Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 8 och 11 - startinstruktioner och artikelämnen > Liveljudsteknikerns uppgifter och liveljudskvalitét (Tobias Falk & Christian Larsson, Grupp 11)

Liveljudsteknikerns uppgifter och liveljudskvalitét (Tobias Falk & Christian Larsson, Grupp 11)

    Table of contents
    No headers

    En livetekniker har många uppgifter som sträcker sig långt över att “bara sitta vid mixerbordet”. Det är teknikerns uppgift att se till att ljudnivån inte överstiger skadliga nivåer som är satta av regelverket. 
    Teknikern ska även se till att artisten kan genomföra sin del av arbetet på ett bra sätt - all utrustning måste fungera, låta bra, man måste kunna agera snabbt om någonting händer och åtgärda fel.
    Men givetvis bör man inte enbart kunna principen av att koppla in en mikrofon - utan även få den att låta bra. Vad menas då med att det låter “bra”?



    Förberedelser

    Det första en livetekniker måste göra innan han/hon börjar är att kontakta artisten för att få en rider och stageplot. I en rider finns information om vad artisten kan tänkas behöva för att utföra sitt arbete, det är vanligtvis det som behövs för backline (utrustningen på scenen).
    I en stageplot finns en ritning över scenen där all utrustning som artisten eller bandet använder är utmarkerade så att liveteknikern vet var allt ska placeras innan artisten/bandet kommer. Vad som förmodligen är nästa steg är att antingen göra en egen kanallista baserad på antalet instrument som behövs, eller att få en kanallista skickad till sig om artisten har det som en del i sin rider. Då förbereds kanalerna på mixerbordet innan artisten har anlänt, så att det är redo. På kanallistan kan det också finnas information om hur instrumenten ska mickas upp, med vilka mikrofoner/DI-boxar samt om man ska förbereda eventuella inserts på kanalerna.


    När allt är uppriggat på scenen och vid FOH är det viktigt att trimma in PA-högtalarna. Det innebär att man spelar upp en ljudfil som t.e.x. en låt som man är väl bekant med och lyssnar efter problem, det är i de flesta fall frekvenser som man kan EQa bort men det kan även vara att kolla så att PA-systemet är i fas. Efter allt detta kan man börja soundchecka.

    I en soundcheck testar man alla instrument i kanalordning där man dels ser att de har korrekt signal och därefter ställer en lämplig gainnivå som bör ligga på -18dB. När man har soundcheckat alla spår är det läge att ställa in nivåerna på alla kanaler. Vanligtvis görs detta efter att man har bett artisten framföra något från repertoaren.


    Vid detta stadie så är det läge för artisten att påpeka eventuella korrigeringar denne önskar i monitorsystemet. Det handlar framförallt om lämplig balans och eventuella EQ och dynamikinställningar. I många fall även reverb och delayeffekter. I många fall kan problem uppstå i form av rundgång. Monitorteknikern kan då göra en så kallad “utringning” av monitorerna genom att försiktigt leta fram problematiska frekvenser och sänka dessa så att problemen minskar. Nu är allting redo och föreställningen kan börja.


    Föreställning

    Trots att allting är inställt bra på mixerbordet och att allting låter bra så är det nu ändå oerhört viktigt att man är uppmärksam och jobbar aktivt under föreställningen. Ett liveframträdande är ofta dynamiskt och det händer saker på scenen. Det krävs då att man är aktiv på volymreglarna för att bibehålla bra nivåer på allt. Det kan också uppstå alla möjliga sorters problem under framträdandet som ingen kunnat förutse. Det är därför otroligt viktigt att som ljudtekniker vara uppmärksam inför dessa scenarier så att de kan lösas så snabbt som möjligt så att de distraherar framträdandet så lite som möjligt. Allra helst ska man kunna identifiera problemet på så kort tid som möjligt istället för att göra en felsökning under föreställningen som med största sannolikhet är ett tidskrävande moment.

