Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Möten med skilda musikgenrer, LP1049 > Funk

Funk

     

    Funk är en amerikansk musikstil som tillkom under mitten av 60-talet. Musikstilen blandade element från soul, R&B och jazz med afrokubanska rytmer som blivit populära i New Orleans. Skillnaden mot all annan afroamerikansk musik som föregått funken var att de nya rytmerna placerade betoningen rakt på taktslagen och samtidigt frigjorde sig shufflekänslan som majoriteten av all soul-, R&B- och jazzmusik som föregått funken haft. Funken karaktäriserades av en enkel harmonisk uppbyggnad där merparten av de musikaliska ansträngningarna fokuserades på att utforska musikens rytmiska dimensioner.

    Ordet funk har kulturell signifikans. Det användes ofta för att beskriva dåliga lukter, "it smells funky" - det stinker. Redan vid sekelskiftet började man att använda ordet inom jazz för att beskriva händelser och stämningar i musiken. Man syftade för det mesta med detta att beskriva att musiken som spelades var okonstlad och jordnära; dansant och svängig.1

     

     

    Relaterade Genrer

     

    Funk delar en nära samhörighet med flera andra afroamerikanska musikgenrer så som soul, jazz, gospel och rhythm and blues och har sina rötter i dessa. Förutom att genren sedan 60-talet utövats i sin mest grundläggande form har funk också gett upphov till en rad sub- och fusionsgenrer samt också varit ett influerande stilelement genom hela det populärmusikaliska fältet, i vid bemärkelse.2 Sedan 1970-talet har funk använts som stil i en rad olika genrer, bland annat jazz, rock och elektronisk musik.

    Stilelementet och genren funk har gett upphov till genrer som jazzfunk, en vidareutveckling av funkens harmoniska kompositionsform i riktning mot jazz; acid jazz, en låtcentrerad vidareutveckling av jazzfunk; afrobeat, en musikstil som skapades när den tidiga funkmusiken togs till Afrika och konsekvent blandades med diverse afrikansk musik; funkrock och -metal, stilar som blandats med rock- och metalmusik; G-funk, en rapgenre som dragit starka influenser från funkens tidiga era; samt disco, som till stor del delade funkens estetiska, utommusikaliska och stilistiska element.

     

     

    Kännetecken

     

    Det som kom att särskilja och känneteckna funkmusik från andra former av afroamerikansk musiktradition var i första hand dess driftstyrda råhet rotat i den nedärvda afrikanska musiken. Funken hade jämfört med andra musikstilar en mindre systematiserad struktur där mycket plats, i estetisk bemärkelse, lämnats till själva spelandet, så kallade jam. Det man i synnerhet ville utforska var musikens rytmiska och dynamiska dimensioner; riff, polyrytmik och synkoperingar.4 Inom funken fick harmonik och melodik, likaså traditionella låtstrukturer baserade kring vers och refräng, konsekvent en sekundär betydelse. Att passa in musiken på medieformat som 45-varv singelskivor, praxis inom alla annan musik, fick också underordnat värde. Man ansåg helt enkelt inte att musiken hade den funktionen.

    En funkorkester kunde basera hela låtar kring ett enda musikaliskt tema, med exempelvis en enskild textfras och några riff, och med obetydlig harmonisk uppbyggnad och rörelse. Harmoniken är för det mesta uppbyggt modalt och funkens dominerande tonalitet är ofta baserade kring ett doriskt eller mixolydiskt modus, där ofta en enskild musikalisk vamp spelas låten igenom. En vamp kan exempelvis vara uppbyggt av ett ackord som altereras inom ett visst modus. Melodier och riff baseras ofta kring den pentatoniska skalan.5 Större vikt tilldelades därmed musikens rytmiska beståndsdelar, dess sväng; dess så kallade groove.6 Trummor, bas och elgitarr, som tidigare haft en underordnad funktion i musiken, fick nu inte bara bära musiken, utan också driva den och ge den dess estetiska uttryck. Funken placerade dessa instrument i mittpunkt, inte bara musikaliskt, utan även ljudmässigt. Trummor och bas hamnade långt fram i ljudbilden där basen ofta spelade låtens betydelsebärande riff och gitarren fick komplettera dessa med ett rytmiskt stackatospel och kontrapunktiska riffidéer.

    På ett liknande sätt fick sången inom funken en ny funktion. Inom funken används rösten och textfraser för att markera och skapa rytmiska uttryck, i stället för att framföra ett sammanhängande melodiskt tema och ett poetiskt budskap.7 Medan andra musikstilar kan applicera en funkestetik, är det dock just dessa punkter som sälskiljer och kännetecknar funken från andra musikstilar – som funkifierats. Funk skapar sålunda ett i synnerhet intensivt groove, där alla instrument bidrar med snuttifierade musikaliska beståndsdelar som tillsammans skapar en musikalisk helhet. Detta är det primära kännetecknet för musikgenren funk.

