Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 5 och 6 - startinstruktioner och artikelämnen > Genomförande av liveljudsprojekt - Simon Löhf & Karl Björnsson (Grupp 6)

Genomförande av liveljudsprojekt - Simon Löhf & Karl Björnsson (Grupp 6)

    Table of contents
    No headers


    När man ska genomföra ett liveljudsprojekt så finns det mycket att tänka på. Allting måste anpassas efter rummet el-kapacitet och det ska kopplas på ett smidigt sätt. Man vill även att ljudet ska vara optimalt och att rundgång är en så liten faktor som möjligt.

    Metoder för beräkning av effektbehov

     

    När man ska genomföra ett “livegig” måste man ha i åtanke om den mängd ström som behövs för att kunna försörja den utrustning som kommer att användas.

    Man bör därför ha grundläggande kunskap i ellära för, att förstå och kunna räkna ut hur mycket ström som kommer behöva försörjas.


    Ett bra sätt att hålla reda på hur mycket ström man kommer behöva är att göra en lista på all utrustning som kommer att användas och addera respektive enhets effektbehov. (Gibson 2011, s. 15)

    T.ex.

    1. Gitarr-och basförstärkare

    2. PA

    3. monitorer

    4. mixerbord

    5. ljus

    etc.

     

    - Ellära
     

    Spänning: Mäts i Volt    (U)

    Ström: Mäts i ampere   ( I )

    Effekten av det = Watt  (P)   (Volt⋅ampere= Watt)

    Resistans: Mäts i Ohm (R)


    - Ohms Lag
     

    Visar sambandet mellan spänning, resistans och ström. Genom att känna till två av faktorerna går det att räkna ut den tredje.

    Spänningen (U) är lika med resistansen (R) multiplicerat med strömmen (I).

    U=RI

    Genom ohms lag går det även att räkna ut effekten, om man vet resistansen och strömmen. (Rumsey & McCormick, 2006, s. 13)

    Skärmavbild 2015-03-07 kl. 19.27.14.png

     

    Spänningen i ett vägguttag i Sverige har 230 Volt.

    En gitarrförstärkare på 300 watt (topp + kabinet 4 x 12") som ansluts till elnätets 230 volt ger en ström på drygt 1.3 ampere ((I= P/U) 300/230 = 1.30434))

     

    Separat monitormixning

    - Fördelar

     

    Har man ett stort live-event är det ofta fördelaktigt att kunna jobba med dubbla mixerbord. Ett Front of House (FOH), det vill säga ett mixerbord för ljudet som hörs ut, och ett för monitorlyssning. Monitorlyssning innebär här den medhörning som musikerna får på scen.

    Fördelarna med att ha ett dedikerat bord för medhörning är att man delar upp arbetsytorna och slipper växla mellan lyssningen för musikerna, och den för publiken. Fördelsvis har man också en dedikerad monitortekniker. Detta medför att de olika teknikerna kan fokusera på en sak, och minskar risken till att blanda ihop de två olika systemen och dess komponenter. Något som kan vara väldigt viktigt vid ett livesammanhang, där det ofta är stressigt och oväntade problem uppstår. Finns det en person som kan sköta monitormixen för sig, är det troligare att musikerna blir nöjda och detta leder ofta till en bättre prestation. (Gibson, 2011, s. 261-262)

    - Komponenter för ett separat monitorbord


    För att få ut dubbla signaler behöver man först och främst ha en split (ett multidon med flera utgångar) efter stageboxarna, som delar kanalen till både FOH och Monitorbordet. Efter detta kan man börja bearbeta signalerna med hjälp av de Aux-sendar som man har. Man behöver inte röra kanalerna alls i huvudlagret, eftersom att man inte skickar ut ljudet därifrån, utan man gör alla mixning på Aux-kanalerna. Denna är individuell för varje monitor du skickar ut.

