Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 9 och 12 - startinstruktioner och artikelämnen > PA-högtalare och monitorsystem (Georg Arvidsson & Stina Fagerberg, grupp 9 & 12)

PA-högtalare och monitorsystem (Georg Arvidsson & Stina Fagerberg, grupp 9 & 12)

    Table of contents
    No headers

     

    Monitorsystem

    Monitorer har funktionen att ge medhörning till musikerna på scen. Medhörning är mycket viktig för att hjälpa musikerna att göra ett bra framförande. Det kommer göra att musikerna spelar mer tight och mer musikaliskt.

    Det finns fyra typer av monitorsystem[1]:

    ●      Golvmonitorer

    ●      Small format

    ●      Side fills

    ●      In-ear

     

    Golvmonitorer

    Golvmonitorer eller “floor wedges” är högtalare som man lägger på golvet framför musikerna. Dessa finns i många former och storlekar och kan producera mycket starkt ljud. Därför lämpar sig de bättre i stora lokaler än i mindre. Detta pga av att det lätt annars blir att monitorljudet blir lika starkt som ljudet från FOH-högtalarna. Eller att det blir ett “smutsigt” ljud av att ljudet från monitorerna blandas med PA-ljudet.[2]

     

    Small format

    Om man är på en liten scen och en liten lokal är det en fördel att ha small format monitors. Som regel kan man tänka: ju mindre scen desto mindre monitorer bör man ha. Fördelarna med small format monitors är att de kan placeras väldigt nära musikerna i öronhöjd på stativ. En annan fördel är att de inte kan producera så starkt ljud vilket gör att det inte kommer påverka PA-ljudet så mycket.[3

     

    Side Fills

    Side fills är monitorer som är placerade på sidorna om scenen för att ge ljud till de områden på scenen som inte täcks av golvmonitorerna, detta är pga att golvmonitorer ofta är väldigt riktade. [4]

     

    In-ear

    Med in-ear-monitorer hör musikerna medhörningen i hörlurar. Detta blir en optimal medhörnig eftersom alla musiker på scenen kan höra exakt vad som pågår i gruppen. En annan stor fördel är också att PA-ljudet inte kommer att blandas med något medhörningsljud vilket kommer att göra att FOH-teknikern kommer ha bra förutsättningar för att skapa ett bra utljud. In-ear- medhörning kommer också innebära att musikerna kan röra sig fritt på scenen istället för att vara tvungen att stå still som när man använder golvmonitorer och man kommer slippa rundgång. Den största nackdelen är att in-ear är dyrare än andra monitorsystem.[5] Något som kan påverka musiker negativt är att de inte kan känna ljudet in på kroppen som bas o.s.v. vilket kan ta en tid att vänja sig vid.

     

    Delningsfilter

    Ett delningsfilter har till uppgift att dela upp en signal i olika frekvensområden, det kan vara två, tre eller fyra stycken beroende på hur systemet eller högtalaren fungerar. Fördelen med att använda ett delningsfilter är att frekvensområderna har olika fysikaliska egenskaper, om man då delar upp det så att varje slutsteg eller högtalarelement får ett avgränsat frekvensområde kommer effekten anpassas efter detta.[6] Det finns två typer av delningsfilter: passiva och aktiva.

     

    Passiva delningsfilter

    Ett passivt delningsfilter är oftast inbyggd i högatalarlådan och får en fullskalig signal från ett slutsteg som driver högtalarelementen. Signalen från slutsteget går sedan igenom delningsfiltret och delas upp i t.ex. höga och låga frekvenser (ett lågpassfilter och ett högpassfilter). Sedan går varje frekvensområde ut i respektive högtalarelement.[7]

    Fördelen med passiva delningsfilter är att de inte kräver separat strömförsörjning vilket gör dem smidiga, lätta och även billigare. Dock har de nackdelen att ett slutsteg får “ta hand” om ett helt frekvensspektrum vilket gör det tungt att driva. Detta gör att själva delningsfiltret stjäl ca 20 % av effekten.[8]

     

    Aktiva delningsfilter

    Ett aktivt delningsfilter delar innan slutstegen. Från en utgång ur mixerbordet/signalprocessorn

    går line-signal som sedan passerar delningsfiltret som delar upp hela frekvensspektrat till fler frekvensband. Därefter gå varje frekvensband till ett varsitt slutsteg som där förstärks upp och går sedan ut till högtalarelementen där signalen kommer ut som akustisk ljud. Alltså kräver aktiva slutsteg minst ett slutsteg per frekvensband.

    En stor fördel med aktiva delningsfilter är att filterna är skjusterbara, detta gör att teknikern själv kan kontrollera t.ex. hur branta och breda filterna ska vara. Några nackdelar är att det blir mer kablar att dra, alla högtalare måste ha både signal och nätström och att de kan vara väldigt tunga.[9]

     

    PA-högtalare

    Vid valet av högtalare i ett PA-system är det vissa förutsättningar som t.ex. budget, miljö och mängden publik som styr vad en tekniker kan välja inför ett evenemang. Det finns då olika typer av PA-högtalare som kan lämpa sig olika bra för olika senarion[10].

