Search:
DU Wiki > √Ąmnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 9 och 11 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > In-ear monitorer

In-ear monitorer

    Table of contents
    No headers

     

    Bakgrund

    Jerry Harvey, som var monitortekniker åt bandet Van Halen, började undersöka möjligheterna med in-ear monitorer 1995[1]. Han var inte nöjd med de alternativen som fanns ute på marknaden så han hittade en egen lösning. Jerry använde sig av en högtalare i en pacemaker, som är byggd att ge ut en 140dB SPL stark varningsignal innan pacemakern skickar ut en elektrisk impuls. Designen kompletterades med en högpasskrets och ett delningsfilter[2].

     

    När Jerry sålde sina första in-ear monitorer för 500 dollar per styck till Van Halens förband Skid Row, insåg han även affärsmöjligheterna och grundade samma år sitt första företag Ultimate Ears, vars in-ear monitorer används av många världsartister idag[3]

     

    Funktion

    Det finns både trådlösa och sladdburna in-ear monitors. Det trådlösa systemet består av en sändare och en mottagare, där sändaren omvandlar audiosignalen till en radiosignal och mottagaren tar emot och omvandlar den tillbaka till audio[4].

     

    Signalen skickas via frekvensbanden VHF eller UHF. VHF står för Very High Frequency, där frekvensspektrumet är 30-300 MHz och UHF står för Ultra High Frequency, där frekvensspektrumet är 300-3000 MHz[5]. Skillnaden mellan dessa är att system som använder sig av VHF är billigare att tillverka, eftersom UHF-system kräver mer avancerade komponenter och har en komplicerad tillverkningsprocess. UHF-system är däremot mindre störningskänsliga i och med att färre apparater använder sig av dessa frekvenser[6].

     

    Det finns två olika sätt att skicka medhörningen till musikerna. Det ena är aux-baserat och det andra är kanalbaserat. I ett aux-baserat system är det ljudteknikern som har full kontroll över mixen som skickas ut. Aviom Technologies, som är ledande inom det kanalbaserade systemet, använder sig av en 16-kanalshub, där varje musiker har en egen mixer med full kontroll över volym och panorering på alla dessa kanaler[7].

     

    Oavsett vilket system man använder kan signalen skickas i mono eller stereo beroende på hur många hörselsnäckor man vill ha[8].

     

    Olika typer av in-ear monitorer

    Hörlurar

    Hörlurar som är helt slutna minskar läckage och tillåter musikerna att ställa in en behaglig ljudstyrkenivå på medhörningen. Eftersom det konceptet förlitar sig på att isoleringen är tät nog, kan musikern få hörselskador när den inte är det, då han eller hon riskerar att ställa in ljudstyrkenivån för starkt[9].

     

    Hörselsnäckor

    Jämfört med hörlurar, är hörselsnäckor mycket mindre, smidigare och är kapabla att stänga ute ljudet tillräckligt effektivt. Man kan även formgjuta snäckorna så att de passar perfekt till musikerns öra. Formgjutna snäckor stänger inte bara ut ljudet mer än standardmuddar och är bekvämare under längre perioder[10].

     

    Shakers/Buttkicks

    Ett problem med in-ear monitoring är att musikern kan få en känsla av isolering och bristande fysisk upplevelse som är karaktäristisk för ett liveuppträdande. För att kompensera för det finns det en lågfrekvensåtergivare kallad shaker eller buttkick, som monteras under scenen för de stående musikerna. Den kan även fästas på undersidan av trumpallen. Till apparaten skickar man en mix som skapar vibrationer som förstärker musikupplevelsen i medhörningen[11][12].

     

    Mixning i in-ear monitorer

    Att mixa i stereo är att föredra, eftersom det möjliggör en återgivning av musikernas placering på scenen. Förvirring kan uppstå när ljudbilden inte stämmer överens med det man ser. Mixen låter torrt om man inte lägger till reverb eller delay och en kompressor/limiter behövs för att hålla en jämn nivå i medhörningen. Som ljudtekniker har man ett stort ansvar över musikernas hörsel. Eftersom in-ear monitorer sitter i direkt kontakt med örat ska man inte göra plötsliga ändringar i ljudstyrkenivån eller koppla om utrustningen utan att förvarna[13].

     

    Att inte ha för stark medhörningsmix är viktigt överlag, eftersom sångaren tenderar att sjunga för svagt då, vilket kan försämra uppträdandet[14].  

     

    För att få en bra integrering med publiken kan det behövas mixa in det som tas upp av mikrofonerna som är riktade mot publiken. I en stereomix ska man panorera publiken så som musikerna ser dem för att underlätta kommunikationen och kontakten med publiken[15].

