Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 9 och 11 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Trådlösa Mikrofonsystem

Trådlösa Mikrofonsystem

    Table of contents
    1. 1.  
    2. 2. Litteratur och Källförteckning

    Ett trådlöst mikrofonsystem kan användas för att minimera antalet sladdar på scenen och i och med detta även minska snubbelrisken. Det ökar scenutrymmet och därmed rörlighetsmöjligheterna hos musikerna. Systemet använder sig utav radiosändningssignaler där FM är det vanligaste.

    Komponenter i ett trådlöst system

     

    Ett trådlöst system består utav tre viktiga delar, en ingångskälla, en sändare och en mottagare. Ingångskällan kan vara exempelvis en mikrofon eller ett instrument. Sändarens uppgift är att skicka signaler från ingångskällan till mottagaren via radiofrekvenser. Den signal som  har gått fram är, under de bästa förhållanden, nästintill oförändrad jämfört med den som lämnade ingångskällan. (Gibson, 2011, pp. 167,168)

     

    Sändare och Mottagare

    För att mottagaren ska kunna ta emot signalen så bra som möjligt, kräver många system att det inte finns något som blockerar signalens väg. Placeringen av sändaren är därför av yttersta vikt, om sändaren sitter längst ned på en handhållen mikrofon, bör inte denna täckas av något (till exempel en hand),  då detta gör signalen opålitlig. (Gibson, 2011, pp. 168, 169)

    En mygga eller ett headset har en sladd som går mellan mikrofonen och den batteridrivna sändaren (även kallat bodypack/beltpack) innan signalen kan skickas ut. Man bör alltid se till så att sändaren har fräscha batterier för att vara garanterad bästa möjliga sändning.  (Nicklasson, 2006, p. 31) Mottagren tar emot informationen som den får via radiovågorna och gör om den till audio igen. Mottagrens utgång kan därefter kopplas in på valfri kanal i exempelvis ett mixerbord. Det finns även trådlösa system för instrument. (Nicklasson, 2006, p. 32)  Avståndet mellan mottagarantennerna och sändarna får inte vara för långt, men inte heller för kort. Nicklasson skriver att det minsta avståndet bör vara 3m och det längsta beror på sändarens effekt och andra störningar, men detta borde inte överskrida 30m. Vid användandet av flera system samtidigt bör mottagarna vara kopplade till en antenndistrubution. Dels för att minska andelen antenner (då det enbart krävs två för alla mottagare) men även för att kunna sätta ut lösa antenner på mer optimala ställen. (Nicklasson, 2006, pp. 33-34)

    Olika sändningsfrekvenser

    I världen av trådlösa system finns det en indelning av olika frekvensband, de är VHF som står för Very High Frequency, och UHF som står för Ultra High Frequency. Dessa band delas i sin tur in i Lowrange och Highrange. VHF lowrange är i USA mellan 49 och 108 MHz  och delas med exempelvis radiostyrda leksaker och trådlösa telefoner. VHF Highrange ligger mellan 169 och 216 MHz,  dessa frekvenser är de mest trafikerade, då TV-bolag, kustväktare och andra företag använder sig utav dessa. Detta gör att det enbart finns åtta frekvenser som är dedikerade helt åt trådlösa mikrofonsystem utsedda av FCC (Federal Communications Comission).  Lowband UHF börjar i USA  vid 450 MHz och slutar vid 806 MHz, Highband UHF ligger mellan 900-952 MHz i USA detta frekvensband är dock inte att rekommendera för ett trådlöst mikrofonsystem då det delas av bland annat trådlösa telefoner. (Gibson, 2011, p. 169)

     

     

    AM och FM

     

    Det finns två olika typer av sändningssystem, de heter AM (Amplitude Modulation) och FM (Frequency Modulation). AM bygger på att amplituden på sändningsvågen förändras med vad som sänds medan frekvensen stannar densamma. FM däremot ändrar frekvensen medan amplituden är konstant. Ett FM-baserat system är att föredra då ett sådant system inte tar in så mycket störningar. AM ligger på ett lägre frekvensspektra än FM (CyberCollege 2013)

    Ett trådlöst system måste sända på en egen frekvens, d.v.s så får det inte förekomma att två olika system sänder på samma frekvens då sändningen kommer att höras i båda mottagarna. (Gibson, 2011, p. 178)

    Enklare system använder sig av en fast frekvens, som alltså inte går att justera, medan de mer avancerade systemen kan justera sin sändningsfrekvens inom vissa intervall.

