Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Möten med skilda musikgenrer, LP1049 > Svensk Progg (Tobias Littwold)

Svensk Progg (Tobias Littwold)

    Table of contents
    No headers

    Proggen var en rörelse i Sverige som har sina rötter i 60-talets slut och som hade sin storhetstid under mitten av 70-talet. Rörelsen var i regel mer sammanknuten av de politiska åsikter som artisterna och lyssnarna hade än hur musiken lät. Den politik som präglade proggen var vänsterrörelsen som under perioden riktade mycket kritik mot USA och vietnamkriget, men även kapitalismen som fenomen. Trots det fanns det outtalade och uttalade krav på musiken och instrumenteringen (Lagher, 1999).

     

     

    Relaterade genrer

     

    Proggen består av ett flertal musikstilar och är en rörelse som inte hållit sig strikt till ett sound men som i helhet kommer ifrån rocken. Lagher (1999) påstår även att proggen till en början hade sina rötter i jazzen vilket gjorde att den var fri och vild. Senare dök däremot influenser som Beatles och Rolling Stones upp och visade att pop och rock kunde vara konstnärlig. Kommersialism är något som proggen aktivt tagit avstånd ifrån. Även den amerikanska folkrocken i form av exempelvis Bob Dylan blev en inspiration med en tydlig ingång till intellektuell och politisk musik.

     

    Vissångare i Sverige som Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström har ingen större musikalisk relation till proggen, men påverkade den kraftigt. Så som den kommersiella poppen sågs vissångarna för polerade och snälla. Proggen agerade som en motsats, men ändå ett komplement till denna musik. Den var inom populärmusikfacket, och det var ofta liknande instrument, men det politiska låg ständigt i fokus.

     

    Under proggens tid fick även den svenska folkmusiken ett uppsving. Det fick den även utöver proggrörelsen, så i många fall går de inte att skilja på varandra, men åter igen blev det viktigaste kännetecknet politiken i låtarna (Progg, 2014, 11 september). Efter proggens fall så har en återupplivning av genren ägt rum på senare år. Den nya genren kallas för nyprogg, eller postprogg i andra fall.

     

     

    Kännetecken

     

    Rörelsen var ju en samling genrer där de kunde skilja sig en del ifrån varandra. Trots det finns det många saker som gör att man kan placera in proggens ljudbild som just progg utöver den politiska tillhörigheten. Själva sättningen i ett proggband hade vanligtvis en vanlig rocksättning med bas, gitarr, trummor och keyboard. Något som däremot aldrig fick utelämnas var dock sången som blev verktyget för att föra fram de politiska budskapen (Lagher, 1999). Inblandningen av folkmusiken förde dessutom in instrument som fiol och flöjt.

     

    Viljan att ta sig ifrån det kommersiella och främst 3-minuters hitlåten gjorde att många medvetet skrev låtar med en annorlunda form där fokuset landade på text och budskap. Att de dessutom gjorde motstånd på de stora banden så som Beatles och Rolling Stones och den musiken de spelade gjorde att rörelsen dominerades av sånger som sjöngs helt och hållet på svenska. Det fanns även ett mode inom proggen som blev ett sätt att uttrycka sin tillhörighet. Främst var denna aktuell för lyssnarna, som innefattade accessoarer som skägg och palestinasjal och näbbstövlar.

     

     

    Historik

     

    Proggrörelsen första band inom rörelsen startades i slutet av 60-talet, men det var 1970 på två musikfester som själva rörelsen anses ha startat. På musikfesterna spelade mängder av olika band som i sig inte alltid härleddes till en och samma genre. Namnet kan härledas till progressiv, vilket även den internationellt kända progrockens namn kommer ifrån. Skillnaden är att progrocken syftar till en progressivitet i musiken, det handlar ofta om långa låtar som växer sig under tid, och proggen syftar till att artisterna var progressiva i en politisk bemärkelse (Progg, 2014, 11 september; Lagher, 1999).

    Trots synen på kapitalism var inte alltid proggen så långt ifrån de kommersiella skivbolagen. Ett flertal artister inom rörelsen gav ut sina skivor via dessa bolag. Genrens nedgång kom allt närmare med upplösningen av framgångsrika band så som Hoola Bandoola Band och Turid, och var med punkens framgång ett faktum. Punken, som även den var väldigt präglad av vänsterrörelsens politik, blev ett alternativ för ungdomarna som långsamt övergav proggen. På 1990-talet så växte intresset för proggen med en helt ny publik, och flera nya band startades, många som klassificerar sig i undergenren nyprogg.

     

     

    Artister

     

    Hoola Bandoola Band 

    Ett band ifrån Malmö. Hoola Bandoola var nog det mest framgångsrika bandet under proggen och vissa av dess medlemmar, Mikael Wiehe och Björn Afzelius, har haft långa solokarriärer efter det (Hoola Bandoola Band, u.å.).

     

    Blå Tåget  

    blataget2.jpg

    Tidigare kallat Gunder Hägg var ett band som kom ifrån Stockholm som kännetecknas av ett stort antal medlemmar som spelade ett för ett rockband ovanliga instrument, så som klarinett, fiol och trombon. De är nog mest kända för låten ”Den ena handen vet vad den andra gör”, som Ebba Grön gjorde en cover på, men istället med namnet ”Staten & Kapitalet” (Blå Tåget, 2014, 16 september).

