Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Multimodal smärtrehabilitering i specialistvård - en kartläggning av fysioterapeutiska interventioner.

Multimodal smärtrehabilitering i specialistvård - en kartläggning av fysioterapeutiska interventioner.

    Titel och författare

    Catarina Larsson & Jessica Lovén

    Bakgrund

    Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. I primärvård uppskattas 20 - 40 % av besöken bero på smärta, varav cirka hälften av långvarig smärta (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2010).

    Långvarig smärta kan innebära att många faktorer i livet påverkas såsom arbetsförmåga, risk för sjukskrivning, minskad delaktighet, nedstämdhet, trötthet, förlust av funktioner och påverkade sociala relationer. Långvarig smärta kan få negativa konsekvenser och innebära stora kostnader på samhällsnivå till följd av ökade sjukskrivningar och minskad delaktighet. Förändringar som på senare år skett i det svenska försäkringssystemet har bidragit till ett ökat fokus på rehabiliteringsåtgärder för att förebygga och minska sjukskrivningar (SBU, 2010; Socialstyrelsen, 2011).

    Biopsykosocialt perspektiv på smärta och smärtrehabilitering

    Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som "en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan" (SBU, 2010, s.29). Förutom den sensoriska komponenten anses smärta med andra ord även bestå av emotionella och psykologiska reaktioner.Definitionen för långvarig smärta är att smärtan ska ha varat mer än 3 månader, den kan vara ihållande eller återkommande. Den långvariga smärtan bör inte enbart ses som en akut smärta utsträckt i tid. Ofta kvarstår smärttillståndet även om vävnadsskadan som orsakade den akuta smärtan läkt ut. Det kan även ha skett plastiska förändringar i nervsystemet som vidmakthåller den sensoriska komponenten. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd där aktiverande och vidmakthållande smärtmekanismer kan variera mycket mellan individer (SBU, 2010). Hur smärtan upplevs och tolkas påverkas av den sociala kontext personen befinner sig i (Linton 2013). I dag används ofta den biopsykosociala modellen inom den svenska hälso- och sjukvården där biologiska, psykologiska och sociala faktorer vägs samman. Vid långvarig smärta kan denna modell bidra till en helhetssyn som grund för diagnostik, behandling och rehabilitering. När en bredare hänsyn tas till de faktorer som påverkar individens smärtupplevelse ger det en bättre förutsättning för en effektiv behandling (Gatchel et al., 2007).

     

    Olika behandlingsformer vid långvarig smärta

    De flesta patienter med långvarig smärta utreds, bedöms och behandlas inom primärvården. Unimodal rehabilitering innebär insatser av en profession. Åtgärden kan vara komplex, som till exempel fysioterapi där flera metoder inom området kan kombineras. Intermediär rehabilitering inkluderar fler professioner, men är regelmässigt inget teamarbete, utan mer uppbyggt på regelbundna kontakter och avstämningar med andra professioner (Socialstyrelsen, 2011).

    Vid Multimodal rehabilitering (MMR) arbetar olika yrkeskategorier i sammanhållna team kring patienter med komplexa smärtproblem. Behandlingen avgränsas ofta i tid, fyra till sex veckor är vanligt, och teamet sätter tillsammans med patienten upp mål för vad som ska uppnås inom rehabiliteringsperioden. Tanken bakom MMR är att koordinerat påverka flera faktorer som orsakar och vidmakthåller smärttillståndet/funktionsnedsättningen. Åtgärderna syftar till att ge patienten olika verktyg för att hantera konsekvenserna av långvarig smärta, att utveckla och stärka patientens befintliga resurser att hantera olika vardagliga situationer, samt att bryta negativa mönster. Mer komplex smärtproblematik, ställer högre krav på kompetensen hos behandlingsteamet. Utifrån detta graderas MMR i två nivåer. MMR 1 erbjuds ofta i primärvården medan MMR 2, för patienterna med mer komplexa och större rehabiliteringsbehov i huvudsak bedrivs inom specialistvården(Socialstyrelsen, 2011).

