Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 8 och 11 - startinstruktioner och artikelämnen > Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)

    Trådlösa mikrofonsystem

    Användningsområden

    Det finns olika typer av trådlösa mikrofoner. Beroende på i vilket syfte de ska användas finns det att tillgå lavaliere, talarstol, headset och/eller handhållna mikrofoner.

    Lavialieremikrofoner, även kallade tie clip mikrofon används oftast i föreläsningssammanhang. Denna typ av mikrofon finns i två varianter, cardioidmikrofon (extra känslig av ljud från ett visst håll) och omnimikrofon (känslig oavsett varifrån ljudkällan kommer ifrån). 

    Talarstolsmikrofoner är monterade ovanpå talarstolen. Denna typ av mikrofon är en kondensatormikrofon och är oftast mycket liten. Talarstolsmikrofoner låter vanligtvis väldigt bra så länge den är placerade på rätt sätt i förhållande till talaren.

    Headsetmikrofoner är populära bland sångare och föreläsare. Denna mikrofon ger ett intimt ljud då den sitter nära sångaren eller föreläsarens mun. Även headsetmikrofoner finns som cardioid- och omnimikrofon.

    Trådlösa handhållna mikrofoner används vanligen av leadsångare, annonsörer och föreläsare, som anser att de är mer bekväma att använda sig av handhållna mikrofoner. Eftersom avståndet mellan sångaren/talarens mun och den handhållna mikrofonen endast är 2-4 cm, blir ljudet kraftfullt och tydligt. I livesammanhang är trådlösa handhållna mikrofoner nästan alltid cardioidmikrofoner.[1]

    Sändare och mottagare

    Digitalt trådlösa system finns i flera former. Denna teknologi kräver mer bandbredd än en FM signal och arbetar normalt i 900 MHz eller 2,4 GHz icke licenserade band. Ultra High Frequency, UHF och Very High Frequency, VHF är båda system som använder två ljudprocessorer för att förstärka signalkvalitén. ”Companding” är kompression före överföring och expansion efter mottagning. Transmissionsstyrkan för trådlösa ljudsystem är begränsad av FCC och må lagligt inte överskridas. Det dynamiska spannet hos UHF/VHF är emellertid lägre än 50 dB. Om en signal har en bred dynamisk bärvidd, blir brus ett problem eftersom ljudsignalens tysta delar kommer hamna under transmissionens brusgolv. För att många system ska uppnå ett dynamiskt omfång närmare 90 dB kan ljudet komprimeras ihop, signalen skickas och vid mottagande expanderas till ursprunglig storlek.

    Trådlösa mikrofoner och instrument system verkar på samma sätt som FM radio och markbunden television. En oscillator, även benämnt svängningsalstrare används för att generera en extrem högfrekvent ton som våra öron ej kan uppfatta (i MHZ omfånget). Denna frekvens, så kallad bärvåg, har förmågan att stråla ut i rymden när denna är förstärkt. Ljud mixas tillsammans med bärvågen, förstärks, skickas till en antenn, som konverterar den elektriska signalen till elektromagnetisk strålning och sänder den ut i rymden. En mottagare (inställd till bärvågens frekvens) upptäcker signalen och konverterar den elektromagnetiska strålningen till små elektriska signaler. Denna signal är förstärkt och bäraren avlägsnas vid användandet av ett lågpassfilter och lämnar uteslutande ljudsignalen bakom.[2]

    Frekvenser

    Den viktigaste trådlösa funktionen är hoppfrekvenstekniken för att undvika störningar från varandra eller något annat. Radiosändare skickar sina signaler utan att egentligen bry sig om vart dess frekvenser hamnar. Om frekvenserna inte är korrekt utspridda hamnar systemen sannolikt i konflikt med varandra vilket medför ovidkommande brus och utbrott. Vid två trådlösa system som jobbar på samma fixerade frekvens kommer varje transmitter höras i båda mottagarna. Resultatet blir att överföringen antingen kan färdas direkt till mottagarantennen alternativt reflekteras från ett objekt eller både och. ”Multipath” innebär att en signal når en antenn via flera vägar. Likt lågfrekventa ljudvågor som reflekteras i ett kontrollrum, kan det ge upphov till fasutjämning följt av ”dropouts” (områden på scenen där mottagaren förlorar kontakten med sändaren). Ett bra sätt att hantera signalförluster orsakad av detta är att nyttja ”true diversity wireless” vilka har två mottagare och två antenner för upptagning. En komparator analyserar signalen från vardera antenn/tuner och slår på den starkare till mottagarens krets. En variation på detta koncept är antennbyte, dvs. när en elektronisk krets automatiskt jämför signalstyrkan mellan de två antennerna och sammankopplar den starkare signalen med mottagaren. Denna metod är inte lika benägen för ”dropouts”.[3]

     