     

    Kebnekajse

    Ett Stockholmsbaserat band som var väldigt färgat av progrocken. De fick ofta kritik av dåtidens rörelse för att de främst spelade instrumentalt. Kritikerna ansåg att musiken skulle innehålla politiska texter, vilket gjorde sången otroligt viktig (Kebnekajse, 2014).

     

    Nationalteatern

    Nationalteatern var ett rockband ifrån Göteborg, men även en teatergrupp. De första skivorna som de släppte var inte menade att framföras utanför sitt teatersammanhang, utan var en del av en pjäs. Musikaliskt så låg de närmare rocken än merparten av rörelsen. Ulf Dageby var en betydelsefull låtskrivare och medlem i bandet, som även gick vid aliaset "Sillstryparn" (Nationalteatern, u.å.).

     

    Doktor Kosmos

    Ett band som inte hör till den gamla progg-eran, men som symboliserar vad proggen blivit idag. Just Doktor Kosmos blandar in mycket humor i sina låtar och blandar det med den politik de vill få fram (Doktor Kosmos, 2014, 14 mars).

     

     

    Låtexempel

     

    ”Flickan och Kråkan” av Mikael Wiehe, från Kråksånger, 1981

    Get Adobe Flash player

     

     

    Keops Pyramid” av Hoola Bandoola Band, från Vem kan man lita på?, 1972

    Get Adobe Flash player

     

     

    Den ena handen vet vad den andra gör” av Blå Tåget, från Brustna hjärtans hotell, 1972

    Get Adobe Flash player


     

    Livet är en Fest” av Nationalteatern, från Livet är en Fest, 1974

    Get Adobe Flash player

     

     

    Referenser


    Blå Tåget. (2014, 16 september) I Wikipedia. Hämtad 2014-09-22, från http://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A...t_(musikgrupp)

     

    Doktor Kosmos. (2014, 14 mars) I Wikipedia, Hämtad 2014-09-22, från http://sv.wikipedia.org/wiki/Doktor_Kosmos

     

    Hoola Bandoola Band. (u.å) Historik. Hämtad 2014-09-22, från http://www.hoolabandoolaband.se/historia.htm

     

    Kebnekajse. (2014) Historik. Hämtad 2014-09-22, från http://www.kebnekajse.se/historik.shtml

     

    Lagher, H., (1999). Proggen: Musikrörelsens uppgång och fall. Stockholm: Atlas


    Nationalteatern. (u.å) Historik. Hämtad 2014-09-22, från http://www.nationalteatern.nu/main.htm

     

    Progg. (2014, 11 september). I Wikipedia. Hämtad 2014-09-18, http://sv.wikipedia.org/wiki/Progg

    Files (5)

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Bra kring denna svårbestämda genre :-). Jag skulle nog vilja ha några fler pålitliga källor, även om Laghers bok är tung så är det ju trots allt bara en källa och Wikipedia är ju wikipedia...
    Posted 13:04, 20 Sep 2014
    Först tänkte jag: Hur kan han glömma bort Sillstryparn, förkroppsligandet av den svenska proggens främsta ”jag skiter i hur det låter, bara det är från vänster”-företrädare? Men efter att ha kollat upp det såg jag att Sillstryparna var ingen annan än Ulf Dageby. Honom har du ju med, bra.
    Du fick ju med huvuddragen i den svenska proggen. Det är inte så lätt. Under tiden av slutet på 60-talet och in på 80-talet gled ju genrerna in i varandra från år till år. Den svenska musikerpoolen var väl inte så där jättestor så samma musiker syntes efterhand i olika konstellationer och var gränsen mellan de olika genrerna gick var nog högst flytande. En gitarrvirtuos som Kenny Håkansson spelade i mängder av band, började spela Shadowsmusik på 60-talet, var med i Mecki Mark Men (klassificerade som progg, jazz-fusion och psykedelisk rock), gick vidare till Kebnekaise (progg och folkmusik) som du nämnde, därefter Dag Vag (från punk till reggae) och sedan Bills Boogie Band (Blues – rock).
    Posted 21:38, 21 Sep 2014
    Spännande artikel om en intressant och viktig genre (speciellt för svensk musik). Håller med lite om det där med källorna, att det är mycket Wikipedia, men du hade ju många andra källor också, så det kändes ändå trovärdigt.
    Posted 11:07, 22 Sep 2014
    Tack för alla svar! :)

    När jag gav mig in på proggen insåg jag efter ett tag att jag kanske tagit mig vatten över huvudet, genren var ganska svårdefinierad, så kul att det verkar ha funkat!

    Det är ju inte helt ovanligt i svensk musik, Per, att folk hoppar mellan olika genrer. Så kul att du lägger till din kunskap, det är väldigt rörigt att få koll på för en oinvigd! Jag utökade dessutom lite om Ulf Dageby, så att hans pseudonym kom med! ;)

    Gällande referenserna har jag utökat och försökt få med vad som går, men jag har ju använt Laghers bok som huvudreferens, den är trots allt ganska omfattande och trovärdig i sig. Utöver det har jag främst använt wikipedia som stöd. Nu hör jag däremot till den gruppen som anser att wikipedia är ganska trovärdigt, då den trots allt kräver referenser och alla som läser den blir redaktörer, medan en bok som sätts i skrift finns kvar även om delar av den skulle visa sig vara fel.

    Tack för mig, och tack alla som läste och de som kommenterade! :D
    Posted 12:37, 22 Sep 2014
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.