     

    För- och nackdelar

    Den stora fördelen med in-ear monitorer är att man behöver ha mindre utrustning på scenen. I och med färre eller inga monitorer, minskar risken för hörselskador och gör det lättare för FoH-ljudteknikern att skapa en bra mix, då monitorljudet inte blandas in i FoH-ljudet. Medhörningen låter dessutom likadant oavsett var musikern befinner sig på scenen. En annan värdefull fördel är att musikerna, publiken och ljudteknikern slipper rundgång[16].

     

    En av nackdelarna med trådlösa in-ear monitorer är att de kostar mer än traditionella scenmonitorer och att musikerna kan sakna det naturliga ljudet om de inte använder sig av shakers. Ett annat problem som kan uppstå när man använder in-ear monitorer är om fler musiker vill ha en egen medhörningsmix. När det inte finns tillräckligt med aux sends från mixerbordet kan detta lösas genom att musikerna får dela på samma mix. In-ear monitorer kan vara ett hinder för musiker som behöver kommunicera med varandra på scenen för att leverera ett bra uppträdande[17].

     

    Käll- och litteraturhänvisning

    Litteratur

    Fry, R. Duncan 2005. Live Sound Mixing. Hawthorn West: Roztralia Productions.

    Gibson, William A. 2007. The Ultimate Live Sound Operator's Handbook. New York: Hal Leonard Books.

    Nicklasson, Hans 2006. Jakten på det perfekta PA-ljudet. Handbok i ljudteknik. Mölnlycke: Elanders.

     

    Elektroniska källor

    Frekvensomfång UHF & VHF. [International Telecommunication Union.] http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/...5-I!!PDF-E.pdf. [2014-03-03.]

    Historien om företaget Ultimate Ears. http://www.ultimateears.com/sv-se/story[2014-03-03.]

    International Telecommunication Union. http://www.itu.int/en/about/Pages/default.aspx. [2014-03-03.]

    "The Jerry Harvey Saga of Sound" http://www.jhaudio.com/about/jerry-harvey-saga-sound. [2014-03-03.]

    "UHF Versus VHF." http://www.audio-technica.com/cms/si...d127e26abf498/. [2014-03-03.]

    Young, Kevin 2011. "In Profile: Jerry Harvey IEM Pioneer & Mix Engineer." Live Sound International Magazine. http://www.prosoundweb.com/article/i....[2014-03-03.]

     


    [1] Historien om företaget Ultimate Ears. http://www.ultimateears.com/sv-se/story. [2014-03-03.]

    [2] Young, Kevin 2011. "In Profile: Jerry Harvey IEM Pioneer & Mix Engineer." Live Sound International Magazine. http://www.prosoundweb.com/article/i...x_engineer/P3/. [2014-03-03.]

    [3] Ibid.

    [4] Nicklasson, Hans 2006. Jakten på det perfekta PA-ljudet. Handbok i ljudteknik. Mölnly>

    [5] Frekvensomfång UHF & VHF. [International Telecommunication Union.] http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/...5-I!!PDF-E.pdf. [2014-03-03.]

    [7] Gibson, William A. 2007. The Ultimate Live Sound Operator's Handbook. New York: Hal Leonard Books, s. 234-235.

    [8] Nicklasson, 2006, s. 142.

    [9] Gibson, 2007, s. 232.

    [10] Gibson, 2007, s. 232-233.

    [11] Nicklasson, 2006, s. 143.

    [12] Gibson, 2007, s. 233.

    [13] Fry, R. Duncan 2005. Live Sound Mixing. Hawthorn West: Roztralia Productions, s. 119-120.

    [14] Fry, 2005, s. 120.

    [15] Fry, 2005, s. 119.

    [16] Nicklasson, 2006, s. 142.

    [17] Nicklasson, 2006, s. 142-143.

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Lite konfunderad med vad ni menar med att pacemakern ger ifrån sig en 140dB varningssignal.
    Annars bra, kort, koncict och otroligt bra med källor på allt.
    Posted 20:54, 10 Mar 2014
    Blir också lite fundersam över 140dB,skriv gärna dit vilken typ av dB ni pratar om. Annars mycket bra artikel!
    Posted 08:13, 11 Mar 2014
    Många källor, bra att du backar upp det du skriver om på såpass många ställen! Det är någonting som vi kanske missade lite på!
    Posted 21:42, 12 Mar 2014
    Bra formaterat och lättläst. Plus i kanten för den stora samlingen källor.
    Posted 17:21, 13 Mar 2014
    Intressant att läsa om bakgrunden till tekniken. Bra med så mycket källor!
    Posted 14:10, 16 Mar 2014
    Mycket intressant och relevant information, bra med mycket källor!
    Posted 18:35, 20 Mar 2014
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.