Search:

Alzheimers

    Version as of 06:49, 17 Jul 2019

    to this version.

    Return to Version archive.

    View current version

    Alzheimers

     

    Allmänt

    Alzheimers hör till en av de allra vanligaste demenssjukdomarna och i Sverige idag är ca. 100 000 personer drabbade. Samtidigt insjuknar ca 15 000 personer årligen i sjukdomen medan lika många går bort till följd av den1. Det är till 90% äldre personer över 65år som drabbas även om personer i åldern 40+ också kan insjukna, detta hör dock till ovanligheterna2.

    Alzheimers är en i allra högsta grad dödlig sjukdom som det idag inte finns något botemedel för även om forskningen kring behandling och bromsning av sjukdomen har fått stor positiv framfart de senaste åren i Sverige3.

    Historia

    I början av 1900-talet arbetade en psykiatriker vid namn Alois Alzheimer på ett mentalsjukhus i Frankfurt, Tyskland. En av Dr. Alzheimers patienter utmärkte sig väl från de andra patienterna då hennes sjukdomssymtom var av helt annan karaktär. Patienten hette Auguste Deter och var hon var 51år vid tillfället. Auguste var förvirrad och glömde saker stup i kvarten. Hennes minne blev allt sämre och sämre och till slut avled Auguste år 1906.

    Dr. Alzheimer obducerade hennes hjärna och hittade där mikroskopiska klumpar i hjärnan av proteinet Beta- Amyloid, även kallat plack. I nervcellerna fann han också garnliknande trådar. Detta visade sig vara något som kallas fibriller eller Tau.

    Dr. Alzheimer döpte den nyupptäckta sjukdomen för Presenil Demens, men idag känner vi till sjukdomen vid namnet Alzheimer4.

    Alzheimers olika typer

    Familjär / Presenil Alzheimers-sjukdom

    Den presenila typen av Alzheimers debuterar oftast före 65 års ålder. För att det ska kunna kallas för ärftlig Alzheimer så krävs att minst 3 nära släktingar från 3 generationer har insjuknat i sjukdomen. Har man en förälder som har Alzheimer löper man som barn ca 50% större risk at själv drabbas av sjukdomen. Orsaken beror på en genmutation som gör att detta skadade arv sen kan gå vidare även till barnen. Detta är inget som måste ske men risken är 50% chans att man som barn ärver den skadade genen. Har man ärvt den skadade genen är det 100% chans att man insjuknar någon gång i livet5.

    Om man har en förälder som insjuknat och man står inför livsviktiga val så finns möjligheten att genom ett blodprov få reda på om har ärvt ”Alzheimers-genen”. Man kan på Karolinska universitetssjukhuset få göra en s.k. Presymtomatisk genetisk testning. Det krävs då att man genom blodprov från den drabbade föräldern fastslagit att det rör sig om en genmutation och vilket slag av mutation. Det har idag hittats över 200 olika mutationer på olika gener som leder till en utveckling av Alzheimers5.

    Caroline Graff, docent på Karolinska universitetssjukhuset säger i en artikel till Demenscentrum att ca 20% av de som har möjlighet att testa sig gör det. Orsakerna varierar men ofta är det rädslan för att bilda familj och föra genmutationen vidare till barnet som är avgörande. Man kan via blodprovet även få nyheten att man inte har ärvt genen och då riskerar man inte heller att föra den vidare. Det kan också vara så att man vill veta i ett tidigt skede så att man kan sätta in analgetika tidigt och på så sätt hejda symtomen i början, även om man inte kan hejda förloppet av sjukdomen5

     

    Sporadisk Alzheimers - Senil demens av Alzheimers-typ

    Den vanligaste typen av Alzheimer som drabbar 90% av de sjuknande är den sporadiska. Den uppträder främst efter 65 års ålder och i dessa fall vet man inte varför vissa människor drabbas6. Man har dock sett kopplingar mellan sjukdomen och en överproduktion av proteinet Beta-amyloid som sätter sig på synapserna och förhindrar impulsöverföringen mellan nervcellerna7.

