Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 9 och 12 - startinstruktioner och artikelämnen > Planering och genomförande av liveljudsprojekt (Martin Rydell & Andreas Larsson)

Planering och genomförande av liveljudsprojekt (Martin Rydell & Andreas Larsson)

    Table of contents
    No headers

     

    Att genomföra ett liveljudsprojekt är inte alltid enkelt. Du har en publik som vill ta del av ett bands musik utan att behöva lämna föreställningen halvt döva, samt musiker som kommer kräva mer och mer “more-me”. 

    Det finns en hel del att tänka på när det kommer till att genomföra ett liveljudsprojekt och vi har tänkt ta upp några av dess saker i denna artikel.

     

    Förberedning av liveljudsprojekt

    Innan ett liveljudsprojekt är det nödvändigt att göra föberedelser. Dessa förberedelser kan vara i form av att besöka den lokal spelningen skall hållas i, kontakta bandet och be om en rider för att kunna avgöra vilken utrustning som kommer att behövas, fixa transportmedel för att kunna till denna utrustning, beräkna det effektbehov som kommer att behövas och vart eluttag är placerade i lokalen. Väldigt viktigt är det att ljudteknikern lyssnar på musik gjord av bandet som skall spela och bör göras för att få en uppfattning av vilken sorts musik bandet spelar samt annan viktig information. Redan innan spelningen kan det då spekuleras om vilka mikrofonpositioner samt mikrofoner som skall användas. Att ta dessa beslut i förväg ger mer tid till att rigga upp och soundchecka under dagen då spelningen tar plats.  

    Metoder för beräkning av effektbehov

    Effektbehovet kan variera mellan olika spelningar och är något som bör tas reda på i förväg. Ibland är inte den strömförsörjning som finns i en lokal tillräcklig för just den spelning du planerar. Det finns ett flertal faktorer som är avgörande gällande hur stor effekt som utnyttjas under en spelning. Det lättaste sättet att få en uppfattning om din elförbrukning är att lista all din utrustning och notera effektbehovet för all utrustning (Gibson, Bill, 2007:15). Det angivna värdet på utrustningen betecknar ofta effektbehovets maxvärdet. Detta värde kommer sällan utrustningen upp i och effektbehovet varierar beroende på hur hårt du pressar utrustningen. 

    Kommer mycket ljus att användas kommer effektbehovet att öka. Ljus är en av de mer effektkrävande komponenterna vid en livespelning (Gibson, Bill, 2007:17).

    Är spelningen inomhus kommer det behövas lägre volym i högtalarna då ljudet kommer reflekteras från väggarna och volymen ökar på grund av detta, jämfört med om en spelning är utomhus där ljudet ej har någonting att reflektera mot och det krävs fler högtalare för att ljudet skall nå ut till alla i publiken.
    Efter att man räknat ut effektbehovet är det viktigt att man fördelar belastningen på olika eluttag för att ej överbelasta en särskild grupp och riskera kortslutning.  

    Något att tänka på vid uträkning av effekt är att effekten i eluttag kan variera runt om i världen. Utrustningen bör anpassas därefter.

     

    Separat monitormixning - fördelar

    Genom att ha en separat monitorlyssning ger vi musikerna möjligheten att bestämma vad de vill höra i sin egen monitor för att underlätta deras spelande utan att ändra FoH-lyssningen, dvs det publiken hör (Fem tips för att välja ljudkort, hämtad 9/3 2015 från http://www.roland.se/audiointerface). En god monitorlyssning leder i sin tur ofta till bättre samklang och synk mellan musikerna.

    Man bör innan spelning göra en soundcheck för att ställa in nivåer och frekvensbalans för varje monitor på scen. Genom att ha ett separat monitormixerbord bredvid scenen ökar chansen till att få en ännu bättre monitorlyssning då det nu finns en dedikerad ljudtekniker som har ansvaret för monitorlyssningen. Mer kanaler finns också tillgängliga vilket betyder att alla insteument kan få plats i lyssningen.

    För att underlätta dragningen av XLR-kablar så kan man använda sig av multidon. Istället för att dra XLR-kablar från scenen direkt till mixerbordet så finns det såkallade stageboxar som sedan kan kopplas till en split där signalerna från instrumenten splittas och går till både monitormixerbordet och FoH-mixerbordet. På detta sätt kan det skapas en monitormix och en FoH-mix utan den ena mixen påverkar den andra.

    Metoder för inkoppling av musikinstrument till mixerbord

    En av de vanligaste metoderna att få ljud från ett separat instrument in till ett mixerbord är att använda mikrofoner. En mikrofon placeras framför valt instrument för att fånga upp dess ljud, som sedan skickas via signalform in till mixerbordet.