    Ur kulturell synpunkt kännetecknar sig funken också genom sin jordfasta attityd.8 En musik som drog sitt uttryck ur det urbana livet. En smutsig, svettig och illaluktande musik som skildrade ghetto- och gatulivet, hårt arbete, droger och sex. Denna bild blev också under 70-talet förstärkt genom hur funkmusik användes för att porträttera den afroamerikanska befolkningens kvarter i filmer som Shaft, Superfly och Trouble Man och har sedan dess också använts i samma syfte i mer samtida filmproduktioner.9

     

     

    Historik

     

    Funkens musikaliska grundform sägs ha formats i New Orleans under 1940-talet. Ett rytmiskt tillvägagångssätt som tidigare inte tillämpats experimenterades fram genom att sammanföra rytmiska karaktärsdrag från musikstilarna rhythm and blues och kubansk rumba. Stilen kom att kallas rumba-boogie. Dessa nya rytmer spred sig snart till andra trakter och bland annat till artisten James Brown. Brown hade tidigare bara infogat shuffle i sin soulbaserade musik men kom under mitten av 60-talet att infoga rumba-boogierytmiken. Denna rytmik var synkoperad men icke-shufflad och saknade sålunda rhythm and blues musikens triolkaraktär. Vid mitten av 60-talet hade Brown konsekvent skapat ett nytt och metermässigt rakt sound inom soulgenren. En musik som placerade betoningen rakt på taktslagen och skapade på så vis ett rakt komp. Instrumenten och vokalinsatserna baserades kring synkoperade figurer kring detta komp.10 Funkmusiken var nu inte bara född, utan höll på att utveckla en helt unik estetik. Det var också vid den här tidpunkten som Brown, med låtar som Out of Sight och I Got You, gjorde sig utmärkande som artist inom soulgenren och det var på så sätt, genom James Brown, som funkmusiken gjordes populär.

    Vid slutet av 60-talet hade Brown flertalet hits på radio och detta banade väg för andra funkgrupper och -artister som Dyke and the Blazers, Sly and the Family Stone, The Meters, The Isley Brothers och Tower of Power. Men redan mot början av 70-talet hade funkgenren börjat förenas med andra musikstilar och Browns ursprungliga funkestetik började redan nu att förändras. Band som Parliament och Funkadelic blandade funken med influenser från rock och skapade en annan form av funk, P-funk. På mitten av 70-talet tog många funkgrupper som Kool & the Gang, Rufus & Chaka Khan och Earth Wind & Fire det närliggande steget till disco och kom under merparten av 70-talet och början av 80-talet att spela en blandning mellan funk och disco.

    Vid samma tidpunk vände många jazzartister öronen mot de nya funkrytmerna. Både Miles Davis och Herbie Hancock, med flera, kom att under denna era att förena jazz och funk i en stil som senare kom att klassificeras och genreindelas som jazzfunk.  Mot slutet av 70-talet hade funkgenren, i sin ursprungliga bemärkelse, luckrats upp. Funk var nu mer än bara en genre, det var också en estetik och en kompositionsteknik. Artister som Prince och Michael Jackson använde sig av stilistiska element från funken i sin popmusik. Band som Afrika Bambaataa och Mantronix gjorde på 80-talet elektronisk funkmusik med de nya teknikerna som gjordes tillgängliga; samplers, sequencers och syntar.11 Inte minst, en väldigt stor roll hade funken i slutet av 80-talet för hip-hopen och rapen. Samplingar från bland andra James Brown, The Isley Brother och The Meters användes ofta för att skapa bakgrunder till låtar. Idag är funken inte bara en genre utan också en estetik som kan spåras i de flesta musikgenrer. I grunden handlar det om en specifik musikalisk känsla att något svänger – musiken är funkig.12

     

     

    Artister

     

    James Brown

    En av de viktigaste personerna i funkmusikens historia. James Brown sammanfogade vid mitten av 60-talet influenser och element från soul och R&B med afrokubanska rytmer som blivit populära i New Orleans. Genom James Browns framgångar i radio och TV blev funkmusiken känd och kom att influera otaliga artister och grupper under flera decennier, ända in i vår samtid.13

     

    The Meters

    Förutom att spela egen musik var The Meters också en kompgrupp. Bandet formades under 60-talets New Orleans och var en av funkmusikens pionjärer. The Meters agerade kompgrupp för artister som Lee Dorsey, Robert Palmer, Neville Brothers, Ann Sexton och Dr. John. Deras låt Cissy Strut är en av genrens mest välkända verk.14

     