    Sjukdomsförloppet

    Begynnande fasen

    Vid insjuknandet av Alzheimers kan det vara svårt att skilja tecken på Alzheimers med tecken på det naturliga åldrandet. Den drabbade får ofta smygande symtom som kan pågå i flera år och till en början är symtomen mer vaga. Det kan vara svårt för den drabbade att komma ihåg vart hen lagt saker och ting. Dessa symtom blir allt mer tydliga och personen får bekymmer med tidsuppfattningen, får svårt att hänga med i Tv-program och kan inte hålla tråden i samtalsämnen8.

    Den drabbade blir ofta nedstämd och känner oro och ibland även skam för sitt beteende8. Det är först och främst det episodiska minnet som drabbas, alltså minnet som styr vad vi nyss sa, vad vi åt till middag osv. Detta medför att personen som drabbas ställer samma fråga upprepade gånger och behöver kompensera sin närminnesförlust med att skriva minnesanteckningar till sig själv. Den drabbade får också ofta svårt att dra paralleller och associera till olika saker i hetsade situationer detta skapar en inre stress hos den som är sjuk9.

     

    Mild demens

    I denna fas uppträder mer kognitiva problematik och den drabbade kan glömma bort hur hen använder sin mobiltelefon och andra hushållsapparater. Personen kan också utveckla en form av dysfasi som innebär att ord faller ur glömska och hen kan tillslut inte heller minnas namnen på vissa nära släktingar10.

    Minnesproblemen fortskrider och det blir allt svårare för den sjuke att orientera sig och hitta hem efter vardagliga aktiviteter. Även praktiska sysslor som att betala räkningar och handla hem mat blir svårare för den sjuke att komma ihåg8. Det kan i denna fas vara läge att skaffa sig en god man som hjälper den sjuke med dessa sysslor.

     

    Medelsvår demens

    Mer psykiatriska tillstånd träder in i denna fas och den drabbade kan uppleva hallucinationer, vanföreställningar och känna stor förvirring. Det blir allt svårare för hen att kommunicera med andra och beteendet hos den sjuke kan skifta mycket kraftigt. Hen kan bli aggressiv och vara irriterad. Detta beteende tär ofta på relationen med anhöriga och kan vara enormt påfrestande. Det är vanligt att detta beteende håller i sig i ett halvår för att sen gå över i en mer lugnare period. Om inte personen redan har flyttat till ett gruppboende kan det vara läge att introducera detta nu. Det blir även allt svårare för den drabbade att upprätthålla en god personlig hygien och på ett hem får personen hjälp med detta11.

     

    Svår demens

    I denna fas är personen nu helt beroende av vård då den kognitiva förmågan ofta har försvunnit. Personen kan ha förlorat förmågan att gå och röra sig, talet är borta och ofta upprepar patienten samma ord gång på gång. Smak och luktsinnena är borta och den sjuke kan inte längre äta själv. Det medför en stor viktminskning och immunförsvaret är inte längre fungerande. I princip allt minnesmaterial har gått förlorat och det innebär att den sjuke ofta lever i den tid då de har kvar minnesmaterial6. Det kan röra sig om flera årtionden tillbaka och därför minns inte den drabbade sina egna barn, barnbarn och dom är inte heller medvetna om föräldrar som redan avlidit. Att berätta detta för den sjuka kan innebära mycket upprörda känslor och stor förvirring och ångest. Om den sjuka själv pratar om sina föräldrar så ska man varken konstatera eller dementera att dom lever om dom har avlidit utan istället fråga öppna frågor om dom.

     

    Dödsorsak

    I slutskedet av sjukdomen är hjärnan mycket svårt skadad och nervceller har dött i stora delar av hjärnan samtidigt som impulserna mellan cellerna inte kan nå fram.

    Då den sjuke får allt svårare att röra sig och tillgodogöra sig näring och vitaminer blir immunförsvaret allt mer försvagat. Risken för lunginflammation då personen oftast är sängliggande större del av tiden är stor och detta är också en av de sekundära sjukdomar som Alzheimers drabbade till slut ofta avlider av12.  

    Man kan leva ungefär 10år med sjukdomen innan skadorna i hjärnan blir allt för påtagliga och den drabbade dör12.

    Riskfaktorer

    Hög ålder

    Risken att insjukna ökar i takt med stigande ålder13.

