibliotekarie

    Utarbeta söktermer och sökblock 

    Februari

    Utarbeta granskningsprotokoll

    Genomföra strukturerad sökning enligt metodbeskrivning ovan

    Urval av artiklar att inkludera

    19-20 februari: halvtidsseminarium 

    Mars

    Läsning och granskning av valda artiklar i fulltext

    Utarbeta överskådlig tabell enligt PRISMA 

    April Uppsatsskrivande resultat- och diskussionsdel 
    Maj

    Vecka 20: uppsats klar, förbereda opponentskap

    30 maj-1 juni: examination 

     

    Reflektion 

    I dagsläget är det största hindret för att komma framåt i arbetet avsaknad av handledare för diskussion kring arbetets inriktning med syfte, frågeställningar och sökmetod. Ändringar i projektet kan komma att bli aktuella efter diskussion med handledare. Den närmsta tiden kommer vi att fördjupa oss kring ämnesområdet fysisk aktivitet och genomföra en testsökning för att därefter kunna smalna av syfte och frågeställningar, till exempel vad gäller inklusionskriteriet ålder. Vi kommer också att fördjupa våra kunskaper om metod vid systematiska översikter och sätta oss in i referenshanteringsprogrammet Zotero samt Rayyan. Arbete pågår också för att finna en praktisk lösning för att dela dokument online utan att referenssystemet påverkas. Vi är inte beroende av några yttre resurser utan planerar och genomför arbetet på egen hand i samråd med framtida handledare. Vi planerar använda oss av programvara som finns att tillgå utan kostnad. Tidsplanen är i dagsläget väldigt generell och kan behöva förtydligas efter diskussion med handledare. 

     

    Referenser 

    BERG, U.; EKBLOM, Ö. Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2015. 

     

    COOPER, A. R. et al. Objectively measured physical activity and sedentary time in youth: the International children's accelerometry database (ICAD). Int J Behav Nutr Phys Act, v. 12, p. 113, Sep 17 2015. ISSN 1479-5868. 

     

    DARTSCH, C.; NORBERG, R. J.; PIHLBLAD, J. De aktiva och de inaktiva. Om ungas rörelse i skolan och på fritid. Centrum för idrottsforskning. 2017 

     

    DE MEESTER, F. et al. Interventions for promoting physical activity among European teenagers: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act, v. 6, p. 82, Dec 6 2009. ISSN 1479-5868. 

     

    FASKUNGER, J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur AB, 2013. 

     

    FYSIOTERAPEUTERNA. (2017). Tre lyft för Sverige. Fysioterapeuternas initiativ för ett hälsosammare Sverige för alla. Hämtad 2017-11-20 från http://www.fysioterapeuterna.se/glob...or-sverige.pdf 

     

    KRIEMLER, S. et al. Effect of school-based interventions on physical activity and fitness in children and adolescents: a review of reviews and systematic update. Br J Sports Med, v. 45, n. 11, p. 923-30, Sep 2011. ISSN 0306-3674. 

     

    LIBERATI, A. et al. The PRISMA statement for reporting systematic reviews and meta-analyses of studies that evaluate health care interventions: explanation and elaboration. J Clin Epidemiol, v. 62, n. 10, p. e1-34, Oct 2009. ISSN 1878-5921. 

     

    MATTSSON, M.; JANSSON, E.; HAGSTRÖMER, M. Fysisk aktivitet- begrepp och definitioner. FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2015. 

     

    METCALF, B.; WILKIN, T. Effectiveness of intervention on physical activity of children: systematic review and meta-analysis of controlled trials with objectively measured outcomes. BMJ, v. 345, 2012. 

     

    OWEN, M. B. et al. The effectiveness of school-based physical activity interventions for adolescent girls: A systematic review and meta-analysis. Prev Med, v. 105, p. 237-249, Dec 2017. ISSN 0091-7435. 

     

    STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. Vår metod. 2017. Hämtad 2018-01-20 från: http://www.sbu.se/sv/var-metod/ 

     

    STRONG, W. B. et al. Evidence based physical activity for school-age youth. J Pediatr, v. 146, n. 6, p. 732-7, Jun 2005. ISSN 0022-3476 (Print) 

    0022-3476. 

     

    VAN SLUIJS, E. M.; MCMINN, A. M.; GRIFFIN, S. J. Effectiveness of interventions to promote physical activity in children and adolescents: systematic review of controlled trials. Bmj, v. 335, n. 7622, p. 703, Oct 6 2007. ISSN 0959-535x. 

     

    VERGNES, J. N. et al. Ethics in systematic reviews. J Med Ethics, v. 36, n. 12, p. 771-4, Dec 2010. ISSN 0306-6800. 