    Det vetenskapliga stödet för multimodal rehabilitering

    Idag finns måttligt till starkt vetenskapligt stöd för att MMR vid långvarig smärta ger bättre helhetseffekter jämfört med mindre intensiva eller inga insatser enligt SBU:s senaste genomgång av det aktuella evidensläget. Organisationen kring arbetet och insatserna i olika MMR-team varierar mycket, därför är det svårt att dra några slutsatser om vilka kombinationer av åtgärder som är mest effektiva. Ökad effekt sågs dock hos interventioner som innehöll tydliga psykologiska komponenter (KBT och/eller beteendeterapi) i kombination med fysisk aktivitet eller behandling av fysioterapeut.  Vid långvarig ländryggssmärta finns begränsat vetenskapligt underlag för att MMR leder till arbetsåtergång. Vetenskapligt underlag saknas gällande effekten av MMR vid nack- och skuldersmärta (SBU, 2010). En systematisk litteraturgenomgång visade att MMR är mer effektivt än standardvård för att minska smärta och funktionsnedsättning vid långvarig ländryggssmärta men i jämförelse med fysisk behandling (t.ex. träningsprogram) var evidensen låg. För återgång till arbete är MMR bättre än fysisk behandling, men inte bättre än standardvård. MMR ger bättre resultat gällande smärta och funktionsnedsättning även efter avslutad behandling, men interventionen måste vägas mot kostnaden och tidsåtgången den innebär (Kamper et al., 2015).

    Nationellt register för smärtrehabilitering

    Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS) startade 1998 med syfte att samla in data om MMR. I dagsläget rapporterar 39 enheter från specialistvården och 40 enheter från primärvården in data. Patienterna fyller i frågeformulär inför starten av MMR och följs sedan upp direkt efter avslut samt ett år senare. NRS omfattade 2016 knappt 7000 patienter som genomgått MMR inom specialistvården. NRS årsrapporter visar att patienterna förbättras under interventionens gång och att förbättringarna håller i sig ett år efter avslutad rehabilitering. Resultaten varierar mellan olika enheter. Detta kan bero på vilka urvalsprocesser enheterna använder för att inkludera patienter till behandlingsprogrammen, hur länge programmet pågår (från 4 veckor till flera månader) samt att arbetsmetoder och inriktning/förhållningssätt skiljer sig mellan olika kliniker och över landet. Klinikerna har en god spridning över landet, framförallt lokaliserade till större städer. 80 % av de patienter som genomgår MMR rehabiiltering är kvinnor. Av de som genomgår MMR rehabilitering är utbildningsnivån generellt högre än för de som enbart genomgår en MMR utredning men inte svarar mot urvalskriterierna för en rehabiliteringsperiod. Andelen deltagare som är födda utanför Norden uppgår till ca 20 %. Medelåldern ligger i snitt runt 43 år. (Nationella register över smärtrehabilitering, 2017).

    Fysioterapins roll i MMR 

    Vilka åtgärder som genomförs vid MMR på olika enheter och hur de kombineras är i dagsläget relativt okänt. Inte heller vilka åtgärder som genomförs av fysioterapeuter respektive andra professioner (SBU, 2010). I NRS registreras endast data från självskattningsformulär som patienterna fyller i, ingen data samlas in om vilka åtgärder respektive enhet utför eller vad patienten erhåller för behandling (Nationella register över smärtrehabilitering, 2017). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog 2013 fram en vägledande beskrivning av kompetenser och uppgifter för MMR-team. Önskvärt är att fysioterapeuter i MMR2 team har specialistkompetens inom smärta och smärtbehandling samt utbildning i beteendemedicinska tillämpningar inom fysioterapi.  Fysioterapeutens uppgifter är att jobba med fysisk träning, funktionell beteendeanalys och graderad aktivitetsträning (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2011).

    Vid en sökning i Pubmed hittades två svenska studier som beskrivit fysioterapeuternas roll inom MMR. I ena studien utgick MMR interventionen från kognitiv beteendeterapi och innehöll 34 timmar fysioterapi under 4 veckor. Behandlingsmetoderna var träning, basal kroppskännedom och avslappning. Även arbetsterapi i form av ergonomi, samt undervisning om smärta, coping strategier och smärthantering. I teamen ingick läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och vid behov psykolog (Merrick et al., 2012). I den andra studien var fysioterapeutens roll i teamet träning, bassängträning och basal kroppskännedom. Acceptance and Commitment Therapy (ACT), gavs som individuell behandling vid behov. Samtliga yrkeskategorier i teamet: fysioterapeut, sjuksköterska, läkare och psykolog deltog vid de åtta utbildningstillfällena om smärthantering och delade på ansvaret som kontaktperson till deltagarna. Studien pågick under 3 månader med två till fyra tillfällen varje vecka (Hållstam et al., 2012).

