Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Inspelning i Studio VT15 > Amy Winehouse, Back To Black

Amy Winehouse, Back To Black

    Table of contents
    No headers

    Amy Winehouse – Back to black

    Amy Winehouse album Back to black gavs ut 2006. På det här fonogrammet jobbade två stycken producenter, dels Salaam Remi som producerade fem låtar på albumet, och dels Mark Ronson som jag kommer att fokusera på, som producerade sex låtar. Musiken på albumet spelades främst av Dap-Kings, men även av Ronson och Remi samt ett stort antal inhopp från diverse mindre kända musiker. Fonogrammet är utgivet på Island records och är inspelat i Dap-Kings studio: Daptone i Brooklyn, New york. Skivan är inspelad på rullbandspelare som sen digitaliserats för vidare editering och mixning. Studiotekniker på skivan var Gabriel Roth och för sången och texterna står Amy Winehouse. På de låtar där Mark Ronson är producent börjar mark nästan varje gång genom att göra en trumloop bestående av en bastrumma och en tamburin. På många av låtarna på albumet är trummorna sequencade och sedan har The dap kings spelat in live i studion för att ge elbumet en organisk touch.

     

    Liknande fonogram

    Mark Ronsons coverskiva Version är inspelad i samma studio och till stor del av samma musiker och har ett väldigt likt sound. 100 days, 100 nights är en annan skiva som också spelats in i Daptone studion, också den är inspelad av The Dap-Kings, här med sångaren Sharon Stone.

     

    Kännetecken

    Back to black kännetecknas av det organiska lite mörka soundet från 60-talet, uppblandat med en ljudbild som är vanlig inom hiphopen. Alltså bas som fyller rummet och bastrummor som får stor plats i mixen. Inom hiphop är det vanligt att man samplar framförallt gammal soul och funk. Ronson berättar i en intervju med Massey att han tillsammans med Winehouse först försökte skapa 60-tals soundet genom att manipulera samplingar med olika plugin effekter. När det inte gick så bra så fick Ronson idén att anlita The Dap-Kings eftersom han ansåg att de redan hade det perfekta 60-talssoundet(Massey, H, s.315). Soundet på Back to black är en blandning av två retrosound, dels från 80 och 90-talens trummaskiner och dels från sextiotalets rullbandspelare och The Dap-Kings instrumentering. The Dap-Kings spelade in det mesta på albumet live för att Ronson ville att albumet skulle låta organiskt. Ronson och Winehouse gemensamma kärlek för soundet från 60-talet bidrog till stor del hur albumet kom att låta.

     

    Historik

     Albumet kännetecknas även av det varma lite smutsiga ljudet man får när man spelar in på rullbandspelare. Genom att spela in på hög volym som vid digital inspelning hade skapat digital distorsion, som inte låter bra alls, kan man få analog distorsion som många förknippar med ett retro sound.

     

    Den första fungerande rullbandspelaren byggdes i Danmark 1898. Den var en vidare utveckling av idéer och experiment av bland annat Alexander Bell och Thomas Edison. Rullbandspelaren utvecklades sedan under 30-talet av det tyska företaget AEG men blev först på 1950-talet tillgänglig för allmänheten(aes.org).

     

    Det var producenten Mark Ronson som bestämde att fonogrammet skulle spelas in på rullband för han ville åt det varma soundet och han överlät uppgiften att spela in The Dap-Kings till Studioteknikern Gabriel Roth som fick hans fulla förtroende att sköta det tekniska. (Massey, H, s.315)

     

    Egna kommentarer

    Med tanke på det specifika målet Winehouse och Ronson satte upp så tror jag inte att de kunde ha effektiviserat inspelningsprocessen utan att kvalitén tagit skada. Vill man ha ett live sound med 60-tals känsla och hiphop flörtande trummor så kommer det att höras om man tar genvägar. Jag tror att det var många omständigheter och ytterligheter i kombination med Ronsons vision som gjorde att detta album blev en sådan succé och trendsättare. Med ytterligheter menar jag att Ronson kände till och gillade The Dap-Kings som redan hade en studio där man kunde producera just detta sound. Med omständigheter menar jag att Winehouse och Ronson klickade på det sättet de gjorde och deras delade kärlek för 60-tals soul.

     

     

    1.      Massey, Howard 2009. Behind The Glass II: Top Record Producers Tell How They Craft the Hits

    2.      http://www.soundonsound.com/sos/may07/articles/ronson.htm 2105-03-05

    3.      http://www.aes.org/aeshc/docs/recording.technology.history/magnetic4.html 2015-03-06

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej.
    Intressant. Det känns dock som en relativt kort beskrivning av en inspelning.

    Funderar pĂĄ inledningen.
    "En kort introduktion (utan rubrik) som förklarar inspelningsmetoden som använts för att skapa fonogrammet du valt."
    Att rullbandare använts förstår jag och att det sedan digitaliserats men för övrigt?
    Rubriken historik saknas ocksĂĄ.

    Ber om ursäkt om det ser ut som att jag bara sitter och letar fel. Men det är vad jag ser. edited 16:41, 10 Mar 2015
    Posted 16:40, 10 Mar 2015
    Nu verkar artikeln ha fyllts ut lite, med tanke på ovan kommentar, och jag gillar den korta men konsisa historikdelen mycket! Du berättar rullbandspelarens historia och förklarar skillnaden mellan digital och analog distorsion, samt även varför man valt att använda rullbandspelare istället för något annat. Kul att man blandat lite olika "retroepoker" i samma produktion också!

    Personligen gillar jag mer när produktionsinformationen är uppradad i punktform eftersom man lättare ser den grundläggande informationen som man kanske letar efter just då, men där finns inget rätt eller fel, så löpande text går självfallet också bra.

    Bra artikel, spännande sound vars tillvägagångssätt förklaras på ett bra sätt!
    Posted 11:26, 12 Mar 2015
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.