Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Liveljud och liveinspelning 2015 > Grupp 1 och 2 - startinstruktioner och artikelämnen > Liveljudsmixning och liveljudskvalité. (Ludwig Lord-Johansson, Henrik Larsson; Grupp 2 resp. grupp 10)

Liveljudsmixning och liveljudskvalité. (Ludwig Lord-Johansson, Henrik Larsson; Grupp 2 resp. grupp 10)

    Table of contents
    No headers

    Liveljudsmixning och liveljudskvalitét

    Jämförelse mixning av liveljud och studioinspelning.

    En stor skillnad mellan att mixa liveljud och studioljud är att det från scenen redan kommer väldigt mycket ljud. Man kan inte tänka att man ska överrösta scenljudet, man måste alltså använda sig av det och komplettera med sitt ljud från PA:t. Ett bra exempel på detta är att i många mindre lokaler kan överhängsmikrofoner på trumset vara helt överflödiga eftersom direkt-ljudet från cymbalerna redan är så starkt. I studion slipper man detta problem och har perfekt kontroll över ljudet.

      Ett annat stort problem att tänka på under live-sammanhang är risken för rundgång, oftast från monitorlyssningen men kan även komma från PA:t. Ofta får man “ringa ut” mikrofoner innan showen dvs att man drar upp volymen tills det börjar runda och notchar sedan ut den frekvensen med en EQ. Detta kan påverka ljudet negativt men kan vara något man får offra för att minska risken rundgång.

      Vid liveljudsmixning gäller det även att vara snabb, du har inte tid att pilla med release tiden på din kompressor tills den är helt perfekt, eller sitta och välja och jämföra olika kompressorer, man får helt enkelt ta den som är, ställa in den lite snabbt och gå vidare.

      Det gäller också att vara med och titta på showen så att man snabbt kan se vad som kommer att hända och göra ändringar utefter det, är det t.ex. ett gitarrsolo får man vara med och dra upp den kanalen så att det hörs tydligt. I studion har man gott om tid att göra det i mixen, och även se till att man gör det i perfekt mängd och vid precis rätt tillfälle.

      Vid mixning i studio lyssnar man ofta på sin mix i många olika högtalare och/eller hörlurar för att se till att sin mix låter bra i så många miljöer som möjligt. Vid live-sammanhang är detta inte nödvändigt utan man ser istället till att mixen låter så bra som möjligt i just den miljön, med just de högtalarna och just det rummet. Ingen tanke behöver ägnas åt hur det skulle låta att spela samma sak i en bilstereo eller genom billiga hörlurar, eftersom det aldrig kommer att göras.

     

    FOH-mixning och monitormixning

    Vid ett live-sammanhang så kallas utrymmet i lokalen som är tillgängligt för allmänheten för Front of House (FOH)1 För en ljudtekniker så innebär alltså FOH-mixning att ställa ett bra ljud för de som lyssnar ute i publiken. Detta arbetet utförs oftast från mitten utav publikytan eller från publikens bakre rader. Det är viktigt att man befinner sig på ett ställe i rummet där ljudet bäst blir representerat utåt. Att mixa FOH innebär mest av allt att man ska få ett behagligt och tydligt ljud för alla framför scenen. Man ska se till så att det inte låter vasst och jobbigt. Ofta pågår uppträdanden i en timme eller längre och målet bör vara att ljudet ska vara behagligt hela vägen. Helst ska man kunna slippa hörselskydd, om man väljer det.
     

    Monitormixning innebär att mixa och ställa nivåer för de som uppträder på scenen. Med flera högtalare på scenen - ofta en eller flera per musiker - så ställer man olika nivåer beroende på varje enskild musikers behov och tycke. Detta så att varje person på scenen kan höra vad just den vill höra. Gitarristen kanske vill höra mycket utav sig själv medan trummisen knappt vill höra någon gitarr alls. Denna mixen skiljer sig alltså helt från FOH-mixen och är inte alls till för publiken och fyller bara syftet att hjälpa de på scenen.

    Monitormixen är viktig av flera anledningar. Att musikerna hör sig själv bra och känner att ljudet är bra gör ofta att de även spelar bättre.
    Det är även viktigt för att alla ska ha koll på vart de är i låten. Om musikerna inte hör sången så kanske de tappar bort sig och inte hör om de är på versen eller refrängen, exempelvis.2

     

    Val av ljudnivå

    Det finns många att försöka göra nöjda gällande volymnivå på en live-spelning: Publiken, personalen, alla musiker, den unga massan som alltid tycker det är för svagt, den äldre publiken som alltid tycker det är för starkt osv.

