Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 9 och 12 - startinstruktioner och artikelämnen > Komponenter i ett PA-system (Thomas Sæløen & Johannes Alexanderson)

Komponenter i ett PA-system (Thomas Sæløen & Johannes Alexanderson)

    Table of contents
    No headers

     

    Ordet PA-system kommer från engelskans “public adress”, vilket i stora drag betyder riktat mot en publik.[1] 
    Det är också vad det är, en ljudanläggning syftad att nå ut till en större grupp människor vid tillfällen som exempelvis musikevenemang, offentliga tal och teaterföreställningar. 
    Det kan även fylla mer funktionella syften som utrop vid flygplatser, tågstationer och skolor. Denna artikeln kommer dock fokusera mer på evenemangsfunktionen av PA-system.

     

    Systemkomponenter

    I et PA-system, uavhengig om det er stort eller lite, er det et sett med komponenter som man er helt avnhengig av for at man skal “kunne få lyd ut”.

    Dette er komponenter som:

     

    ●      Mikrofoner
    For å få lyden fra instrumentet eller sangeren ut i høgtalerne trenger man en mikrofon.

     

    ●      Linebokser/DI-Boks
    Blir brukt for å unngå uønsket rundgång og oljud, samt til å konvertere det ubalanserte signalet, med høy impedans (Hi Z), til et balansert signal, med lav impedans (Low Z).[2]

     

    ●      Kabler
    De vanligste kablene man finner i en livelydssammenheng er:

    Strømkabler (til el)

    Høgtalerkabler (kobles mellom sluttsteg og høgtaler samt fra høgtaler til høgtaler)

    Signalkabler (brukes til å eks. koble sammen eksterne effekter)

    Multikabler (se punktet Multikabel nedenfor)

    Digitalkabler (brukes i sammenheng med digitale multikabler. Vanlige formater er S/PIDIF optisk, S/PDIF koaxial, AES/EBU, BNC)

    MIDI-kabler (brukes til å sende midi-informasjon mellom digitale instrumenter og effekter)[3]

     

    ●      Stagebokser

    Stageboksen er den ene enden av multikabelen, og det er her mikrofoner, line-inputs og alt som skal inn i mikseren kobles inn på scenen. Stageboksen samler altså alle instrumenter som skal kobles inn i mikseren.[4]

     

    ●      Multikabel

    Multikabelen er samling med signalkabler, ofta med signal åt båda hållen, dels från scenen till mixerbordet och dels tillbaka till slutsteg och delningsfilter via returer.

     

    ●      Miksebord

    Se rubrik “Mixerbord”.

     

    ●      Processorer

    Processorer bearbetar och manipulerar signalen. De delas in i effektprocessorer, exempelvis reverb (efterklang), delay och phaser, och dynamiska processorer, exempelvis kompressor, gate och equaliser.[5]

     

    ●      Equalisere

    En equalizer är en dynamisk effektprocessor som manipulerar frekvensspektrumet i de inkommande signalerna. Det finns två olika huvudtyper av equalizers, grafiska och parametriska, båda i analog och digital form.[6]

     

    ●      Slutsteg

    Slutsteget förstärker signalen och anpassar dess impedans innan den går till delningsfiltret och sen ut i högtalarna.[7]

     

    ●      Delningsfilter

    Delningsfilterets hovedoppgave er å dele opp det innkommende signalet i opp til 4 ulike  frekvensområder. På denne måten kan man sende de ulike frekvensene til ulike høgtalere, som topper og subber, som er spesielt tilpasset til å gjengi spesifikke frekvenser.[8]

     

    ●      Høgtalere

    Høgtalerne er det siste leddet i lydkjeden før lyden treffer publikum. Høgtalerne konverterer det elektriske signalet om til vibrasjoner i luften som i sin tur øret og hjernen oppfatter som lyd. I en livesammenheng er det vanlig at man har høgtalere som er dedikert til å gjengi alle frekvenser fra 20 til 250Hz (en sub-høgtalar), og høgtalere som er dedikert til å gjengi alle frekvensene fra 250Hz opp til ca 20kHz.[9]

     

    Signalflöden för ett PA-system

     

    Det absolutt første man trenger i en livelydssammenheng er personer som har noe å formidle til allmennheten. Det kan være alt fra musikk, teater, tal eller föreläsningar. 
     

    Når det er sagt, er det andre man som oftest trenger en mikrofon eller et instrument.
     

    Mikrofonen eller instrumentet blir som oftest koblet til en lineboks som så blir koblet inn en stabeboks med en XLR-kabel. Deretter går signalet fra stageboxen ut i en multikabel og videre inn i en mixer.

