Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Inspelning i studio VT17 > Face Value – Phil Collins

Face Value – Phil Collins

    Table of contents
    1. 1. Face Value – Phil Collins

    Författare: Thomas Gertz

     

    Face Value – Phil Collins

     

    Phil Collins skiva Face Value släpptes 1981 som hans första solo-skiva. På skivan finns det 13 låtar, bland annat ”In The Air Tonight“ som var på plats 1 i många veckor och i många länder. Face Value tillhör genren popmusik med inslag av rockmusik. Nytt var trummornas ljud som Phil Collins blev känt för.  Inspelningsmetoden var flerkanalteknik: Varje instrument fångas med mikrofon eller annan ljudomvandlare, förstärks med för-förstärkare och spelades in på (minst) ett eget spår på en flerkanalrekorder - digitalt eller analogt. Vid mixningsprocessen kan varje instrument bearbetas individuellt, såsom med EQ, dynamiska effekter, tid-effekter och annat för att sedan panoreras ut i t ex stereobilden samt få sin ljudnivå i mixen. ”Dåliga” signaler kan ersättas genom att spela in instrumentet på nytt, enligt Massey (2009:175) eller i realtid ersättas med nya signaler (exempelvis kan signalen trigga en sampler eller bearbetas med autotune, harmonizer, mm.) om man så vill. I den digitala världen kan signalerna även bearbetas på samplenivå (jmf Massey, 2009:179).

     

    Utgivningsår: 1981

    Artist:Phil Collins

    Komposition:Face Value

    Musiker: Phil Collins (sång, trummor, Keyboard), Daryl Stuermer (gitarr, banjo), John Giblin (bas), Eric Clapton (gitarr), Don Myrick (saxofon), Ronnie Scott (tenor saxofon), Joe Partidge (steel gitarr), Louis Satterfield (trombon), Alphonso Johnson (bas), Rahmlee Michael Davis (trompet, flugelhorn), Michael Harris (trompet), L. Shanker (percussion, fiol).

    Skivbolag:Virgin/Atlantic Records

    Producent:Phil Collins, Hugh Padgham

    Tekniker:Hugh Padgham, Nick Launay, Karen Siegel.

    Kompositör:Phil Collins, förutom „Behind the lines“ (Tony Banks/Mike Rutherford) och „Tomorrow Never Knows“ (Lennon/McCartney).

     

    Liknande fonogram

    Skivan Abacab är ett bra exempel, som är rätt så nära det valda fonogrammet. Skivan producerades av Hugh Padgham och Phil Collins spelade trummor samt sjöng ledsången. Det finns männikor som menar att Abacab låter lite för mycket ”Phil Collins” [1]. Den ”gated reverb” effekten kan tydligt höras och den präglades av Padgham i så fall på både Abacab och Face Value. Andra exempel är Ghost In The Machine av Police, där Padgham använde sig av ljuddsign med hjälp av effekter på enstaka instrumentspår, och Peter Gabriels Peter Gabriel (III), där det hörs mycket reverb på trummorna. Sedan ska nämnas att fonogrammet Something’s Going On av Annefred och Phil Collins (som musiker och producent): Den sist nämnda produktionen och t ex In The Air Tonight på skivan Face Value låter rätt likt angående trummorna och låtens struktur (enkla melodier och harmonier).

     

    Kännetecken

    När man lyssnar till verken på skivan så får man känslan att allt låter perfekt och välstädat, gällande helheten av ljudbilden. Lyssnar man närmare till instrumenten så hörs tydligt användning av effekterna. Vid verket ”In The Air Tonight” t ex, så hörs på trummorna att vissa trummor, som virveltrumman och hängpukorna, är försatt med starka efterklangeffekter och andra, som bastrumman, adderades med andra effekter. Sången skickades vid vissa stavelser genom en vocoder, och reverbinställningarna är inte samma som hörs vid pukorna. Användningen av delay hörs vid vissa passager. Ljudteknikern använde sig av sina konstnäriga färdigheter för att skapa en bild av enstaka komponenter och blir musikskapare och även uppfinnare eller vidareutvecklare i viss mån. Producenten Hugh Padgham ställde upp ett referensljud inom trumslagsvärlden. Han präglade ett trumslagsljud som hördes på många kommande produktioner i 80-talet och även som preset på drumcomputer eller keyboard med compsektioner.

     

    Historik

    Ljudteknikern i studion använder sin tekniska utrustning liksom musiker använder sina instrument. Några tekniker/studio blev välkända för sina speciella klangskapelser av musikernas ljudmaterial. Inte bara utrustningen utan även speciella användningar som t ex att spela in på band med flerspårteknik förändrade studiovärlden. Ljudteknikerns erfarenhet, kreativitet och påverkan i musikskapandet växte. (Albin Zak i Cook, 2009:66ff)

     

    Zak skrev att speciella egenskaper av några prylar inom klangutformningen, som t ex specifika EQ, gav experimentfröjd till ljudtekniker, som vill skapa ”sin” klang. I 80-talet tillkom digitala verktyg, som efterklang simulation eller fördröjningsenheter, som gav ytterliggare verktyg till ljudteknikerns händer. Moderna poplåtar är blandningar av musikalisk produktion och ljudteknikens möjligheter. Själva musiken är inte självständig utan den hör ihop med ljudskapandet inom den ljudtekniska världen, enligt Zak (2009:69).