    Sly and the Family Stone

    Amerikanskt funk- och soulband som grundades 1967. Bandet spelade en blandning av funk, soul och psykedelisk rock. Tidigt utnämnda som ett mycket talangfullt band med en ljus framtid. Men drogproblem i bandet hindrade deras musikaliska utveckling redan i mitten av 70-talet.15

     

    Parliament/Funkadelic

    Två funkband ledda av George Clinton. Clinton skapade under 70-talet P-Funk, en funkstil som karaktäriserade musiken som Parliament och Funkadelic spelade. Parliament spelade en mer traditionell form av Funk medan Funkadelic infogade fler element i musiken, bland annat en stark psykedelisk rockinfluens.16

     

    Earth Wind & Fire

    Amerikanskt band som grundades 1971. EWF spelade musik i gränslandet mellan R&B, latin, soul, gospel, pop, rock, disco och inte minst funk. Trots att bandet aldrig varit ett renodlat funkband är EWF:s musik karaktäristiskigt funkig. Det vill säga har bandet alltid dragit en stor influens från funken. De är därför i sammanhanget värda att nämna som ett band som tagit funkmusiken i olika musikaliska riktningar.17

     

    Herbie Hancock

    Likaså Herbie Hancock är en mycket viktig person i sammanhanget. Herbie fick sitt stora genombrott som Miles Davis keyboardist under en period då Davis infogade funkinfluenser i jazzen han spelade. Hancock fortsatte på egen hand att utforska fusionen av jazz och funk under merparten av sin karriär. Herbie Hancocks musik är ett enastående exempel på hur funk, som estetisk och musikalisk influens, kan infogas i andra musikstilar.18

     

     

    Låtexempel

     

    Get Up I Feel Like Being a Sex Machine av James Brown, från albumet Sex Machine (1971)

    Get Adobe Flash player

     

     

    Cissy Strut av The Meters, från albumet The Meters (1969)

    Get Adobe Flash player

     

     

    Bring The Funk (Tear the Roof of the Sucker) av Parliament, från albumet Mothership Connection (1976)

    Get Adobe Flash player

     

     

    Doin' It av Herbie Hancock, från albumet Secrets (1976)

    Get Adobe Flash player

     

     

    Open Sesame av Kool & the Gang, från albumet Open Sesame (1976)

    Get Adobe Flash player

    En låt med Kool & the Gang, som liksom Earth Wind & Fire spelade en blandning av soul, disco och funk.

     

     

    Källor (Referenser)

     

    Litteratur

    Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. Popular Music Genres: An Introduction. Edinbourg: Edinburgh University Press 2008

     

    Internet

    Wikipedia.com – Funk (2014-09-19) http://en.wikipedia.org/wiki/Funk

    Allmusic.com - Funk (2014-09-19) http://www.allmusic.com/style/funk-ma0000002606

    Wikipedia.com - Earth Wind & Fire (2014-09-19) http://en.wikipedia.org/wiki/Earth,_Wind_%26_Fire

    Wikipedia.com - Herbie Hancock (2014-09-19) http://en.wikipedia.org/wiki/Herbie_Hancock6

     

     

     

    Slutnoter

     

    1. Wikipedia.com – Funk (2014-09-19)

    2. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 23

    3. Wikipedia.com – Funk (2014-09-19)

    4. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 23
    5. Wikipedia.com – Funk (2014-09-19)
    6. Allmusic.com - Funk (2014-09-19)
    7. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 23
    8. Allmusic.com - Funk (2014-09-19)
    9. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 29
    10. Wikipedia.com – Funk (2014-09-19)
    11. Wikipedia.com – Funk (2014-09-19)
    12. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 23
    13. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 30
    14. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 33
    15. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 32
    16. Borthwick, Stuart; Moy, Ron. 2004. sid 33
    17. Wikipedia.com – Earth Wind & Fire (2014-09-19)
    18. Wikipedia.com – Herbie Hancock (2014-09-19)

    Files (8)

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Jag kommenterar hur mycket jag vill! :D Jag får väl ta mig vidare till en annan genre och kommentera, men det ser jätte bra ut. hoppas det "Funk"ar.
    Posted 23:52, 18 Sep 2014
    Hej Farhang!

    Det här var för mig en otroligt givande läsning! Du är välstrukturerad, väljer dina områden bra, och skriver dessutom alldeles lagom mycket i de olika kategorierna för att göra läsningen intressant och enkel.

    Innehållet i sig kan jag inte kommentera någonting om, det känns som att du är väl förankrad i dina referenser, och du har gått igenom det noggrant. Det enda jag på rak arm kan säga som skulle göra läsningen ännu mer flytande är att du gör fler styckeindelningar. I många fall skulle det vara väldigt naturligt, då du verkar ha tänkt utifrån ett styckesperspektiv.

    Åter igen, en fantastisk text som jag lärde mig mycket av! :)

    /Tobias Littwold
    Posted 10:27, 21 Sep 2014
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.