Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 3 och 4 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Trådlösa Mikrofonsystem (Anton Fladvad, grupp 3)

Trådlösa Mikrofonsystem (Anton Fladvad, grupp 3)

    Table of contents
    No headers

    Ett trådlöst mikrofonsystem ger underhållare möjligheten att röra sig fritt på scenen utan att behöva ta hänsyn till eventuella begränsningar som kabelburet ljud kan medföra. Systemen använder sig av samma teknik som radio, där signalen sänds ut trådlöst via ett frekvensband.

    Metoder

    I livesammanhang finns det huvudsakligen två användningsområden för ett trådlöst system. Det ena är att skicka en signal från en ljudkälla på scenen, exempelvis en sångmikrofon, till mixerbordet och vidare ut i PA-systemet. Det andra fungerar i motsatt riktning, det vill säga att trådlöst skicka en signal från mixerbordet, till exempel en medhörningsmix, till musikers in-ear-monitorer (medhörning via hörsnäckor). (Walther, 2011, s.165)

    Sändare och mottagare

    I ett trådlöst system så översätts elektriska ljudsignaler till radiovågor, som trådlöst sänds ut via ett frekvensband. Dessa signaler fångas i sin tur upp av en mottagare som översätter tillbaka den till en elektrisk ljudsignal, och som sen går vidare in i signalkedjan.

    Den första komponenten i systemet är sändaren. Den kan vara inbyggd i exempelvis en mikrofon, eller sitta externt som en så kallad ”bodypack” som sätts i bältet eller fickan, och ansluts till exempel till en gitarr. Det finns även ”plug-ons”, en liten sändare som helt enkelt tar kabelns plats i kopplingen till en vanlig mikrofon. (Walther, 2011, s.169-170)

    Mottagaren jobbar parallellt med sändaren, och är stationärt placerat på scenen. Den är ansluten till ett mixerbord via en stagebox, och behandlas som en vanlig mikrofonsignal i signalkedjan. (Walther, 2011, s.165)

    Undantaget är vid användning av in-ear-monitor, som tidigare nämnt fungerar i motsatt riktning. Där är istället sändaren stationär och kopplad till mixerbordets sendutgång, och mottagaren finns som en extern ”bodypack”.

    Något som kan vara viktigt att tänka på när båda dessa typer av trådlösa system används samtidigt, i synnerhet av samma person, är placeringen av mottagare respektive sändare. Med fördel så separeras dessa system i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis genom att inte placera dem i samma ”rack” på scenen. Det är även en god idé att isolera dessa från andra elektroniska källor, såsom datorer, digitala effektenheter, LCD-skärmar och så vidare. Mobiltelefoner kan också påverka den trådlösa signalen, så en påslagen mobiltelefon i fickan är inte att rekommendera. (Walther, 2011, s.168-169)

    Frekvenser

    Tidigare har trådlösa system använt sig utav både VHF (Very High Frequency)- och UHF (Ultra High Frequency)-banden, men idag så har VHF-bandet i princip uteslutits. UHF-bandet sträcker sig från 300 megahertz till 3 gigahertz, och har väldigt många användare, bland annat radio/TV, mobiltelefoni, internet, walkie-talkies med mera. (Walther, 2011, s.168-169)

    På grund av trängseln på frekvensbandet så har vissa frekvenser reserverats för ljudbranschen av PTS (Post- och Telestyrelsen), som kontrollerar frekvensbanden på nationell nivå. De designerade frekvenserna ligger mellan 823-832- och 863-865 megahertz, och delades fram till 2007 dessutom med digital-TV. Därför kan det till och med vara svårt att hitta en ledig frekvens, vilket begränsar användandet av trådlösa system i livesammanhang, vilket begränsar antalet trådlösa enheter som problemfritt kan användas under samma evenemang.

    Vid behov går det dock att söka tillstånd från PTS för användning av frekvenser mellan 470-790 MHz.