    Högt blodtryck, höga blodfetter

    Kolesterol i hjärnan sägs öka förmågan att lagra B-amyloid13.

    Heriditet

    Om en nära släkting är drabbad ökar också risken att själv insjukna13.

    Downs syndrom

    Personer med Downs Syndrom har en extra genkopia av sjukdomsgenen APP (amyloidprekursorprotein) som är fäst på kromosom 21. Detta ökar produceringen av Beta-amyloidet med 50%14.

    Låg utbildning

    Man har sett kopplingen mellan lågutbildade och risken att utveckla sjukdomen. Kopplingen härstammar främst från benägenheten att upprätthålla en hälsosam levnadsstandard och påvisar att personer med lägre utbildning lever i större grad mer ohälsosamt13.

    Inne i hjärnan

    Nervcellen består av en cellkropp med en cellkärna och kortare utskott som kallas dendriter. Nervkroppen har även ett längre utskott som kallas för axon och som leder ner till nervtrådarna med synapser längst ut på nervtråden. Mellan synapserna skickas information och impulser mellan de olika cellerna som reglerar våra impulser att tänka och reagera. Har man Alzheimers så har man via EEG kunnat konstatera ett överskott av proteinet Beta-amyloid som bildas som en plack över synapserna och då förhindrar dem att föra impulser vidare. Man har ännu inte kunnat konstatera om det rör sig om en överproduktion av ämnet eller om förmågan att bryta ner det minskar i och med sjukdomen, då detta även kan finnas i en helt frisk hjärna15. Sjuka personer kan då påvisa en sänkt nivå av acetylkolin som är den signalsubstans som används vid impulsöverföringen15.

    En annan förändring i hjärnan som endast drabbar personer med demens är så kallade Tau eller tangles, som är en trådliknande struktur. Den bildas inuti cellkroppen och hindrar cellen att tillgodogöra sig näring. Detta medför att cellen tillslut dör16.

    I sjukdomens första fas är det främst tinnloben i hjärnan som drabbas, alltså den del som styr vårt minne. Efterhand drabbas Hjässloben som analyserar information från sinnena och till slut även pannloben där omdöme och insikt regleras8.

    Diagnostisering

    Utredning

    ·       Anamnes

    ·       Den som misstänker sig ha en begynnande Alzheimers får tillsammans med en närstående berätta för läkaren om de symtom uppkommit, när och om de har förändrats.

    ·       Olika funktionsprov görs där känsel-, språk-, syn-, tanke- och minnesförmågan testas.

    ·       Blodprover tas där man kan utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symtom såsom vitamin B12 brist, ämnesomsättningssjukdomar, vätskebrist och andra infektionssjukdomar8.

    PET-kamera

    För att konstatera att Tau finns i hjärnan kan läkaren spruta in ett radioaktivt spårämne som söker sig till Tau och resultatet visas sedan på PET-bilderna17.

    Lumbalprov

    Ett prov med vätska utdraget från ryggraden kan påvisa om det finns Tau och Beta-amyloid i vätskan6.

    Magnetkamera eller skiktröntgen

    Med hjälp av bilderna från undersökning av hjärnan kan man se förändringar i de mellersta tinningloberna, där uppkommer ofta en skrumpning av vävnaden när personen har drabbats av Alzheimers6.

    Behandling

    Analgetika

    Det finns som sagt inget botemedel mot Alzheimers men det finns läkemedel som kan hjälpa med symtomen.

    ·       Kolinesterashämmare som gör att acetylkolinet (signalsubstansen) inte bryts ned (Aricept& Reminyl).

    ·       Läkemedel som minskar risken för beteendeförändringar (Ebixa)

    ·       Tillskott av DHA, EPA och Vitamin B som ofta är låga hos patienter med Alzheimers

    ·       Läkemedel som minskar nivåerna av glutamat, ett ämne som skadar nervcellerna (NMDA hämmare)

    ·       Kolesterolsänkande medicin hjälper att minska inlagringen av plack (Statiner)6

     

    Vaccinering

    Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet är med och forskar kring metoden att i framtiden kunna vaccinera mot Alzheimers. Metoden går till på det vis att en injektion av antikroppen Ban 2401 injiceras hos de personer som ligger i riskzon att drabbas av sjukdomen. Antikroppen är unikt framtagen för att endast binda till proteinet Beta-amyloid och har i en klinisk studie gjord på 856 patienter visat sig ha positiv effekt18.

