Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 1 och 2 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Komponenter i ett PA-System (Henrik Axelsson, Grupp 2)

Komponenter i ett PA-System (Henrik Axelsson, Grupp 2)

    Table of contents
    No headers

    Inledning

    För att ett band ska kunna spela live på en scen krävs det en del utrustning i form av komponenter som utgör ett PA-system. Beroende på hur stort bandet är, hur mycket publik det finns och huruvida lokalen är konstruerad byggs dessa system upp på olika sätt. Det som beskrivs nedan är det absolut banligaste upplägget för mindre spelningar till lite större. Här förklaras också signalkedjan i de olika komponenterna.

     

    Mikrofoner och instrument

    För att få signal i kedjan över huvudtaget måste man omvandla den akustiska energin till elektrisk energi. Detta görs med hjälp av exempelvis en mikrofon som egentligen fungerar som en omvänd högtalare (Anderton, C. 2010, sida 5). Mikrofoner och högtalare kallas också för transducers eftersom de till skillnad från övrig signalprocessering jobbar med omvandlingsenergi (Kontney, J. 2012).

     

    Stagebox och split

    Signalen från en mikrofon går vanligtvis genom en XLR-kabel till ett mixerbord. Vid en livespelning används det väldigt många kablar från mikrofoner och instrument beroende på hur många spår som ska användas. Det blir på många sätt väldigt opraktiskt att dra alla dessa kablar längs golvet till platsen där mixern står. Därför kan det vara bra att använda sig av en eller flera stageboxar. Dessa består av en dosa med flera ingångar, vilket betyder att mikrofoner och instrument kan kopplas till en och samma enhet som befinner sig på eller vid sidan av scenen. Det praktiska med detta är sedan att alla signaler från en stagebox färdas genom en tjockare samlingskabel, eller multikabel.

    Stageboxar kan dras direkt till ett mixerbord, men om bandet behöver flera stageboxar kan det vara lämpligt att använda sig av en split. En split är en ännu större enhet som tar emot alla signaler från stageboxarna. Nu kan en stor multikabel dras från spliten till mixerbordet. Spliten gör det även möjligt att skicka signalerna till fler mixerbord vilket kan vara praktiskt vid en större spelning.

     

    Mixerbord

    Positioneringen av mixerbordet har stor betydelse eftersom det är från just den platsen ljudteknikern gör sin bedömning om hur ljudet ska låta. Vid mixerbordet sker processeringen av signalerna. Här styr vi ingångssignalerna från mikrofonerna via ett gainreglage. De mikrofoner som inte kan försörja sig själv med ström kan få det genom fantommatning (Rumsey, F. 2009, sida 123).

    Man kan färga ljudet på samtliga kanaler med hjälp av rumsklanger, kompressorer, equilizers och mycket annat (Anderton, C. 2010,  sida 22).

     

    Monitorer/Medhörning

    Ljudet som publiken hör är svårt för de som står på scen att uppfatta, eftersom dessa högtalare riktas ifrån dem. Därför behövs så kallade monitorer som används som högtalare och medhörning för artisterna som förhoppningsvis är fördelaktigt uppställda för alla.

    Från mixerbordet kan man skicka monitormixar via aux-bussar. Det betyder att varje enskild monitorhögtalare kan få en unik mix. Till exempel så kanske trummisen i ett band inte behöver ha så mycket trummor i sin medhörning utan vill höra några av de andra i bandet mestadels (Anderton, C. 2010, sida 17).            

     

    Högtalare

    Här omvandlas återigen signalen, men den här gången från elektrisk energi till akustisk energi; Vi hör ljud. Det finns många olika former av högtalare beroende på vad för sorts ljud man eftersträvar. För att få en förstärkning av signalen så att högtalarna orkar jobba krävs det ett slutsteg som ser till att ljudet kan höras starkt.

    Problemet med vanliga högtalare (toppar) är frekvensresponsen i basregistret. Vid större evenemang krävs därför så kallade subwoofers, en högtalarkabinett som enbart hanterar basen (Rumsey. F. (2009), sida 91).

    Ljudets kvalité har mer att göra med positioneringen av högtalaren och rummets konstruktion än högtalaren i sig. Det gäller att veta hur många högtalare man ska ha på en vissa yta och hur mycket effekt av dessa man ska använda sig av (Anet, C (2008).

     

     

    Referenser

     

    Litteratur:

    Anderton, C (2010). Live sound survival guide, Avid Technology Inc.

    Rumsey, F & Mccormick, T (2009). Sound and recording (sixth edition), Focal Press.

     

    Vetenskapliga artiklar:

    Anet, C (2008). Speakers and audio monitors. Prism Business Media.

    Kontney, Jack (2012). Microphones, Penton Media Inc. 

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Välskriven text med bra struktur!
    Posted 07:43, 13 Mar 2014
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.