    Man måste även vara uppmärksam på om artisterna vill ha kontakt med en under spelningen. Ofta vill de då ha mer eller mindre av någonting i sina monitorer, eller kanske påpeka att någonting på scenen inte är i sin ordning som man ifrån ett FOH-perspektiv kanske inte har lagt märke till.

    Något att som ljudtekniker lägga mycket uppmärksamhet på är ljudnivån som spelas ur PA-systemet. Detta med hjälp av en decibel-mätare. I Sverige så har Socialstyrelsen satt regler för vilka nivåer som får spelas på konserter och andra evenemang. I genomsnitt ska man hålla 100dB med 115dB som absolut starkast nivå. Om det vistas barn under 13 år i lokalen så gäller 97dB som genomsnitt och 110dB som starkast nivå. [1]


    Avslutning

    När föreställningen är klar och publiken har lämnat lokalen så är det dags att packa ihop allt bestyr. Innan man börjar dra ut kablar så måste mixerbordet ha alla sina reglar neddragna alternativt vara helt avstängt. 
    Detta för att undvika oönskat plötsligt sprak, knaster eller starka knäppar i högtalarna. Det kan leda till att högtalarna tar skada, går sönder helt eller att öronen tar skada.


    Liveljudskvalitét

    Man ska ha i åtanke att en “bra livemix” är någonting subjektivt, så det finns således inget facit för hur man går tillväga. Men rent generellt kan man tänka på att det inte ska vara rent fysiskt obehagligt att lyssna på. En av de vanligaste orsakerna till detta är vassa frekvenser inte har blivit tillräckligt korrigerade. Defekt utrustning är också en bidragande orsak till hörselskador. Utrustning med en vass distortion istället för en mjuk är ett exempel. En bra tumregel är att starka och plötsliga ljud från slaginstrument är extra påfrestande för öronen. [2]

    Man bör alltid tänka utifrån att det ska låta mjukt så att man kan hålla ljudnivån stark utan att det känns påfrestande för öronen.

    En ljudtekniker bör också alltid ha i åtanke att allting faktiskt kan höras och inte försvinner p.g.a. krockande frekvenser eller för svag nivå.

    Akustiken är också en viktig aspekt och som kan påverka ljudbilden mer än man kan tro. I vissa fall kan det hjälpa att framhäva ljudet och i vissa fall kan det ställa till problem. Många reflekterande eller absorberande ytor och utformningar av rummet är av stor vikt.




     

    Referenser

    [1] Andersson, Stefan (i.d.). Socialstyrelsen behåller ljudgränser (Auris, Tidskrift för hörselskadade). Hämtad 10 mars 2015 från: http://www.auris.nu/socialstyrelsen-...er-ljudgranser
    [2] Duncan, Ben (2002). The live sound manual: Getting great sound at every gig. USA: Backbeat Books.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    En välskriven och intressant artikel som jag tycker berör allt en liveljudstekniker bör göra och tänka på. Ni sammanfattar bra steg för steg hur man som liveljudstekniker ska gå till väga och det är varken för lite eller för mycket text för varje moment, artikeln har en behaglig längd och tar upp många viktiga saker. Om jag ska vara petig så hade jag gärna sett var och när ni refererar till era källor. Men det är en väldigt bra artikel tycker jag! / Linus Tallroth.
    Posted 21:25, 11 Mar 2015
    Korrigerat misstaget med fotnoterna. :)
    Posted 22:29, 11 Mar 2015
    Bra info att ha med sig och tänka på, speciellt de som är inne på att jobba med detta. Lättläst och intresset hålls uppe texten igenom. /Per Lindkvist edited 00:02, 12 Mar 2015
    Posted 23:35, 11 Mar 2015
    Lättläst och välstrukturerad artikel! Intressant information som är bra att tänka på när man ska ska ut och jobba med detta!
    / Hanna & Sara
    Posted 09:31, 12 Mar 2015
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.