    Man kan även sätta ett reverb eller click på en separat aux-kanal för att sen skicka dessa till monitorerna. Kontentan är; det kan vara svårt att hålla reda på allting om man bara är en tekniker, om man även ska hålla koll på alla komponenter för det som kommer ut till publiken. (Ibid s. 261)

    Metoder för inkoppling av musikinstrument till mixerbord


    Bildk: Karlsson, Henrik (2015), adjunkt, Högskolan Dalarna. “Liveljudets grunder”, föreläsning. 26/01 2015.

    När man kopplar instrument till ett live-mixerbord så kan man inte alltid koppla dessa direkt till bordet. Detta skulle medföra en drös av sladdar som skulle ta upp hela golvet och medföra massor av onödiga problem. Istället går man igenom en annan procedur: man kopplar sina XLR-kablar till en så kallad stagebox. En stagebox är en låda, med ett jämt antal XLR-ingångar som sedan har en kabel som kopplas till ett multidon. Till multidonet kopplas alla stageboxar på scen, och denna leder i sin tur vidare signalen i en ännu större kabel, som tillslut går ut i en i vardagligt tal kallad “piska”. Piskan består av en stor mängd XLR-kablar, märkta efter motsvarande siffra som sitter på stageboxen, och kopplas in i rätt kanal på mixerbordet. Nu har man alla signaler samlade i en och samma kabel, vilket gör att man slipper kabelhärvor och underlättar för dragning på en smidig plats som inte är i vägen. (Walther, 2011. s. 154-158)

    Man bör även betänka stageboxens avstånd till de olika instrumenter och planera sin scen efter detta.

    - Mikrofoner

    Mikrofoner kopplas som bekant med en XLR-kabel, och denna kopplas direkt in i stageboxen. Det man bör ha i åtanke är dock att tänka på kabelns längd så att man till exempel inte använder en för kort XLR-kabel till en sångare som kan tänkas vilja röra sig på scen.

    - Lineboxar


    Har du däremot en gitarr eller ett annat line-instrument så finns det flera alternativ. Man kan antingen placera en mikrofon på förstärkaren och göra koppla som vanligt, eller så kan man utnyttja line-signalen. Detta är fördelaktigt vid en liveinspelning, där man kan vilja ha ett så manipulerbart ljud som möjligt. För att göra det behöver man koppla tele-kabeln till en linebox. Denna har en XLR-utgång som konverterar ljudet. XLR:en kopplar man till stageboxen.

    Antagligen vill man även ha signal till en förstärkare som man placerar en mikrofon vid. Då kopplar man in en telekabel till lineboxens Link-utgång. Där går kedjan genom eventuella effektpedaler och sedan ut i förstärkaren. 
    (Ibid. s. 154-155)
     

    Intrimningen och anpassning av ett PA- system till systemavvikelser och lokalens akustik

    Ljud och akustisk skiljer sig från lokal till lokal, man bör därför trimma in PA-systemet för att anpassa det till ett ljud som låter bra för lokalen. Med intrimmning menas att man spelar upp en låt, som man vet har bra ljud. Den ska helst också passa ljudet som artisten eller personen ska uppträda med. Är det till exempel en metal-konsert, så bör man använda sig av en metallåt, så att man har en aning om hur det kommer att låta när det väl är skarpt läge. På Front of House-bordet lägger man en equalizer på master-kanalen, som man anpassar så att ljudet blir så likt det ljud man är van vid som möjligt.(Gibson, 2011, s. 273)


    För optimalt ljud så bör man även placera Front of House-mixerbordet så att man får en bra balans mellan högtalarna, och så att man kan ta in hela rummet. Gärna ungefär tre-fjärdedelar från scen, mot den bakre delen av rummet. (Ibid, s. 263) Man bör dock inte förlita sig alltför mycket på detta, utan vandra runt i rummet för att se hur ljudet upplevs vid olika platser i lokalen. (Ibid s. 264)

     

    Akustisk rundgång

     

    Rundgång är något som lätt kan uppstå på scen, speciellt med en sångare som rör sig på scen med sin mikrofon och ljudsignalen går runt mellan mikrofon och högtalare.