     

    Denne mixeren kan være enten analog eller digital, har ofte et sett med innebygde processorer, da enten effectprocessorer eller dynamiske processorer.

     

    Deretter går signalet til en stereo-out, og man har mulighet til å legge på en master-equalizer for å kompensere for sub-optimale aktustiske forhold skulle det være nødvendig.

     

    Etter dette går signalet tilbake til stageboksen via returer i multikabelen og deretter inn i et delningsfilter. Inne i delningsfilteret blir signalet splittet inn i ulike frekvensbånd, alt fra 2 til 4 avhengig arrangementets natur.[10]

     

    Etter at signalet har blitt splittet blir det sendt videre inn i et slutsteg som forsterker signalet og hjelper til å tilpasser impedansen i forhold til hvilke høgtalere det går inn i.

     

    Til slutt blir signalet sendt ut i de ulike høgtalerne, som oftest topper og sub, og videre ut til publikum.

     

    Mixerbord

    Dagens utbud av mixerbord är enormt. Analoga såväl som konstant uppdaterade digitala bord finns att tillgå på marknaden vilket gör det lett å miste oversikten. Mixebordets oppbyggning er allikevel basert på et sett med grunnleggende prinsipper for signalflyt som gjör at det skal väre mulig å forstå sammenhengen relativt snabt.

     

    De aller fleste mixebord fölger en standard for hvilke komponenter som er med og for hvordan signalet ‘flyter’. Komponenter som i princip utgör mixerbordet är ett antal monokanaler med ingångsmodul (input), pre amp, equalizer, aux / sends, dynamics, regel (volym) och utgångsmodul (output). Etter dette fölger en mastersektion. Mastersektionen er en utgångsmodul med två s.k masterutgångar: vänster och höger.[11] I mastersektionen er det og vanlig med stereokanaler och effektreturer og subgrupper. Större mixebord gir en ofte mulighet til å behandle stereo-ut signalet med ulike dynamiske processorer som t.eks EQ eller kompresjon.

     

    Jämförelse av små och stora PA-system

    I teorien er det ingen ekstremt store forskjeller i små og store PA-systemer. Uansett om man kjörer lyden på Roskilde for 40 000 mennesker eller om man styrer lyden for et gjeng på 10 pers på den lokale kroen er prinsippene de samme. Man trenger et sett med utvalgte systemkomponenter, hvor forskjellen er at man på större arrangementer som oftest trenger mer utrustning, flere personer, mer el, mer tid og kunnskap.

     

    I ett mindre livesammanhang (75 pers eller mindre[12]) är i princip det som krävs mikrofoner, ett par toppar och en bashögtalare, kablar och ett mindre mixerbord. Volymstarka instrument såsom trummor och elgitarr kan även undvikas att micka upp överhuvudtaget vid dessa tillfällen.[13]

     

    Vid desto större sammanhang (fra 76 pers opp uppåt) blir det allt viktigare med fler mikrofoner, fler högtalare och större mixerbord. Det uppstår även behov av att ha ett mixerbord till monitorsektionen och ett till “Front of House”.

     

    Källor:

    Gibson, B. (2007). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook 2nd Edition. Hal Leonard Books. Milwaukee.

    Nicklasson, H. (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Eget förlag. Ljungskile.

    Fry, Duncan R. (2005). Live Sound Mixing. Roztralia Productions. Victoria.

     



    [1]Nicklasson, H. (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile. Eget Förlag, s.16.

    [2]Fry, Duncan R. (2005). Live Sound Mixing. Victoria. Roztralia, s. 51.

    [3]Nicklasson, H. (2006), s. 224-225.

    [4]Ibid, s. 233.

    [5]Ibid, s. 97.

    [6]Ibid, s.94.

    [7]Ibid, s.121.

    [8]Ibid, s. 117.

    [9]Ibid, s. 127.

    [10]Ibid, s. 20.

    [11]Ibid, s. 54-57.

    [12]Gibson, B. (2007). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook. Milwuakee. Hal Leonard Books, s. 231.

    [13]Ibid, s. 234.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Det är en bra artikel som är kort och koncis! Det kändes dock rörigt att det växlades mellan norska och svenska i samma meningar. edited 16:09, 10 Mar 2015
    Posted 16:04, 10 Mar 2015
    Jag förstår dilemmat om att kunna vara konsekvent i en sådan här typ av uppgift. Växlingarna fram och tillbaka mellan språk får huvudet att arbeta lite extra. Utöver detta är det en mycket väldisponerad och informativ text.
    Posted 23:03, 11 Mar 2015
    Jag är ett fan av norska språket. Tyckte inte att det var något problem med följsamhet. Informativt och fint skrivet.
    Posted 14:40, 13 Mar 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.