Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 5 och 6 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Liveteknikerns uppgifter och liveljudskvalitét (Elin Eriksson, Grupp5)

Liveteknikerns uppgifter och liveljudskvalitét (Elin Eriksson, Grupp5)

    Table of contents
    No headers

    I denna artikel kommer jag både ta upp liveljudsteknikerns olika arbetsuppgifter jämfört med studioteknikern, men även vad liveljudskvalitét är och hur man mäter och uppnår det. Jag kommer utgå från att liveteknikern åker med på en mindre turné och att studioteknikern jobbar i en medelstor och lite känd studio.

     

    Jämförelse mellan liveteknikerns arbete och studioteknikerns:

    Man kan tro att liveteknikern inte har så många olika arbetsuppgifter, att all utrustning är på plats när teknikern kommer till arenan/lokalen/teatern och det är bara för teknikern att ställa in bra nivåer och sen kan man genomföra konserten, men i de allra flesta fall så är det inte så. Utan liveteknikern måste göra flera olika saker innan han eller hon kan börja fokusera på att få till en bra och behagligt ljud.

     

    Det som har stort inflytande på hur många arbetsuppgifter liveteknikern har är hur många personer som är med på turnén, om det är en väldigt påkostad turné kanske liveteknikern bara behöver dyka upp i tid till soundcheck och sedan jobba vidare med ljudet därifrån. Men om det inte är det så är chansen stor att tekniker måste göra många andra arbetsuppgifter såsom: FoH-mixning, Monitor-mixning, scenansvarig, ljustekniker, elektriker, CD-försäljning, chaufför och matbespisningen. (Gibson, 2011:10)

     

    Om man däremot kollar på studioteknikerns arbetsuppgifter så är de inte lika varierade, såklart skiljer det lite på sig om man jobbar i Los Angeles i Universals studio eller om man jobbar i Silence studio i Koppom som ligger långt inne i de värmländska skogarna. Men i de allra flesta fallen så ansvarar studioteknikern för att instrumenten blir inspelade med en så bra ljudkvalitét som möjligt, val av mikrofoner, placering och arrangering av mikrofoner, ställa in inspelningsnivåer, instruktioner till artisterna om hur de ska spela, efterbearbetning och mixning.

     

    Förutom det så behöver de inte gör mer, de behöver nästan aldrig utföra jobb som inte handlar om just den låten som spelas in där och då, medans liveljudsteknikern kan få massa andra småjobb som måste göras på en turné förutom att se till att det blir ett bra ljud ut till publiken.

     

    Val av ljudnivå – påverkande faktorer:

    Valet av hur hög ljudnivå man vill ha påverkas till väldigt stor del av vad det är för lokal som man ska vistas i, är det en liten bar där folk mestadels vill sitta vid borden och småprata med musik i bakgrunden så är det kanske inte det mest optimala att köra PA-systemet på max och komma upp i 100dB. Även hur lokalen är formad spelar stor roll, är lokalen väldigt avlång eller öppen så måste man troligtvis öka på ljudvolymen något för att de som står eller sitter längst bak också ska höra.  

     

    Sen finns det inte ett ”rätt sätt” att välja ljudnivå heller, alla tycker inte om stark musik och alla tycker inte heller om svag musik. Som Bill Gibson säger i sin bok: ”We all have different tastes. For some folks the volume will never be quite enough; for others it will never be loud enough. Some folks like the vocals louder then band; others like the band louder than the vocals. Some people like guitars more than keyboards. Some like the drums and percussion to be very dominant; others prefer that they be understated.” (Gibson, 2011:30)

    Han visar här på att man kan inte behaga alla med den ljudnivå man själv tycker låter bäst.

     

    Höga ljudnivåer – riktvärden och mätmetoder:

    Den allra vanligaste metoden för att mäta hur hög ljudnivån i lokalen är, är att använda sig utav en dB-mätare. Med denna mätnings-apparat kan man mäta ljudnivåer på flera olika sätt, men de vanligaste är att man mäter hur stark den starkaste tonen eller transienten är men man kan även mäta den genomsnittliga ljudnivån ligger på. ”Gällande riktlinjer i Sverige är en genomsnittsvolym på högst 100 decibel vid konserter (97 decibel om det finns barn under 13 år i publiken)” (Auris, 2012)

     

    Men man ska även vara försiktig när det är mycket äldre människor i lokalen: ” To many people, especially the elderly, some frequencies are painful. For them, the mix might sound too loud even when the decibel meter reads in the acceptable range.”(Gibson. 2011:31)

     

    Vanliga termer med förklaringar för att beskriva klangfärgsegenskaper:

    Klangfärg, även kallat Timbre, är en specifik karaktär hos en ton, vare säg det är ett musikinstrument eller en människoröst, som bildas av sammansättningen av olika övertoner. Klangfärgen påverkas främst av antalet, styrkan och frekvensen av de övertoner som tillsammans med grundtonen bildar klangen. Ju högre och starkare övertoner grundtonen har, desto skarpare klangfärg får den.

     

    ”Klangfärg,egenskap hos en klang, som gör att den kan låta annorlunda än andra klanger med samma tonhöjd och tonstyrka. Om två toner alltså låter olika, trots att de är lika i tonhöjd och ljudstyrka, skiljer de sig i klangfärg.” (NE, 2014)

     

     

    Källförteckning

     

    Litteratur:

    Gibson, Bill. (2011). The Ultimate Live Sound Operator's Handbook. 2nd Edition. Hal Leonard Books

     

    Elektroniska källor:

     

    Auris. Sökord: Olika åsikter om ljudnivån på konsert. Hämtad från: http://www.auris.nu/ 9/3-2014

     

    Arbetsförmedlingen. Sökord: Ljudtekniker. Hämtad från: http://www.arbetsformedlingen.se/ 9/3-2014

     

    Nationalencyklopedin, NE. Sökord: Klangfärg. Hämtad från: http://www.ne.se/ 9/3-2014 page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Intressant artikel!
    Posted 22:36, 11 Mar 2014
    Bra! på ett ställe hade du råkat skriva "ställa i bra nivåer" och inte "in"
    Posted 14:06, 12 Mar 2014
    alla tycker inte om hög musik och alla tycker inte heller om låg musik

    Här skall det väl ändå stå "alla tycker inte om STARK musik och alla tycker inte heller om SVAG musik"?

    Annars bra och informativ!
    Posted 21:38, 12 Mar 2014
    Bra artikel! Kul att lägga upp det som en jämförelse mellan studiotekniker och liveljudstekniker. Tror dock det är ganska vanligt att studioteknikern också får göra lite extrauppgifter utöver det vanliga studioarbetet. Exempelvis laga trasig utrustning, gå och köpa kaffe till bandet, administrera studions pappersarbete med mera :)
    Posted 23:10, 12 Mar 2014
    Mycket bra skrivet! Inga synpunkter.
    Posted 12:03, 28 Mar 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.