    Det går ofta även att använda ett instruments direktsignal och skicka in i mixerbordet. Till detta används en Di-box, för att kunna matcha den impedans och optimera signalens nivå så att den matchar den av mic-input. Det går också att koppla en gitarr via telesladd direkt in i mixerbordets line-ingång (Gibson, Bill, 2007:300). Direct injection betyder att ingen signal kommer ut ur en förstärkare för att sedan fångas upp av en mikrofon, utan att signalen skickas direkt från instrumentet till mixerbordet. Möjligheten finns att kombinera dessa två metoder, så att en signal skickas via en mikrofon och den andra skickas direkt vilket kan vara bra om man ska spela in liveframträdandet, då man ibland vill jobba med en ren signal då den ska mixas.

     

    Intrimning och anpassning av ett PA- system till systemavvikelser och lokalens akustik

    Akustiken varierar mellan olika lokaler. I många livesammanhang befinner sig ljudteknikern i en lokal som ej är anpassad för att ha bra ljud. Parallella ytor och höga tak ger upphov till stående vågor (Gibson, Bill, 2007:281). Om en vågform skulle reflekteras ur fas skulle den motarbeta ljudet som kommer ut från högtalarna. Detta kommer man inte undan om den lokal spelningen hålls i inte är akustiskt anpassad. En åtgärd till att minska stående vågor är att placera ut diffusorer som sprider reflektionerna runt i rummet.

    En annan stor bov i ett rums akustik är bas och subfrekvenserna då dessa resonerar olika mycket beroende på lokal. På grund av att våglängderna är längre än de av de högre frekvenserna så blir stående vågor mer påtagliga. De lägre frekvenserna förlorar heller inte lika mycket energi när de färdas i luft och dör därför ut senare än höga. I övrigt är det viktigt att hitta frekvenser som resonerar och skära bort dessa.

    Med varierande storlek på lokal måste anpassningar göras i vad som skickas ut i PA-systemet och hur mycket. T.ex i en större lokal eller arena så är det nödvändigt att ljudet från alla delar av trummorna skickas ut i PA-systemet för att nå ut till hela publiken, medan i en mindre så kommer pukorna och cymbalerna höras tillräckligt ut i hela lokalen utan att skickas ut genom ett pa.

    En annan sak som behöver anpassas till rummets akustik är reverb. I en lokal med stor volym och mycket reflektorer så medföljer akustiskt reverb och därmed krävs inte lika mycket reverb läggas på i mixen, samt kan den behöva fördröjas för att få till rätt efterklang i rummet för att det ska ej ska bli tidsskillnader mellan ljuden (F. Alton Everest Ken C. Pohlmann, 2009:385)

     

    Akustisk rundgång

    Rundgång uppstår när ett ljudsystems volym höjs tillräckligt så att frekvenser som är akustiskt dominanta börjar gå i cirklar mellan mikrofonen och högtalaren (Gibson, Bill, 2007:245). Den vanligaste typen av rundgång sker mellan mikrofonen och medhörningsmonitorn. Denna typ av rundgång kan förhindras på ett flertal sätt.

    Först och främst skall mikrofonen vara vinklad så att dess döda punkt är riktad mot medhörningsmonitorn. Ifall en cardioid mikrofon används är det bäst att placera en medhörningsmonitor bakom mikrofonen (Gibson, Bill, 2007:145). Men om en hypercardioid mikrofon skulle användas skulle det funka bättre att placera två stycken monitorer snett bakom på varsin sida av mikrofonen. Att använda en rundtagande mikrofon skulle därför inte passa i detta sammanhang då den tar upp ljud från alla olika riktningar vilket skulle öka chanserna för rundgång.

    Något annat att tänka på är att inte ha reflekterande ytor framför mikrofonen (bakom musikerna). Detta kan leda till att ljudet studsar mot ytan in i mikrofonens upptagande riktning (Gibson, Bill, 2007:251).

    När monitorer och mikrofoner monterade och funktionsdugliga behövs monitorerna ringas ut. Att ringa ut monitorer innebär att en eq läggs på de separata monitorermixarna Gibson, Bill, 2007:248). Med eq’n sveps alla frekvenser igenom tills den ringande frekvensen hittas. Denna skärs bort ur denna monitors specifika lyssning.

     
    Referenslista
     
    F. Alton Everest Ken C. Pohlmann (2009) Master Handbook of Acoustics 5th Edition,The McGraw-Hill Companies
    Gibson, Bill (2007), The ultimate live sound operators handbook, Hal Leonard Books
    Fem tips för att välja ljudkort, http://www.roland.se/audiointerface

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Snyggt jobbat! Saknar endast att evenemangets budget också spelar in i planeringen. Samt en missad ( på den allra sista referensangivningen. Tackar för intressant läsning
    Posted 13:35, 13 Mar 2015
    Bra utnyttjande av Master Handbook. Intressant och lättläst. Lite språkmissar här och var, men inget som påverkar läsbarheten.
    Posted 14:47, 13 Mar 2015
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.