     

    Hugh Padgham (i Massey, 2009:176) skrev att producentens uppgift var att nå hög kvalité i ljudet. Samma skrevs av Gibson (2005:5). Samtidigt tar producenten beslut om vilket material är bra eller inte bra, vilket ska bytas, när finns det tillräckligt material så att man är ”nöjd” och inget är pinsamt (2009:175). Materialet tas i bitar. För att kunna göra så behövs det flerspårtekniken samt att materialet kan användas isolerat, d v s inga läckage från andra instrument i verket. Ett bra verktyg var Padghams SSL mixerbord med inbyggda dynamiska effekter (Massay, 2009:179) så att det finns gott om möjligheter att förändra ljudet enligt eget tycke. Padgham uttalade att producenten ska göra sina egna kreationer, inte kopiera andra (i Massay, 2009:180). I Massey (2009:178) kan läsas att Phil Collins’ trumslagsljud var ett slump, en ”olycka”, då Padgham experimenterade med noise gates i SSL bordet medan kontrollhögtalaren i studion var på så att Padgham kunde höra en efterklang tillbaka. 

     

    Egna kommentarer

    Min ljudidol var Toto. Jag gillade den perfekta klangen. Flerkanaltekniken och ljudteknikerns erfarenhet var nyckeln till det här. Jag betraktar ljudteknikern som en (åtminstone tillfällig) medlem i bandet. Hugh Padgham (2009:176) beskriver viktigheten av relationen mellan artisten och producenten i verkets skapande, hur producenten styr upp projektet så att resultatet blir bra. Samtidigt ställdes höga krav då CD spelaren (1982) infördes. Hittills nämndes inte producentens uppgift att skivan ska vara homogen: Alla låtar ska ha ungefär samma ljudbild och låtföljden spelar roll. Det sistnämnda saknade jag hos Face Value. Men idag spelar det kanske ingen roll. Men Padgham skapade en ny referens i ljudvärlden och man var tvungen att köpa en REV7 reverb då 80-talets musiker skrek efter det här gated reverb.

     

    Referenser

    Cook Nicholas, Clarke Erik, m fl., 2009. The Cambridgde Companion to Recorded Music.     Cambridge University Press. Cambridge.

    Gibson David, Curtis Meastro, 2005. The Art Of Producing. How to produce an audio project. Artistpro publishing, Boston.

    Massey Howard, 2009. Behind the Glass, Volume 2.Blackbeat Books: Milwaukee.

    Internet:

    [1] http://www.genesis-fanclub.de/c-Genesis-Abacab-CD-Rezension-s294.html (hämtat 2017-03-10)

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Jag vill börja med att säga bra artikel och intressant läsning! Jag håller verkligen med om det du skriver om ljudteknikerns skapande av resultatet och att i den här musiken är den verkligen en del av bandet.

    ”Som är rätt så nära det valda fonogrammet” är en mening som kanske skulle dra nytta av en lite mer förklarande formulering. Typ hur eller varför det är nära (som kanske skulle bytas ut till exempel: likt?)

    Den största förbättringspunkt för den här artikeln skulle jag säga är grammatiken, det finns en del saker du borde se över.

    Introduktion
    ”13 låter”
    ”På plats ett FÖR många veckor”?

    Kännetecken
    ”lyssnar man närmare till instrumenten (,) så hörs…”
    ”, då producenten Hugh Padgham ställde..” Den delen av meningen som kommer efter kommatecknet känns för lång till meningen den sitter ihop med och kanske bättre passa ihop med meningen som kommer efter?

    Historik
    ”i 80-tale”
    ”Moderna pop låtar” skall sitta ihop
    ”Hugh Padgham (i Massey, 2009:176) att producentens” Säger eller skriver?
    ”Samma nämna av Gibson”
    ”Ett bra verktyg var mixarbord”

    Egna kommentarer
    ”Alla låter ska ha..”

    Tack för läsningen!
    Posted 09:19, 8 Mar 2017
    Tycker du har lyckats bra med din artikel! Men dock tycker jag, precis som tidigare kommentar, att du borde se över grammatik och meningsbyggnad en del. Kände att det blev lite svårt att hänga med i vissa delar av texten. En väldigt liten grej är att även ändra musikernas namn från fetstil till vanlig? men det är ju bara en liten detalj. Annars tycker jag att det är en riktigt bra artikel :)
    Posted 11:58, 8 Mar 2017
    Väldigt bra och intressant artikel med mycket fascinerande information. Jag hade skulle gärna vilja veta mera om de liknande fonogramen, vad är det som är likt? Om något skiljer sig i inspelningen och vad som är likt tex. Annars väldigt bra jobbat!
    Posted 13:57, 9 Mar 2017
    En välskriven artikel som på ett bra sätt tar upp arbetssättet med ett album som ändå får ses som en milstolpe inom popmusiken med alla de verktyg som var nya och innovativa på den tiden och därmed hade en stor och viktig roll för inspelningen av albumet. Du har använt referenserna på ett bra sätt. Dina egna reflektioner är slutligen relevanta och det känns som att du verkligen tagit till dig det du läst och funderat kring det du lärt dig.

    För betyg, se mina sidor på du.se och ”Studieresultat” som du hittar under ”Mina studier” till vänster på sidan. Du hittar också betygen på det ställe du normalt kollar dina betyg.
    Posted 20:10, 27 Apr 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.