    - Att ringa ut sitt PA-system

    För att motverka rundgång, så kan man ringa ut monitorerna. Detta görs individuellt för varje monitor. För det första ska man se till att allting är på rätt gain-nivå och uppdraget till den ljudnivå som man kommer att vilja under framträdandet. Man använder sedan sin equalizer på den aux-kanal som går ut till respektive monitor, och höjer sakta ljudstyrkan i monitorn tills det börjar bli rundgång, då sänker man problemfrekvensen. Fortsätt sedan leta efter problemfrekvenser och sänk dessa. Upprepa processen för samtliga monitorer. Var dock försiktig med att skära för mycket, då det kan färga ljudet negativt med för många och för drastiska beskärningar.
     (Ibid, s. 264)

     

    Litteraturlista

    - Gibson, Bill (2011). The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook. Milwaukee:Hal Leonard Books.
    - Walther, Jens (2011). Boken om liveljud. Tallinn:Hansen Media AB. 
    - Rumsey, Francis & McCormick, Tim (2006). Sound and Recording. Burlington:Focal Press.

    - Karlsson, Henrik (2015), adjunkt, Högskolan Dalarna. “Liveljudets grunder”, föreläsning. 26/01 2015.
    Staffan Andersson (2015), Tekniker, Högskolan Dalarna. “Elsäkerhet”, föreläsning. 4/2 2015.

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Tyckte det var lite upprepning i texten, speciellt på "elläran", framförallt ger många uttalanden på ellärans kapitel plats för misstolkning då man uttrycker sig osakligt: "strömmen går", "uttaget blir över belastas". Referenserna är delvis bra, svårt att kolla upp och läsa vidare när det är refererat från en föreläsning.
    Posted 13:53, 9 Mar 2015
    Jättesnyggt utformad artikel med förenklande bilder! Väl utvald information för detta sammanhang!

    För att kunna referera till en föreläsning underlättar det att det finns i någon form av dokument som andra kan ta del av. Antingen i text, film eller ljud. Det blir svårt för utomstående att verifiera det ni refererar till.

    Lite stavfel/särskrivningar, t.ex. "åttanke" och "Gitarr och bas förstärkare". Några formuleringar är lite slarvigt skrivna: "Man behöver vara uppmärksam på att inte överbelasta ett uttag genom koppla all utrustning till ett och samma uttag." Andra formuleringar kanske skulle anses mer som "talspråk" än saklig text. T. ex. "Det här är en låda, vanligtvis med åtta XLR-ingångar".

    Utförliga parenteser med hänvisning och en bra skriven källförteckning! /Andreas Troedsson & Ludvig Blomgren (grupp 6/5) edited 22:01, 9 Mar 2015
    Posted 21:53, 9 Mar 2015
    Det hade kanske varit en bra idé att ta upp problem som t.ex. jordloopsbrum i el-delen samt vad som kan göra för att förebygga problemet, som ett 3-fasuttag som jag tror är rätt väsentligt för just PA-anläggningar.

    Som de andra kommenterat så kan språket ibland vara informellt och det förekommer en hel del felstavningar och missvisande formuleringar, som t.ex. "När man kopplar instrument till ett mixerbord så är det inte riktigt så enkelt som koppla dessa direkt till bordet". Vissa meningar känns som tagna ur ett större sammanhang där man missar en del väsentlig information.

    Annars bra upplagt med information i olika sektioner och tydliga rubriker!

    /Christine "Lil C" Norin
    Posted 23:21, 9 Mar 2015
    Kort och koncis text med superb tillämpning av bilder. Ordet ''man'' förekommer lite väl ofta i texten. Omformuleringar skulle kunna gjorts för att göra sig av med detta ej så akademiska ord.
    Posted 22:49, 11 Mar 2015
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.