    Tillåtna frekvenser för trådlösa ljudsystem i Sverige

    Användning av trådlösa mikrofoner kräver tillstånd av Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen har i uppgift att informera om vilka frekvenser som kan användas i Sverige för trådlös ljudöverföring. De frekvenser som gäller för trådlösa mikrofonsystem är :

    Frekvensband (MHz)

    Undantaget från tillstånd/tillstånd krävs

    Max e.r.p. (mW)

    Anmärkning

    41–43,6

    Undantaget från tillståndsplikt

    10

     

    174–240

    Tillstånd krävs

    50

    Tillstånd kan för närvarande ges t.o.m. 2016-12-31

    470–790

    Tillstånd krävs

    50

    Tillstånd kan för närvarande ges t.o.m. 2016-12-31

    Från om med 2017-01-01 kommer nya villkor gälla för denna typ av tillstånd. Se nedan.

    823–826

    Undantaget från tillståndsplikt

    10

    Handhållen

    823–826

    Undantaget från tillståndsplikt

    50

    Kroppsburen

    826–832

    Undantaget från tillståndsplikt

    50

     

    863–865

    Undantaget från tillståndsplikt

    10

     

    1785-1805

    Tillstånd krävs

    20

     Handhållen

    1785-1805

    Tillstånd krävs

    50

     Kroppsburen

    [5]

     

    För- och nackdelar

    Fördelar

          -    En fördel med ett trådlöst mikrofonsystem är att det ger sångare/talare frihet att röra sig utan några eventuella begränsningar

     

    -       Lavaliere- och headsetmikrofoner finns ju som vi nämnde innan både som cadioid- och omnimikrofon. Det finns både fördelar och nackdelar med båda varianterna. En fördel med en lavaliere- eller headsetmikrofon som är cardioid är att den tenderar till att producera mindre akustisk rundgång än en omnimikrofon, eftersom cardioidmikrofonen tar upp mindre ljud från mikrofonens baksida minskar risken för rundgång.

    -       Om rundgång inte är ett problem är det en fördel att använda lavialiere- och headsetmikrofoner som är omni. Ljudet blir mer naturligt och störs inte av närhetseffekten.

    Nackdelar

    -       En nackdel med att använda sig av ett trådlöst mikrofonsystem är att batterier kan   

    laddas ur och behövas bytas ut. Detta kan ställa till problem exempelvis under längre sändningar. 

     

    -       En annan nackdel med trådlösa mikrofonsystem är att det kan förekomma störningar eller interferenser från intilliggande radiofrekvenser.  När man använder sig av ett trådlöst mikofonsyster kan så kallade ”dropouts” uppstå, det innebär att signalen försvinner helt på vissa punkter av scenen.  I trådlösa mikrofonsystem kan man ej heller styra över hur överföringen färdas vilket kan leda till ”multipath”.[4]

    Källhänvisning

    Gibson, Bill (2011). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook, 2nd edition. Hal Leonard Books s.174-178

    La Cerra, Steve (06-30-2014). Guide To Using Wireless Audio Systems Onstage. I Electronic Musicians. Hämtad 14 februari 2015 från http://emusician.com/how-to/1334/guide-to-using-wireless-audio-systems-onstage/45667

    Trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel. I Post- och telestyrelsen. Hämtad 20 mars 2015 från http://www.pts.se/sv/bransch/radio/r...sa-mikrofoner/



    [1]Gibson, Bill (2011). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook, 2nd edition. Hal Leonard Books s.174-178

    [2]La Cerra, Steve (06-30-2014). Guide To Using Wireless Audio Systems Onstage. I Electronic Musicians. Hämtad 14 februari 2015 från http://emusician.com/how-to/1334/guide-to-using-wireless-audio-systems-onstage/45667

    [3]ibid.

    [4]Gibson, Bill (2011). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook, 2nd editionggg

    [5] Trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel. I Post- och telestyrelsen. Hämtad 20 mars 2015 från http://www.pts.se/sv/bransch/radio/r...sa-mikrofoner/

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Er artikel innehåller mycket information om avancerade saker och system kan jag tycka. Det är många begrepp, ord och saker som är främmande för mig, men ni förklarar grundligt vad allt är och hur allt fungerar. Jag har fått en tydligare bild om hur trådlösa mikrofonsystem fungerar, vilka komponenter systemen innehåller, och några olika alternativ man kan välja på när det gäller trådlösa mikrofonsystem. En bra artikel tycker jag, och bra hänvisat! / Linus Tallroth.
    Posted 22:08, 11 Mar 2015
    Mycket bra och intressant läsning. Att dropouts kan uppstå, hade jag ingen aning om alls. Bra hänvisningar och bra formulerat. / Per Lindkvist
    Posted 00:02, 12 Mar 2015
    Ett noterat stav fel på "känslig" i den andra parantesen på rad 2.
    Annars en informativ artikel med bra upplägg och därmed lätt att förstå.
    Posted 04:14, 12 Mar 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.