    Sammanfattningsvis finns en kunskapslucka om hur den fysioterapeutiska behandlingen inom MMR bedrivs. Detta gör det till ett område som behöver studeras.

    Syfte

    Syftet med studien är att kartlägga fysioterapeutens arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering inom specialistvården (MMR2).

    Frågeställningar

    Vilka interventioner använder fysioterapeuter inom MMR2?

    I vilken omfattning träffar fysioterapeuten patienten under behandlingsperioden?

    Hur ser det multimodala teamarbetet ut avseende fysioterapeutens roll och funktion i teamet?

    Metod

    Design

    En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv tvärsnittsstudie.

    Urval och metod för datainsamling

    En webb-enkät kommer skickas ut med e-post till samtliga legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetar på någon av de 39 (2017-10-02) specialistkliniker som är anslutna till NRS. Fysioterapeuter som enbart har administrativa uppgifter på kliniken exkluderas ur studien. Fysioterapeuterna kommer att kontaktas via e-post för en personlig inbjudan att delta i studien. Inbjudan innehåller informationsbrev om studien och länk till webb enkäten. E-postadresserna kommer samlas in genom telefonkontakt med respektive klinik under januari 2018. Vilket verktyg för webb-enkät som kommer att användas är ännu inte bestämt, möjligtvis kommer det verktyg som Högskolan Falun erbjuder att användas.

    Enkätundersökningar som utförs genom e-post ger ofta fler deltagare än vid intervjuer. En nackdel är om det är svårt att få tag på e-postadresser till deltagarna eller om e-postadresserna blir felaktiga så kommer det minska deltagandet i studien, likaså om fysioterapeuterna inte har tid att svara på enkäten just då och den blir bortglömd (Carter, Lubinsky & Domholdt, 2011). Påminnelser kommer därför att skickas ut till de som inte svarat efter ca 10 dagar. Om svarsfrekvensen på enkäten fortfarande är för låg efter första påminnelsen, kommer ytterligare en påminnelse att skickas ut om 10 dagar. För att öka svarsfrekvensen på enkäten kommer deltagarna erbjudas att ta del av resultatet av den färdiga studien (Carter et al., 2011).

    Det finns i nuläget ingen färdig enkät som kan användas för studien. En enkät kommer utformats i flera steg tillsammans med författarna till studien "Kartläggning av fysioterapeutiska interventioner i multimodal rehabilitering inom primärvården. En enkätstudie." (Clarström & Hildingsson). Enkäten kommer sedan modifieras så den passar för verksamheten i specialistvården respektive primärvården. I första steget har intervjuats fysioterapeuter som arbetar med MMR2-team.  Detta för att få en bild av vad som är relevant att fråga om i enkäten (Carter et al., 2011). Dessa intervjuer och arbetet med att skapa enkäten har påbörjats. En indelning i tre olika frågeområden har gjorts: 1. Frågor om dig som behandlare. 2. Frågor om den fysioterapeutiska rehabiliteringen. 3. Frågor om det multimodala teamets arbete och samarbete. Uppdelningen i olika områden underlättar för respondenterna när de svarar på enkäten och för författarna vid sammanställningen av den (Carter et al., 2011).

    När enkäten är klar kommer den skickas ut till en expertgrupp för att säkerställa innehållsvaliditeten i den. För att inkluderas i expertgruppen ska deltagaren ha möjlighet att tycka till om enkäten under vecka 5 - 7 2018. Expertgruppen får tycka till om hur lätta frågorna är att förstå och komma med förslag på ändringar och frågeställningar de tycker behöver vara med för att täcka in området. Expertgruppen får skatta hur lätta frågorna är att förstå och hur relevanta frågorna är för området genom en 4-gradig likertskala med skalstegen 1-4 som motsvaras av "inte relevant/ inte enkel", "något relevant/ något enkel", "ganska relevant /ganska enkel", "mycket relevant/ mycket enkel" (Polit, Beck & Oven, 2007). Expertgruppen får också bedöma enkätens helhet med den 4-gradiga likertskalan och komma med kommentarer på utformningen av enkäten. Enkäten kommer sedan revideras utifrån experternas skattningar och kommentarer och sedan på nytt skickas ut till expertgruppen för synpunkter. Om det efter andra granskningen upplevs som att enkäten är lätt att förstå och täcker in de områden den bör, kommer det skapas en webenkät. Den färdiga webenkäten pilot-testas av expertgruppen som då även registrerar den tid den tar att svara på samtliga frågor. För att få så stor svarsfrekvens som om möjligt får enkäten inte vara för lång (Carter et al., 2011). Därför har en gräns för maximal svarstid satts till 10 minuter. Vid pilottestet får deltagarna även tycka till om webenkätens innehåll och design och efter detta görs eventuella revideringar innan enkäten slutligen skickas ut till deltagarna i studien (Carter et al., 2011).

