Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Inspelning i Studio VT15 > Alicia Keys - As I Am

Alicia Keys - As I Am

    Table of contents
    No headers

    Albumet "As I Am" har 14 ljudspår ("super edition" som släpptes senare, 2008, har 17 ljudspår). Vid inspelningen av albumet har både akustiska och digitala instrument använts, med en påläggsteknik i digital utrustning.

     

    Utgivningsår: 2007

    Artist: Alicia Keys 

    Kompositörer: Alicia Keys, Harold Lilly, Kerry Brothers, Linda Perry, Marsha Ambrosius, Matthew Kahane, Tom Nixon, Mark Batson, Paul L. Green, Johnny Frierson, Mary Frierson, Ron Haney

    Musiker:

    Trummor: Mark Robohm, Steve Jordan

    Bas: Steve Mosty, Sean Hurley 

    Gitarr: Steve Mostyn, David Ryan Harris, John Smith (gitarr), John Salvatore Scaglione, Peter Thorn

    Keyboard, synth, piano, harpsichord: Alicia Keys

    Orgel: Alicia Keys, Damon Fox

    Trumpet: David G. Stout, Duane Eubanks, Jumaane Smith

    Trombon: Harry Kim, Michael Dease, Ryan Keberle

    Valthorn: Jason Sugata

    Saxofon: Daryl Dixon (alt), Carl Maraghi (baryton), David Watson (tenor), Everett K. Harp,

    Huvudsång: Alicia Keys

    Bakgrundssång: Alicia Keys, Harold Lilly, John Mayer, Linda Perry, Novel Stevenson, L. Green

    Skivbolag: J Records

    Förlag: Sony BMG Music Entertainment

    Produktion: Alicia Keys, Jeff Robinson, Kerry "Krucial" Brothers, Peter Edge, Linda Perry, Mark Batson, John Mayer, Jack Splash, Dirty Harry

    Mastring: Dave Kutch

    Mixning: Manny Marroquin, (assistenter: Jared Robins, Christian Baker)

    Ljudteknik: Ann Minciel, Chad Franchoviak (assistenter: Brendan Dekora, Glen Pittman, Seth Waldmann, Stuart White, Zach Hancock, Vincent Creusot, Seamus Tyson, Kristofer Kaufman).

     

    Liknande fonogram: Alicia Keys har släppt flera album och singlar, varav Ann Minciel har arbetat som ljudtekniker på de flesta - bland annat albumet ”Songs in a Minor” och låten ”Girl on fire”.  Även här har både akustiska och digitala instrument använts, med en påläggsteknik i digital utrustning (Pro Tools).

     

    Kännetecken: Det centrala i ljudbilden för Alicia Keys musik är piano/keyboard/synth. Andra hörbara kännetecken är mycket bas, rytmiska trummor och stark sång från Alicia. Instrumenten är både akustiska och elektroniska. 

     

    Historik:

    Röst

    Teknikern Ann Mincieli berättar i intervjun till Masseys bok ”Behind the glass – volume II”, hur hon gärna laborerar med proximitet och olika upptagningsmönster. Hon berättar vidare i intervjun hur hon lyssnar om Alicias röst på en låt är ljus eller mörk, om de ska eftersträva en ”smutsig” (”grimy”) röst, om det ska vara hög definition och låta snyggt eller finnas en fyllighet. Hon väljer mikrofon efter vilken räckvidd Alicia sjunger i och vilken känsla hon är ute efter, low-fi eller high-fi. Ann återförstärker Alicias röst mycket. Hon kör röstmikrofonmatningen genom en gitarrförstärkare och spelar sedan in den på nytt. De flesta gångerna använder hon samma signalkedja för sången, en Neve 1073 och en CL1V kompressor. När hon vill ha mer av de lägre mittfrekvenserna använder hon en 1176 blackface. Hon använder också ibland en annan signalkedja på bakgrundsrösterna, för att ge dem en annan ljudbild än huvudsången. Ett annat trick hon ibland använder för bakgrundsröster är den gamla Roberta Flack-metoden – att sätta upp en mikrofon högt i studion och placera den i ett rundupptagande läge. Eller att ha en andra mikrofon 30-60 cm bakom huvudmikrofonen, den som används för det initiala spåret. Sedan spelar hon in ett dubbel-spår från den mikrofon som står längre bort, så att det blir en liten fördröjning mellan de två inspelningarna. Ann tycker att de två rösterna kombinerade låter väldigt häftigt. Tricket är att anpassa de två mikrofonförstärkana så att balansen är likadan. Hon använder också billiga mikrofoner som SM57 och SM58 för att variera sig (Massey, 2009, s. 303-309).

     

    Alicia jobbade med 17 olika sånger på en helg med flera olika personer. Ann gav henne en billig mikrofon och hon sjöng i kontrollrummet som Bono brukar göra. Vissa av dessa delar användes i de slutliga inspelningarna. Ibland måste man kasta ut reglerna genom fönstret, säger Ann.