      Alla har tycker om olika ljudnivåer precis som att vissa tycker om mer gitarr och andra mer keyboard i en mix. Ett problem här är att alla vanligtvis har en egen volymratt var de än är, i bilen, på TV:n, radio, musikspelare osv. men i ett livesammanhang förlorar publiken sin möjlighet att påverka ljudstyrkan. Det man som tekniker bör göra är att lyssna till den som betalar dig.3 Valet av ljudnivå är en kompromiss mellan att få kontroll på ljudet samtidigt som det inte blir alltför starkt för publiken att lyssna på. Det är inte ovanligt i mindre lokaler att endast scenljudet (trummor, gitarrförstärkare, monitorlyssning osv.) ligger runt 100 db SPL.4 Då kan det vara mycket svårt att få till en bra mix.


    Höga ljudnivåer - riktvärden och mätmetoder

    Ett mycket användbart redskap för att nå en lagom ljudnivå är att använda sig av är en decibelmätare. Det man bör tänka på är att olika frekvenser uppfattas olika av örat. Människan är speciellt känslig mot frekvenser i området kring 2-4khz så även om din decibelmätare visar en acceptabel nivå så kan ljudet uppfattas som obehagligt.5 Då får man ta till en equaliser för att jämna till ljudet. Man bör även se över vilka inställningar man har på sin decibelmätare, peak eller rms, vilken vägning osv.

    Riktvärden att förhålla sig till:

    I Sverige är starkast tillåtna genomsnittsvolym på konserter 100 dB SPL (97 för barn). Starkast tillåtna volym är 115 dB SPL.6


    Vanliga termer med förklaringar för att beskriva klangfärgsegenskaper

    Eftersom hur man upplever ljud är så subjektivt så finns det en mängd olika ord som man beskrivande förklara hur man upplever en klangfärg.
    Det finns inget sätt att mäta mängden av dessa begrepp i ett ljud7 men det är ett sätt för att relatera till varandras subjektiva uppfattning utav ljudet.
    Exempel på termer kan vara;

    Hårt - För mycket information i området 2-4 khz.

    Mjukt - Motsatt till hårt, lagom balanserad i registret mellan 2-4 khz.

    Nasalt - För mycket information i området kring 1 khz.

    Luftigt - Positivt ord som relaterar till de absolut högsta frekvenserna, ~16khz och uppåt.

    Instängt - För lite information kring ~2khz och uppåt.

    Tydligt - Välbalanserat i det övre mellanregistret.

    Krispigt - Positivt ord som relaterar till området kring 8-10khz

    Tunt - För lite information i basregistret överlag.

    Blött - Relaterar till mängden efterklang.

    Torrt - Motsatsen till blött, väldigt lite till ingen efterklang på ljudet.

    Kläm - Frånvaro av dynamisk kontrast, kan uppstå vid för hård komprimering.

    Tjockt - Relaterar till frekvenserna i det lägre mellanregistret8

     

    Fotnoter

    [1] http://en.wikipedia.org/wiki/Front_of_House

    [2] http://www.soundonsound.com/sos/dec0...monitoring.htm

    [3] Gibson, B (30)

    [4] Gibson, B (32)

    [5] Gibson, B (30)

    [6] http://www.auris.nu/olika-asikter-om-ljudnivan-pa-konserter

    [7] Everest, F. Alton; Pohlmann, Ken C. (97)

    [8] Duncan, B (213-214)

     

    Referenslista

    Litteratur:

    • Gibson, B.(2011) The Ultimate Live Sound Operator’s Handbook, 2nd Edition. New York, NY: Hal Leonard Books. (420 s) ISBN 978-1-61780-559-2


    • Duncan, B. (2002) The Live Sound Manual: Getting Great Sound at Every Gig. San Francisco, Calif.: Backbeat Books
       

    • Everest, F. Alton; Pohlmann, Ken C. 2009. Master Handbook Of Acoustics. McGraw-Hill/Tab-electronics.


    Internetkällor:

    http://www.auris.nu/olika-asikter-om-ljudnivan-pa-konserter

    http://www.soundonsound.com/sos/dec0...monitoring.htm
    http://en.wikipedia.org/wiki/Front_of_House

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.