    I Sverige behöver man ett tillstånd från Post och Telestyrelsen för att få använda radiosändare, PTS uppgift är att se till att de olika användarna av etern inte stör varandra. Om din sändares effekt inte överskrider 10mW så får du dock använda två frekvensband till dina trådlösa mikrofoner utan att något tillstånd har utdelats. De tillståndsbefriade frekvensbanden i Sverige är 41,0-43,6 MHz (Lowband) och 863-865MHz (UHF). (Nicklasson, 2006, p. 32)

     

    Diversityteknik

     

    En del system har en teknik som heter Diversity. Denna beskriver Hans Nicklasson som att ”varje mottagarenehet innehåller två separata radiomottagare och /eller två antenner.” Anternnerna sitter då med ett litet mellanrum, mottagaren väljer då att använda den signal som är tydligast och kan därför  växla mellan dessa för att få en så bra mottagning som möjligt. Detta gör att dropouts (när ljudet försvinner) blir mindre vanligt. (Nicklasson, 2006, p. 33)

     

    För och Nackdelar

     

    Fördelarna med att använda ett trådlöst system är framförallt att rörligheten på scenen ökar avsevärt, då inte sladdar är ivägen och agerar som snubbeltråd. Det är också bra för att man slipper oroa sig om en kabel har rätt längd eller inte. De system som är utrustade med Divesityteknik har för det mesta bra mottagning. Det ser också snyggare ut på scenen om det inte existerear en sladdhärva.

    Nackdelarna med ett trådlöst system kan vara risken för dropouts. En annan nackdel är att priset för ett vettigt system kan vara väldigt högt. Det är också väldigt lätt att få in störningar från andra system om du använder mer än ett,vilket kan bli jobbigt att felsöka.  (Nicklasson, 2006, pp. 30, 33)

     

    Litteratur och Källförteckning

    Gibson, B., 2011. The Ultimate Live Sound Operator's Handbook. 2nd ed. Milwaukee: Hal Leonard Books.

    Nicklasson, H., 2006. Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign.

     

    Elektroniska Källor

    Cyber College Internet Campus AM,FM Radio Waves and Sound, 2013  http://www.cybercollege.com/frtv/frtv017.htm[08-03-2014]

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Snyggt! Lagomt långt och informativt. Intressant med ingående information om sändningsfrekvenser och AM/FM.

    Ifall ni vill ha ännu mer information om VHF och UHF, kan jag tipsa om http://www.audio-technica.com/cms/site/af9d127e26abf498/ som jag och Andreas Mellkvist använde till vår Wiki-artikel.
    Posted 22:28, 11 Mar 2014
    Välstrukturerat med tydliga rubriker och källförteckning. Det känns som att det mesta täcktes i den här artikeln. Jag gillar delen om fördelar och nackdelar och hur det tekniska är beskrivet på ett vettigt sätt. En liten intressant detalj kanske kan vara hur mycket ett någorlunda bra och vanligt trådlöst system har för riktpris och jämföra det med ett bra standard sladdburet system?
    Posted 23:21, 11 Mar 2014
    Lade märke till ett antal formaterings- och stavfel, men i övrigt så är din artikel välskriven och informativ.
    Posted 17:23, 13 Mar 2014
    Tack för kommentarerna! Vasne, jag känner att det räcker med UHF och VHF, men tack för länken! Anmel,Det där med pris för trådlösa system är också intressant, får kolla upp det! Antst, du får gärna belysa mig om vilka stavfel du har hittat och hur du menar med att formateringen är fel?
    Posted 21:52, 13 Mar 2014
    Väldigt informativ och välskriven! Lätt att hänga med i.
    Posted 14:28, 16 Mar 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.