    Metod för dataanalys

    Studiens resultat kommer att presenteras med deskriptiv statistik. Deskriptiv statistik används för att ta reda på fakta om dåtid/nuläget inom MMR i specialistvård för att kunna använda kunskapen i framtiden (Carter et al., 2011). För att säkerställa anonymiteten hos deltagarna kommer resultaten av enkäten presenteras på gruppnivå. Vilka statistiska metoder som kommer att användas vid analysen av enkäten kommer avgöras av vilka mätvariabler som väljs under utformandet av frågeformuläret. Om det ska utföras hypotestester för jämförelser mellan grupper är det tester för oberoende grupper som kommer utföras, detta då data samlas in vid ett tillfälle. Deskriptiv statistik presenteras med olika typer av central- och spridningsmått. Ligger merparten av svaren runt mittvärdet är det lättare att generalisera resultaten till övriga grupper inom området. Är det stor spridning på resultatet är sannolikheten större för att det är en stor skillnad på hur arbetssättet ser ut inom MMR i specialistvården (Carter et al., 2011).

    Det finns en svårighet i nuläget att beräkna hur många enkätsvar som behöver komma in för att studien ska få en bra power. Det som är känt är det finns 39 enheter som rapporterar data till NRS inom specialistvården, men inte hur många fysioterapeuter som arbetar på respektive enhet. Denna beräkning kan göras först då insamlingen av e-postadresser till samtliga fysioterapeuter är genomförd. Vid för låg svarsfrekvens är det svårt att dra några slutsatser av studien. Önskvärt är att få svar på minst 80 % av enkäterna för att få en bra power i studien. Vid högre svarsfrekvens är det också lättare att generalisera resultaten till andra verksamheten inom MMR i specialistvården (Carter et al., 2011, s. 272).   

    Etiska överväganden

    Studien kommer i viss mån hantera personuppgifter, som bakgrundsfrågor angående fysioterapeuternas utbildning, kompetens med mera, vilket skulle kunna kopplas till en person. Vid hantering av personuppgifter krävs samtycke till det från deltagaren i studien. Samtycke kan inhämtas muntligt eller skriftligt från deltagarna. Eftersom all kommunikation sker via nätet kan samtycket till att delta i studien inhämtas digitalt (Datainspektionen, 2017). I början av enkäten får deltagaren kryssa i ja/nej  i en ruta för att ge sitt samtycke till att Högskolan Dalarna får behandla personuppgifterna enligt uppgifterna i informationsbrevet. Det insamlade materialet kommer behandlas konfidentiellt och redovisas på gruppnivå för att säkerställa anonymiteten. Enkäterna kommer avidentifieras med hjälp av en kodnyckel. Enkätsvar och koder kommer förvaras separat på lösenordskyddad dator. När studien är avslutad kommer kodnyckeln att makuleras.

    En ansökan om etisk prövning lämnades in till Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna och godkändes den 12 december 2017. En anmälan till personuppgiftsombudet på Högskolan Dalarna om att ett personregister kommer att upprättas kommer att ske innan datainsamlingen påbörjas.

    Deltagarna kommer informeras genom ett informationsbrev som medföljer webenkäten om syftet med studien och hanterandet av personuppgifterna. De informeras om att deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan motivering om deltagaren önskar det.

    Studien görs i syfte att kartlägga hur den fysioterapeutiska interventionen inom MMR2-team ser ut i Sverige idag och skulle kunna utgöra en grund för vidare vetenskapliga studier inom området. 