    Frekvensband (MHz)

    Undantaget från tillstånd/tillstånd krävs

    Max e.r.p. (mW)

    Anmärkning

    41–43,6

    Undantaget

    10

     

    174–240

    Tillstånd krävs

    50

    Tillstånd kan för närvarande ges t.o.m. 2016-12-31

    470–790

    Tillstånd krävs

    50

    Tillstånd kan för närvarande ges t.o.m. 2016-12-31

    823–826

    Undantaget

    10

    Handhållen

    823–826

    Undantaget

    50

    Kroppsburen

    826–832

    Undantaget

    50

     

    863–865

    Undantaget

    10

     

     

    (http://www.pts.se/sv/bransch/radio/radiotillstand/anvandning-av-tradlosa-mikrofoner/ (08-03-2014))

    För- och Nackdelar

    Fördelarna med ett trådlöst system är ganska självklara: friheten på scenen. Möjligheten att kunna röra sig fritt utan oro över kablar som snubblas över, dras ur, och trasslar ihop sig. Men även med ett in-ear-monitorsystem, som eliminerar behovet av att behöva stå i anslutning till monitorhögtalaren på golvet för att kunna höra sin egen medhörning. Med en kombination av dessa två system så ökar rörelsefriheten markant, utan att påverka förutsättningarna för att kunna prestera på scenen.

    Men som med allt annat så innebär fördelar även nackdelar och kompromisser. En trådlös signal är betydligt mer sårbar för interferens och störningar från utomstående källor som kan påverka signalen, och i värsta fall bryta den helt. Detta problem kan förebyggas med hjälp av externa antenner, och grundlig planering innan spelningen när det kommer till placering av de olika komponenterna. Men risken kan aldrig elimineras helt.

    Det är därför rimligt att anpassa utrustningen till lokalens egenskaper, och fråga sig själv om scenen i fråga verkligen kräver ett trådlöst system, eller om det enbart skulle höja risken för störningar utan att faktiskt gynna framträdandet. Preferenser hos artisterna i fråga är också något som bör tas i hänsyn, då en dåligt utplacerad kabel kan hämma framträdandet, och i värsta fall orsaka problem på scenen.

    Källförteckning

    Litteratur

    Walther, Jens (2011) Boken om Liveljud, Tallinn: Hansen Media AB, (208s.), ISBN 978-91-979846-0-7

    Elektroniska källor

    Post- och Telestyrelsen, Tillstånd för trådlös ljudöverföring i olika frekvensband; 

     http://www.pts.se/sv/bransch/radio/radiotillstand/anvandning-av-tradlosa-mikrofoner/ (hämtad 08-03-2014)

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Bra strukturerad, snyggt med en tabell med vilka frekvenser som man behöver tillstånd för. Det är information jag skulle vilja ha reda på om jag sökte på detta ämne i en wiki.
    Posted 13:11, 11 Mar 2014
    Välformulerat och bra!
    Posted 21:49, 11 Mar 2014
    Riktigt informativ och välgjord! Det enda jag tänkte på var sista delen av sista meningen i artikeln där det står "...eller om det snarare handlar om att få visa upp alla häftiga prylar som man har samlat på sig.", vilket jag tyckte kändes lite onödig och adderade inget till en annars väldigt bra faktaartikel.
    Posted 00:07, 12 Mar 2014
    Väldigt bra och mycket information! Dock saknar jag källhänvisningar till sektionen "För- och nackdelar". Det känns, som David skrev, lite åsiktsbaserat. Även om du tagit upp flera av dessa saker tidigare i texten och nu sammanfattar lite grann vet jag inte om denna sektion i sitt nuvarande format passar in riktigt. Se om du kan hitta någon som spaltar upp dessa för/nackdelar så att den blir mer trovärdig!
    Posted 12:53, 12 Mar 2014
    Stiligt och informerande!
    Bra språk och upplägg i artikeln.
    Posted 23:04, 12 Mar 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.