     

     

     

     

     

     

     

    Referenslista

    1.       Demensförbundet, Alzheimers sjukdom (internet), Stockholm, Hämtad 2018-11-29 från http://www.demensforbundet.se/sv/om-demens/demenssjukdomar/alzheimers-sjukdom/?gclid=EAIaIQobChMIl8HHkcD03gIVV4myCh0K7QTREAAYASAAEgJZ-PD_BwE

    2.       Alzheimerfonden, Alzheimers sjukdom (internet), Stockholm, Hämtat 2018-11-29 från https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom

    3.       Hjärnfonden, Forskningsgenombrott på väg – vaccin mot Alzheimers sjukdom (internet), Stockholm, Hämtat 2018-11-29 från https://www.hjarnfonden.se/demenssjukdomarna-ar-en-tickande-bomb/

    4.       Westlander, M. Demenssjukdomar, Vem var doktor Alzheimer (internet), 2016-06-14, Stockholm, Demenscentrum, Hämtat 2018-11-29 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Vem-var-doktor-Alzheimer1/

    5.       Westlander, M. Demenssjukdomar, När Alzheimer går i släkten (internet), 2014-06-11., Stockholm, Hämtat 2018-11-29 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Nar-alzheimer-gar-i-slakten/

    6.       Wahlund, L-O. Alzheimers sjukdom (internet), 2014-10-23, Stockholm, Netdoktorpro. Hämtat 2018-11-29 från https://www.netdoktorpro.se/geriatrik/medicinska-oversikter/alzheimers-sjukdom/

    7.       Demenssjukdomar, Vad händer i hjärnan (internet), 2016-03-08, Stockholm, Demenscentrum, Hämta 2018-11-29 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Vad-hander-i-hjarnan/

    8.       Touminen, P. Demens, Alzheimers sjukdom (internet), 2017-12-04, Solna, 1177 Vårdguiden, Hämtat 2018-11-29 från https://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alzheimers-sjukdom/

    9.       Alzheimers sjukdom, Symtom och sjukdomsfaser (internet), Stockholm, Alzheimer fonden, Hämtat 2018-11-29 från https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom/symptom-och-sjukdomsfaser

    10.   Lanesjö, E, När glömska är en sjukdom (internet), 2009-06-10, Stockholm, Äldre i centrum, Hämtad 2018-11-29 från http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2010-2008/Aldre-i-Centrum-108/Nar-glomska-ar-en-sjukdom/

    11.   Demenssjukdomar, Medelsvår demens (internet), 2011-07-06, Stockholm, Demenscentrum, Hämtat 2018-11-29 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Sjukdomens-faser/Medelsvar-demens/

    12.   Alzheimers sjukdom, Symtom och behandling (internet) 2018-09-21, Stockholm, Doktorn, Hämtad 2018-11-29 från https://www.doktorn.com/artikel/alzheimers-sjukdom-symtom-och-behandling

    13.   Alzheimers sjukdom, Orsaker och risker (internet) Stockholm, Alzheimers fonden, Hämtat 2018-11-29 från https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom/orsaker-och-risker

    14.   Ingelsson M, Basun H, Ekholm F, …, Lannfelt L, Sällsynta mutationer leder till framtidens behandling (internet), 2009-05-12, Läkartidningen, Stockholm, Hämtat 2018-11-29 från http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12026

    15.   Wikipedia, Acetylkolin (internet) 2015-01-26, Hämtad 2018-11-29 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Acetylkolin

    16.   Demenssjukdomar, Vad händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom (internet) 2016-03-08, Stockholm, Demenscentrum, Hämtat 2018-11-29 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Vad-hander-i-hjarnan/

    17.   Alzheimers sjukdom, Utredning och diagnos (internet), Stockholm, Hämtat 2018-11-29 från https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom/utredning-och-diagnos

    18.   Hjärnfonden, Forskningsgenombrott på väg – vaccin mot Alzheimers sjukdom (internet), Hämtat 2018-11-29 från https://www.hjarnfonden.se/demenssjukdomarna-ar-en-tickande-bomb/