     

    WORLD HEALTH ORGANIZATION. (2011). Information sheet: global recommendations on physical activity for health 5 - 17 years old. Hämtad 2018-01-16 från: http://www.who.int/dietphysicalactiv...s5_17years/en/ 

     

    WORLD HEALTH ORGANIZATION. What is Moderate-intensity and Vigorous-intensity Physical Activity? Hämtad 2018-01-20 från: http://www.who.int/dietphysicalactiv..._intensity/en/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Bra beskriven bakgrund men blir lite tveksam till det ni skriver i sista stycket samt i syftet att ni ska undersöka hur lyckosamma interventioner för att öka fysisk aktivitet i skolan ser ut. Detta innebär ju att ni selekterar ut forskning som stödjer er teori, ett förslag för att göra studien rättvis är att redovisa forskning som både stödjer och motsäger interventioner i skolan och sedan diskutera kring det.
    Ni beskriver skillnader mellan pojkar och flickor och olika arenor så tycker ni fått med hållbarhets och mångfalds perspektiv. Området skulle kanske kunna utökas med forskning som säger något om olika socioekonomiska grupper i samhället?
    Kommer ni i valet av artiklar att granska att enbart utgå ifrån sökorden ni tar fram eller kommer ni även granska referenslistorna i de utvalda studierna för att kanske hitta fler artiklar? Funderar över granskningen av studier, kommer ni göra den tillsammans eller kommer var och en läsa och granska studierna för att sedan göra en jämförelse?
    Tidsplanen ser rimlig ut, saknar dock när ni tänker göra granskningen av studierna i planeringen.
    Posted 14:23, 15 Dec 2017
    Bra jobbat tjejer!!! Jag reflekterade precis som Jessica över om ni verkligen bara ska undersöka lyckosamma interventionen och utelämna alla interventioner som inte var lyckade. I mina ögon är även det intressant så att de inte upprepas gång på gång när man vet att det sannolikt inte ger resultat. Detta med interventionerna blir också lite otydligt, tycker jag, i syftet och första frågeställningen där ni i syftet pratar om lyckosamma interventioner medan ni i frågeställning 1 frågar om vilka interventioner som genomförts, inget om de är lyckosamma eller inte.
    Jag tycker att er bakgrund är tydlig och ger en bra bild av forskningsläget men jag tycker ni ska förtydliga sista meningen i tredje stycket där det står: "I många studier, men inte alla visas också minskad andel kroppsfett hos barn med övervikt och fetma (Berg, Ekblom, 2015)." Jag gissar att det är de barn som ökar sin fysiska aktivitet som ni syftar till vilket jag tycker är lite otydligt.
    Jag tycker ni har fått fram det som önskats kring mångfald på ett bra sätt. Bra beskrivning även av metoddelen som är tydlig och överskådlig. Jag hade också en tanke om själva granskningen av artiklarna, kommer ni att göra de en och på samtliga studier, kommer ni dela upp dem mellan er eller kommer ni att granska studierna tillsammans?
    Jag tycker ni fått ihop tidsplanen väldigt fint också och det ser absolut inte ut som någon glädjekalkyl att ni ska hinna klart med det här till sommaren. Tycker också att ni har fått till en bra reflektionsdel där man tydligt också ser att ni har tänkt igen hur ni vill ha det under våren och redan nu funderat kring ev problem som kan uppstå.
    Som sagt bra jobbat! Det känns som att ni har en väldigt bra grund att stå på inför själv arbetet i och med detta PM. Ska bli intressant att läsa det slutliga arbetet nästa termin.
    /Anders Clarström
    Posted 20:29, 15 Dec 2017
    Kul med lite av mänsklighetens historia och definition av fysisk aktivitet. Precis som de andra hade jag också en fundering på om ni skall läsa och bedömda litteraturen enskilt eller tillsammans? I stycke 2 och 3 effekter av fysisk aktivitet är jag lite förvirrad över mening förbättrad samt metabol hälsa (säkert bara ett ord för mycket) samt litteraturöversikten ni hänvisar till lite förvirrad där med hur ni menar. Håller även med om syftet av lyckosamma interventioner, kan vara av intresse och se vad som inte gett resultat så att samma misstag inte begås igen om man tänker sig att utföra detta i praktiken. Lycka till MVH Linda Löfbom
    Posted 15:16, 16 Dec 2017
    Kul med lite av mänsklighetens historia och definition av fysisk aktivitet. Precis som de andra hade jag också en fundering på om ni skall läsa och bedömda litteraturen enskilt eller tillsammans? I stycke 2 och 3 effekter av fysisk aktivitet är jag lite förvirrad över mening förbättrad samt metabol hälsa (säkert bara ett ord för mycket) samt litteraturöversikten ni hänvisar till lite förvirrad där med hur ni menar. Håller även med om syftet av lyckosamma interventioner, kan vara av intresse och se vad som inte gett resultat så att samma misstag inte begås igen om man tänker sig att utföra detta i praktiken. Lycka till MVH Linda Löfbom
    Posted 15:16, 16 Dec 2017
    Spännande arbete, ska bli intressant att få ta del av resultatet i sommar :)

    Ett par kommentarer som ej nämnts redan av ovanstående kursare.

    - ni skriver om att det skiljer sig mycket åt i olika länder, det skulle vara intressant att förtydliga denna mångfaldsaspekt något genom att specificera några av skillnaderna, vilka länder studien är gjord i. Det står 10 länder, är alla "väst-länder"? Finns kulturella skillnader som kan förklara de skilda resultaten?

    - Jag har aldrig själv skrivit en större litteraturstudie så vet inte exakt vad de olika referenssystemen etc innebär men en tanke när jag tittar på er beskrivning om artiklar ni ska söka är om ni gjort någon prognos om hur mycket forskning det finns? Kanske bör inklusionskriterierna smalna av för att inte få för många träffar att gå igenom eller kanske är läget tvärtom, kommer det vara svårt att få tag på relevanta studier? En sådan prognos känns vettig för att också bedöma om tidsplanen är rimlig beroende på hur många studier ni kommer behöva sätta er ner och granska.

    Keep up the good work och God Jul :D / Linnea edited 12:12, 17 Dec 2017
    Posted 12:12, 17 Dec 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.