     

    På albumet ”As I am” använde Ann ungefär fem olika röstmikrofoner. Hon använde en liten Telefunken M16 när hon ville ha hög transparens, ”high-end”-definition och transienter. Hon hade också en ELAM 270 stereomikrofon, som återutgavs av Telefunken och som inte finns i någon stor omfattning, och använde på två av sångerna. Hon fick ut en snygghet men också fyllighet och smuts (”grit”).

     

    Piano/keyboard

    Ann Mincieli berättar hur hon alltid förvränger ljudet från Alicias keyboards genom en förstärkare eller pedal (Brown, Janice (2009), ”Key to Keys”, Sonic Scoop).

    För pianoinspelningar experimenterar Ann med mitt-sida (”M-S”, ”Mid Side”) men tar det ett steg längre. Idén är att börja med en bra stereomikrofon. Ann använder en 414 med två kapslar; en kapsel riktas ner mot mittersta C och den andra riktas sidled i en åttas upptagningsmönster som multipliceras så att de kopplas in i tre separata mikrofonförstärkare. Vid skrivbordet bussas mikrofonen som riktades mot mittersta C till båda sidor och de andra två bussas vänster/höger. Då menar Ann att du kan laborera med balans och faser. En av två sidor måste vara ur fas och vilken det blir beror på balansen, du måste bara fortsätta vända på fasknapparna för att hitta det. Ann använder också gärna en ensam rumsmikrofon ungefär 2,4 meter från locket, men inte högt upp utan precis vid den hösta punkten på locket. Det, menar Ann, ger dig ett litet anslag av atmosfären i rummet. (Massey, 2009, s. 303-309).

     

    Djup

    Ann tillfrågas av Massey i intervjun till boken ”Behind the glass II” vilken hennes hemlighet är för att få till det ”ultra-djupa hip-hop låga ljudet”. Ann säger att det mest kommer från en Yamaha Subkick-mikrofon, som hon inte använder på en bastrumma utan på en bas, vilket ger henne mer kontroll. Hon väljer en AKG C12 eller en Neumann TLM 103 som mikrofon till baskabinettet och routar sedan signalen till subkicken. Att få ut alla tre signaler – mikrofon, subkick, och en DI – ger henne mer kontroll över alla tre element, med DI som ger attacken, förstärkarmicken som ger rundhet, och subkicken som ger henne den djupa botten. Den bas som huvudsakligen användes på albumet (till 80 % enligt Ann) var en 1956 Hofner 5001 fiolbas med slipade strängar (”flatwound strings”) som kördes genom en Ampeg B15.

     

    De experimenterade med flera trumstämningstekniker, de stämde pukorna på underskinnet en halvton lägre för att få det subtila ringandet och tonskiftet nedåt. De bytte skinn; kalvskinn på virveltrumman, täckt skinn överst på pukorna och ett halvtäckt eller otäckt skinn underst. Det var ett stort experiment utan regler. De placerade en Hammond B-3 genom en Leslie, mickade upp den och skickade sedan signalen genom en gitarrförstärkare på full distorsion. De återförstärkte en harpsichord och även blåsinstrumenten. Ann gillar återförstärkning, hon menar att det ger henne kontroll mellan att ha det rent och transparent eller smutsigt och grusigt, och allt däremellan.

     

    Ann tror vidare på att ha tonen i sin renaste form. ”Glöm att lägga på nio plug-ins. Ändra tonen. Ändra plocket. Det är där som tonen definieras, det är inte bara tillfället då du trycker ’record’ ”, säger hon i en intervju med Larry Crane för magasinet ”Tape Op” (Crane, Larry (2012). ”Ann Mincieli - The view from Jungle City”).

     

    Egen kommentar: Jag tycker att det är spännande att Ann har experimenterat med olika inspelningsmetoder för Alicias röst. Självfallet är det mer praktiskt omständigt att återförstärka rösten och spela in den via en förstärkare liksom att placera en andra mikrofon en bit bort från huvudsångmikrofonen, det krävs att förstärkaren kan återge det ljud man eftersträvar och att mikrofonen placeras rätt. Samtidigt verkar dessa knep göra stor skillnad. Även om processen hade kunnat effektiviseras genom färre inspelningssteg och mer digital processering så hade det sannolikt inte skapat samma djup i ljudbilden.

     

    Referenser:

     

    Litteratur

    Massey, Howard (2009).”Behind the glass – Volume II”. Milwaukee: Blackbeat Books.

     

    Tidsskrifter

    Crane, Larry (2012). ”Ann Mincieli - The view from Jungle City”. Tape Op – The Creative Recording Magazine, nummer 89 maj/juni, s.16-18. Internet, hämtad den 10 mars 2015 genom arkivprenumeration: http://tapeop.com/89/read/.

     

    Brown, Janice (2009). ”Key to Keys: Ann Mincieli, Chief Engineer, Album Coordinator, Studio Managing Director”. Sonic scoop. Internet, hämtad den 10 mars 2015http://www.sonicscoop.com/2009/12/16/key-to-keys-ann-mincieli-chief-engineer-album-coordinator-studio-managing-director/

     

    Internet

    Discogs, Sökord ”As I am”, Hämtad den 10 mars 2015: http://www.discogs.com/Alicia-Keys-As-I-Am/release/2089938

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.