Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 9 och 12 - startinstruktioner och artikelämnen > Trådlösa mikrofonsystem (Amanda Brunnberg Söderberg, Grupp 9)

Trådlösa mikrofonsystem (Amanda Brunnberg Söderberg, Grupp 9)

    Table of contents
    No headers

    En trådlös mikrofon är precis som det låter en mikrofon där signalen inte längre färdas genom en kabel utan ut genom en sändare som tas emot i en mottagare.

    Är mottagaren och sändaren inställd på samma elektromagnetiska våglängd kan signalen färdas emellan dem.


    Sändare och mottagare
    Sändaren sitter antingen placerad direkt i mikrofonen eller genom i en så kallad bodypack via en kabel in i mikrofonens XLR-uttag. (Biederman & Pattison 2014:186).  Mottagaren ska helst placeras så nära sändaren så möjligt, förslagsvis på sidan av scenen, för att minska riskerna att signalen går förlorad mellan dem. Det optimala är att få en klar siktlinje mellan sändare och mottagare, vilket såklart kan vara svårt då en trådlös mikrofons mening är att låta dess brukare vara mer rörlig på scen. (Evans 2011:35)
    På mottagaren sitter det antingen en eller två antenner som tar emot signalen. Har mottagaren två antenner får den två signaler och jobbar då med den antenn vars signal är starkast för tillfället. Det betyder att om den antenn med den starkaste signalen plötsligt skulle förlora kontakten med sändaren kan mottagaren använda sig av signalen från den andra antennen, som då är starkare. Har man två antenner på sin mottagare är det dock viktigt att man vinklar dem åt olika håll, eftersom de då plockar upp olika starka signalen i och med att sändararen, som i sin tur är omni-strålande, är i rörelse upp på scenen. Placeras antennerna parallellt får dem i princip samma funktion som om det bara vore en. (Ibid 2011:42)

     

    Frekvenser
    Alla typer av trådlösa system använder sig av elektromagnetiska vågor, där sändare och mottagare måste vara inställd på samma våglängd för att kunna användas. Majoriteten av alla trådlösa mikrofoner använder sig av InfraRed eller radiovågor för att skicka signalen. (AudioLinks, LCC. 2007) Radiovågorna kan delas upp i två räckvidder, VHF (Very High Frequency) och UHF (Ultra High Frequency), där den senare används mest idag.
    VHF sträcker sig mellan 30-300 mHz och UHF mellan 300-3000 mHz (ITU 2005), vilket betyder att vågängden hos UHF är mindre vilket ger den fördelen att fler system kan verka tillsammans på samma ställe utan att behöva bråka med varadras frekvenser. (AudioLinks, LCC. 2007).
    Enligt lagen om elektronisk kommunikation krävs det i Svergie att man har tillstån för trådlös ljudöverföring. För trådlösa mikrofoner och hörseltekniska medel finns det dock undantag, alltså ett antal frekvensband som är godkända för användning. Dessa ligger mellan 41-43.6, 823-832 och 863-865 mHz. Skulle man få tillstånd att använda trådlös ljudöverföring på band där det finns TV-sändare och ljudradiosändare också, gäller det att man använder sig frekvenser i det så kallade ”white space” mellan dessa sändare. (PTS i.d.)

     

    Typer av mikrofoner
    Precis som de trådbundna mikrofonerna finns det en mängd olika typer trådlösa mikrofoner. Det finns till en början fyra olika former av dem: headsets och så kallade myggor och svanhalsar och handhållna. (Biederman & Pattison 2014:186). Headsets används hos sångare och föreläsare och ger ett väldigt intimt ljud p.g.a. dess placering nära munnen. Myggor och svanhalsar används främs av föreläsare. Skillnaden mellan dem båda är att myggan placeras oftast någonstans i klädseln medan svanhalsen placeras t.ex. på en talarstol. Den handhållna mikrofonen är vanlig hos sångare, föreläsare och konferencier och den typ av trådlös mic som ger det mest natruligt och fylligt ljud. (Gibson 2007:174, 177-178) Sen finns det även både typen kondensator och dynamisk hos trådlösa mikrofoner och dessa har samma för- och nackdelar som hos den trådbundna mikrofonen. Kondensatormikrofoner har blivit mer och mer populärt i takt med att användandet av ”in-ear-monitoring” har ökat eftersom man lätt kan undvika kondensatormikrofonens annars naturliga tendens att skapa rundgång. Istället kan man få ett mer naturligt och detaljerat ljud. Finns det dock golvmonitorer på scenen kan man med fördel använda dynamiska mikrofoner.
    En annan sak som skiljer kondensatormicken från den dynamiska är battreitiden. Kondensatormikrofoner behöver fantommatning för att fungera vilket betyder att batterierna behöver ge energi till både sändaren och till mikrofonen. Detta betyder att batteritiden blir kortare än hos dynamiska mikrofoner, där batteriet bara behöver ge energi åt sändaren. (Evans 2011:39)

     

    För- och nackdelar
    En fördel med att använda sig av trådlösa mikrofoner är att man slipper alla kablar och brukaren får lättare att röra sig på scenen. Kvalitétsmässigt förlorar man heller inte mycket på att använda sig av trådlösa system, speciellt inte om man använder UHF där det nästa inte är någon skillnad alls på den trådlösa och trådbundna ljudkvalitén. (Ibid 2011:34)
    Nackdelarna med det trådlösa systemet är att man förlitar sig helt på att signalen mellan sändaren och mottagaren förblir bevarad. Trots att signalen kan färdas närmare hundra meter förlitar sig systemet på en klar siktlinje utan något som blockerar signalen, vilket kan vara svårt att undvika helt hos t.ex. en sångare som rör på sig. (Ibid 2011:35)
    En annan nackdel är att de trådlösa sändarna, ibland även mikrofonerna, behöver batterier. Detta betyder såklart att risken finns att sändarna dör mitt under användning.

     


    Referenslista:

    AudioLinks, LCC. (2007). Wireless Microphone. Hämtat den 7 mars 2015 från https://microphones.audiolinks.com/microphoneswireless.shtml#How

    Biederman, R., & Pattison, P. (2014). Basic live sound reinforcement: A practical guide for starting live audio. GB: Focal Press - Imprint Of Taylor & Francis.

    Evans, B. (2011). Live sound fundamentals. US: Cengage Learning.

    Gibson, B. (2007). The ultimate live sound operator's handbook. New York, NY: Hal Leonard = Hal Leonard Books.

    International Telecommunication Union (ITU). (2005) Recommendation ITU-R V.431-7. Hämtad 7 mars 2015 från https://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/rec/v/R-REC-V.431-7-200005-I!!PDF-E.pdf

    Post- och telestyrelsen (PTS). (i.d.). Trådlösa mikrofoner. Hämtad 7 mars 2015 frånhttp://www.pts.se/sv/Bransch/Radio/Radiotillstand/Anvandning-av-tradlosa-mikrofoner/

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.