    Preliminär tidplan

    December 2017

    Ansökan FEN inlämnad

    Utkast enkätfrågor

    Januari 2018

    PM klart och godkänt

    Utarbetande av enkätfrågor, fortsatt arbete syfte/frågeställningar/metod

    Tfn kontakt med NRS-enheter (e-postadresser till fysioterapeuter)

    Anmälan till Högskolan Dalarnas personuppgiftsombud

    Februari

    "Innehållsvalidering" + pilottest enkätfrågor med hjälp av expertgrupp

    Färdig enkät sänds ut prel. må 20/2 v.8   

    Parallellt med datainsamling; söka + läsa litteratur, skriva uppsats

    Mars

    Påminnelse 1, skickas ut efter 10 vardagar (må 5/3 v.10) p.g.a. sportlov

    Påminnelse 2, skickas ut efter x dagar,

    April

    Datainsamling avslutad må 2/4

    Inmatning data i SPSS – databearbetning

    Uppsatsskrivande: Resultatdel+ diskussionsdel

    Maj

    Avsluta uppsats – mitten av maj, ta del av + förbereda opponentskap

    v. 22 - 23 Försvara uppsats

    Juni

    Skicka ut färdig uppsats till de respondenter som önskat

    Publicera uppsatsen i DIVA

    Makulera kodlistor m.m.

     

    Reflektion

    Mer kunskap om hur enkäter skapas och hur enkätfrågorna bör formuleras behöver inhämtas. Även mer specifik kunskap om det praktiska runt webbformulär, som programvara, layout, hur man undviker att mail fastnar i brandväggar och SPAM-filter, hur man garanterar konfidentialitet osv.

    Inför sammanställning av resultatet kan ytterligare kunskap om datahantering och databearbetning i SPSS komma att behöva inhämtas. För att förankra studien i den vetenskapliga litteraturen kommer ytterligare sökning i vetenskapliga databaser att ske.

    Om Högskolan Dalarnas verktyg för webbenkäter kommer att användas kan resurser i form av hjälp av handledare med att skriva in frågeformuläret i webbverktyg att ta tid i anspråk, idag oklart hur länge. Den expertgrupp som används för att "innehållsvalidera" frågeformuläret kommer att behöva avsätta uppskattningsvis 30 - 40 min vid minst 2 tillfällen. Troligen kommer de att få frågorna skickade till sig i pappersform. I nuläget planeras att samtliga NRS specialistvårdsenheter kontaktas via telefon för att samla in aktuella e-postadresser. Sammanfattningsvis är det dock inga större omkostnader för telefonsamtal, material och porto utan de resurser som krävs i första hand handlar om tid/arbetstid. SPSS, plattform för samarbete över nätet mellan studenter och e-postadresser tillhandahålls via Högskolan Dalarna.

    Nu i planeringsstadiet bedöms tidplanen som realistisk. En punkt att fundera över är datum då enkäten skickas ut till respondenterna då det kommer att ske mitt i sportlovsperioden (vecka 7-9). Möjligt är kanske att utformandet och valideringen av enkäten kan komma att ta mer tid än beräknat. I dagsläget är det också oklart om Högskolan Dalarnas verktyg för webbenkäter även sammanställer svaren i en datafil som sedan direkt kan matas in i SPSS eller om inmatningen behöver göras manuellt. Dock tar själva datainsamlingen inte så lång tid i anspråk, troligen heller inte databearbetningen i SPSS så viss flexibilitet i tidsplanen finns nog.

    Referenser

    Carter, R. E., Lubinsky, J., Domholt, E. (2011). Rehabilitation Research. Principles and Applications (4th edition). St. Louis, Missouri: Elsevier.

    Datainspektionen. Samtycke enligt personuppgiftslagen. Hämtat från: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/samtycke/2017-11-22

    Gatchel, R., Peng, Y., Peters, M., Fuchs, P., Turk, D. (2007). The biopsychosocial approach to chronic pain: scientific advances and future directions. Psychological Bulletin, 133(4):581-624.

    Hållstam, A., Löfgren, M., Svensén, C., Stålnacke, B-M. (2016). Patients with chronic pain: One-year follow-up of a multimodal rehabilitation programme at a pain clinic. Scandinavian Journal of Pain, 10. 36–42.

    Kamper, S. J., Apeldoorn, A. T., Chiarotto, A., Smeets, R. J. E. M., Ostelo, R. W. J. G., Guzman, J., & van Tulder, M. W. (2015). Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain: Cochrane systematic review and meta-analysis. The BMJ, 350, h444. http://doi.org/10.1136/bmj.h444

    Linton, S. J. (2013). Att förstå patienter med smärta (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

    Merrick, D., Sundelin, G., Stalnacke, B.M. (2012). One-year follow-up of two different rehabilitation strategies for patients with chronic pain. J Rehabil Med 44, 764–773.

    Nationella register över smärtrehabilitering (2017). Specialistvård Rapport 2017:1 http://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-specialistvard/arsrapporter-specialistvard/arsrapport-2017-del-1-1  2017-01-19

    Polit,D. F., Beck, C. T., Owen, S. V. (2007). Is the CVI an acceptable Indicator of content validity? appraisal and recommendations. Res Nurs Health, 30. 459-467.

    SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. SBU-rapport nr 177/1. ISBN 91-85413-08-9.

    SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 198. ISBN 978-91-85413-34-8.

    Socialstyrelsen. (2011). Nationella medicinska indikationer. Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Rapport 2011:02. Hämtad från : https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer-multimodal-rehabilitering.pdf 2017-09-11

    Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Kompetenser och uppgifter.http://plus.rjl.se/info_files/infosida37674/multimodal_rehabilitering_uppgifter_kompetens_2013.pdf

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej tjejer! Vilket fint arbete, lätt att läsa och klara och tydliga formuleringar rakt igenom. Bra och tydliga rubriker. Tycker att ni skriver så att man förstår utan att krångla till det med ett lätt ordval och förklarar hur ni har tänkt samt förklarar viktiga begrepp och metoddelen på ett exemplariskt vis. Finns inget att egentligen kommentera. Ska jag krysta fram något så skulle jag gärna vilja få den biopsykosociala modellen förklarad ytterligare i bakgrunden, då den känns som en grundpelare som inte bara kan nämnas. Hittar ingenting skrivet om mångfald och hållbarhetsperspektivet eller varför ni inte valt att ta med det. Jag tror ni kan få in någonting bra gällande skillnader mellan könen i smärtupplevelse, smärttillstånd och beräknade kostnader för samhälle osv utan större besvär.

    Kanon bra jobbat! God jul till er båda!
    Posted 00:09, 17 Dec 2017
    Ni har skrivit ett mycket bra arbete. Jag har gått igenom de frågor vi har i uppgift att granska punkt för punkt . Jag håller med kommentaren ovan , jag kommer inte heller att vara detaljerad i mina kommentarer här. Den enda punkten jag inte kunnat läsa något om som vi ombetts att kommentera här är punkten d) om mångfald och hållbarhet.
    Jag tycker att ni har valt ett väldigt relevant ämne, punkt e), och motiverat det synnerligen väl. Det som ni skriver om i kapitlet Fysioterapins roll i MMR, att man inte tycks veta egentligen vilka fysioterapeutiska åtgärder som ingår. Det är högst anmärkningsvärt och ert arbete är därför mycket angeläget.
    Kul att läsa att ni kommer samarbeta med att göra en enkät för respektive specialist och primärvård. Jag tror det kan vara bra. En reflektion över området tidsplan är från min sida att den kan nog vara rimlig, men ni har ett gediget arbete framför er. Jag tror att det planerade samarbetet kan vara av värde för att er tidsplan ska hålla. Jag tänker också att det är bra att börja planera och knyta upp/ fundera över vilka experter som ska validera i ett tidigt skede. Ni har en genomtänkt tidsplan och det tror jag behövs i ert fall.
    Även jag har kommentaren kring att jag rekommenderar er att utveckla den biopsykosociala modellen i bakgrundstexten.

    Bra gjort och Stort Lycka till med projektet i nästa kurs edited 14:24, 18 Dec 2017
    Posted 01:00, 17 Dec 2017
    Hej Catarina och Jessica!
    Intressant och relevant studie. Det är ibland är en stor gråzon mellan de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter och fysioterapeuter utför. Därför är det relevant att se på vad som utförs av f.t och kanske vad som utförs av de andra professionerna. Görs vissa uppgifter inte av f.t därför att någon annan i teamet redan utför dem?
    Tydlig och intressant bakgrundsbeskrivning. Jag tycker att det finns tillräcklig information i bakgrunden för att läsaren ska kunna förstå hur forskningsläget ser ut i dag. Jobbar man med liknande MMR-upplägg internationellt eller finns det andra upplägg?
    Ni tar upp och förklarar centrala begrepp och teorier på ett bra sätt. Ska jag kommentera ngt (enligt våra punkter) så saknades beskrivning av mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv, eller en motivation till varför det inte är tillämpligt.
    Det finns fanns bra och tydliga motiveringar varför det är viktigt att besvara denna forskningsfråga, en kunskapslucka!
    Tidsplanen är något tight men rimlig. Smart att samarbeta med andra gruppen vid framtagning av enkäten. Bra med test- retest av enkäten samt ett pilottest.
    Lycka till med denna mkt omfattande men relevanta studie.
    Posted 18:38, 17 Dec 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.