Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 1 och 2 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Trådlösa mikrofonsystem (Thomas Andersson, Grupp 1 & Anton Helmersson, Grupp 6)

Trådlösa mikrofonsystem (Thomas Andersson, Grupp 1 & Anton Helmersson, Grupp 6)

    Table of contents
    No headers

     

    Denna artikel behandlar ämnet trådlösa mikrofonsystem och hur dem i korthet fungerar.

     

    Sändare och mottagare

    Ett trådlöst mikrofonsystem består av tre delar; mikrofonen, sändaren och mottagaren. Sändaren kallas även ”bodypack” eller ”beltpack”.

    Systemen finns som olika modeller; handhållna mikrofoner, headset eller myggor. 

    I vissa handhållna modeller kan sändaren vara inbyggd i mikrofonen. Annars är vanligen sändaren en liten apparat man kan fästa på passade ställe, exempelvis i byxlinningen eller svångremmen. Det finns även sändare avsedda för instrument, där du t.ex. kopplar in din gitarr som skickar signalen till sändaren som sedan skickar den vidare. 

    Signalvägen från ljudvågen till mottagaren lyder; mikrofonen omvandlar ljudvågor till en audiosignal som i sin tur skickar signalen vidare till sändaren som där omvandlar signalen till radiovågor. Antennen i mottagaren fångar upp radiosignal som omvandlar signalen till audiosignal igen. Mottagaren i sin tur är kopplad till någon form av mixerbord, PA eller annat medium som tar emot signalen. (Nicklasson, 2006:31)

     

    Frekvenser

    Varje uppsättning av trådlöst system (mikrofon, sändare & mottagare) måste sända via en egen frekvens för att det inte skall bli interferens mellan de olika signalerna. I Sverige måste man kontakta Post- och Telestyrelsen för att söka tillstånd för att använda trådlösa mikrofoner, för att inte störa andra saker som använder sig av radiovågor, exempelvis Radio och tidigare polisens radiocom.

    Det finns frekvensband som dock står till förfogande att använda fritt utan särskilt tillstånd. De fria frekvensbanden är 41,0 – 43,6 MHz med max effekt på 10mW och 823 - 826 MHz med max effekt på 10mW, den senare gäller enbart för handhållen mikrofon. Samma frekvensband får även ha en maxeffekt på 50mW men då måste den vara kroppsburen. Ytterligare finns det 826-832MHz med maxeffekt på 50mW och 863-865MHz med max 10mW som får användas med vilken trådlös mikrofon som helst. (https://www.pts.se/sv/Bransch/Radio/...sa-mikrofoner/)

     

    41,0 – 43,6 MHz är så kallade lowband vilket gör att signalkvaliteten är dålig. Idag använder man sig därför generellt av det andra fria bandet, 863 – 865 MHz som är UHF, Ultra High Frequency, vilket resulterar i en bättre signal. Signalen till mottagaren är radiovågor och i billigare trådlösa system är frekvensbandet som används ofta fixerat, men i lite mer prisvärda kan man ställa in det efter behag. (Nicklasson, 2006:32)

     

    Bästa förutsättningar för bra signal

    De moderna systemen är utrustade med något som kallas diversity som finns för att säkerställa en god signalkvalitet. 

    Diversity innebär att varje mottagarenhet har två radiosignaler som är separata från varandra. Detta gäller även antennerna. Dessa signaler skickas samtidigt, men fortfarande separat. Diversity-systemet väljer då den signal som är av bäst kvalitet eller möjligen blandar signalerna för att signalen skall bli så god som möjligt.

    Avståndet mellan antennerna skall vara minst en halv till en våglängd isär, hur långt det är beror på vilket frekvensband man sänder sin signal via. Ekvationen för att räkna ut hur långt ifrån antennerna bör vara lyder: ljusets hastighet/frekvens=våglängd. 

    Detta mellanrum bör man tänka på att ha eftersom den ena signalen kan bli störd av någonting som ger upphov till interferens. Men har man tänkt på mellanrummet är det med stor sannolikhet så att den andra signalen är ren och fin.

    För bäst mottagning så bör det inte vara mindre än tre meter mellan sändare och mottagare men ej heller längre än trettio meter. Om det är många föremål som täcker antennernas väg till mottagaren riskerar man att signalen blir sämre, så fri luftväg primeras.

    Antennernas placering bör ej heller vara nära annan elektrisk apparatur eller metaller då det kan störa signalen. Även annan teknik som jobbar med radiovågor kan störa signalen, exempelvis mobiler och radiospelare. Om antennerna går att vinkla och rikta så kan det vara en god ide att rikta dem mot mottagaren.

    Om man nyttjar väldigt många trådlösa system samtidigt så att det blir många antenner kan man istället använda sig av en antenndistribution. Detta är en apparat med enbart två antenner men som kan hantera signaler från många system.

    Om många system är igång samtidigt är det extra viktigt att de olika frekvensbanden är på tillräckligt avstånd från varandra för att det inte ska uppstå störningar mellan de olika trådlösa enheterna. Om produktionen består av många system samtidigt kan det vara bra att jobba med de lite bättre och dyrare systemen eftersom man då kan ställa in vilka frekvensband de ska jobba på. (Nicklasson, 2006:33)

     

    Fördelar

    Rörelsefrihet för artisten eller talaren.

    ”Renare”, i den mening att det blir mindre kablar som ligger på scen och runt i lokalen.

    Myggor och headset gör att man dessutom får händerna fria, bra för exempelvis teater och olika demonstrationer.

     

    Nackdelar

    Kan uppstå störningar och interferens av diverse utrustning som jobbar med radiovågor, t.ex. mobiler, datorer, andra radiosystem.

    Kräver energi och batterier kan ta slut.

     

    Referenser

    Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign. Sid 30 - 34.

    Post & Telestyrelsen (2014) Trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel. Hämtad 2014.03.18 från https://www.pts.se/sv/Bransch/Radio/...sa-mikrofoner/

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Fann det intressant att man behövde kontakta Post- och Telestyrelsen för att söka tillstånd för trådlösa mikrofoner. En källhänvisning hade varit kul så att man kunde läsa mer om det! I övrigt, en bra artikel. Intressant att läsa!
    Posted 21:20, 11 Mar 2014
    Bra strukturerad och intressant!
    Posted 22:01, 11 Mar 2014
    Gillar användandet av ordet "svångremmen"! Saknar dock hänvisningar till de två vetenskapliga artiklarna man skulle läsa och reflektera över i texten och namn på vem som skrivit wikin i rubriken! :)
    Posted 16:10, 12 Mar 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.