     

    Fullrange

    En högtalare som ofta innehåller flera högtalarelement och är skapad för att ta hand om allt som kommer från FOH-mixern. De kan innehålla aktiva eller passiva delningsfilter och beroende på det behöva ytterligare utrustning. Aktiv delning behöver separat slutsteg och delningsfilter men har högre verkningsgrad än ett passivt delat som tidigare nämnts[11]. Att använda fullrangehögtalare kan vara ett billigare alternativ och fungera utmärkt när det spelas inför en mindre publik eller i en mindre till medelstor lokal, kan även kompletteras med subbasar.

     

    Subbashögtalare

    En högtalare som spelar de lägsta frekvenserna t.ex. under 200 Hz för att låta övriga högtalare endast behöva spela frekvenser över detta. För att kunna spela så låg bas behöver mycket luft kunna flyttas och därför har subbasar ofta ganska stora högtalarelement som 15” och 18”[12].

     

    Toppar

    Fullrange-högtalare kan användas som toppar men kan också vara högtalare som till skillnad från fullrange inte kan spela de lägre frekvenserna och måste kompletteras med bashögtalare. Toppar kan även de ha delat upp frekvensområdet och i så fall i “mid” och “topp”[13].

     

    Kluster

    En benämning för flera högtalare som står tillsammans i grupp. En speciell form av kluster är Centerkluster som är högtalare upphängda i mitten av scenen och kan ge tydlighet för publik som står i mitten vid stora evenemang där höger och vänster högtalarstaplar står brett isär. Det som ofta mixas för att ligga i mono/mitten som sång blir ofta det som hörs i dessa högtalare. Vid användning av detta kan även s.k. frontfill behövas om ljudet inte når de som står längst fram i mitten och placeras då i framkant på scenen[14].

     

    Line Array

    Ett system som är ett kluster av flera små vinklade högtalare med en mer riktad spridning staplade ovanpå varandra och oftast upphängda i en tross. Systemet är skapat för att kringgå problemet med att ljudtrycket avtar med 6 dB(SPL) vid var distansfördubbling[15]. Det görs eftersom högtalarna inte är sfäriskt spridande utan linjestrålande och då gäller istället -3 dB(SPL)[16] vid avståndsfördubbling vilket gör att ljudet kan “kastas” mycket längre. Därför lämpar sig Line Array för större lokaler och arenor men används ofta vid stora utomhusevenemang[17]

     

     

    Källor

    Alldahl Mattias (2008), Utrustningstekniker vid Kungliga Musikhögskolan. Hämtad den 1 mars från: http://www.kmh.se/internt_old/pdf/pa_hogtalare.pdf

    Everest, F. Alton & Pohlmann, C. Ken. (2009:35) Master Handbook of Acoustics (5th edition). New York. McGraw-Hill

    Gibson, B. (2011) Live Sound Opparators handbook (2nd edition), Milwaukee: Hal Leonard Books.

    Nicklasson, H.(2006) Jakten på det perfekta PA-ljudet, HN Ljuddesign, Ljungskile

     

     



    [1]Gibson, B. (2011) Live Sound Opparators handbook (2nd edition), Milwaukee: Hal Leonard Books s.254

    [2]Ibid. s.250

    [3]Ibid.s.253-254

    [4]Ibid.s.253

    [5]Nicklasson, H.(2006) Jakten på det perfekta PA-ljudet, HN Ljuddesign, Ljungskile, s.142

    [6]Ibid. s.117

    [7]Gibson, B. (2011) s.188

    [8]Nicklasson, H.(2006) s.118

    [9]Alldahl Mattias (2008), Utrustningstekniker vid Kungliga Musikhögskolan. Hämtad den 1 mars från http://www.kmh.se/internt_old/pdf/pa_hogtalare.pdf

    [10]Nicklasson, H.(2006) s.184

    [11]Nicklasson, H.(2006) s.133

    [12]Ibid s. 133

    [13]Ibid. 134

    [14]Ibid 134-135

    [15]Everest, F. Alton & Pohlmann, C. Ken. (2009:35) Master Handbook of Acoustics (5th edition). New York. McGraw-Hill  s.35

    [16]Ibid. s. 36

    [17]Nicklasson, H.(2006) s.136

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Jag tycker ni har fått till bra sammanfattningar under varje rubrik och det är lätt att förstå texten som helhet.
    Det enda jag kan tänka mig ni kan förbättra är att göra sammanfattningarna mer flytande. Under rubriken "Golvmonitorer" t.ex. kändes det som att vissa meningar kunde ha sammanfogats.
    /Amanda
    Posted 19:59, 11 Mar 2015
    Intressant läsning, mycket att hämta. Tydliga och utförliga referenser. Snyggt listat. Hade lätt valt detta framför Wikipedia!
    Posted 14:44, 13 Mar 2015
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.