Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2014, endast artiklar) > Grupp 1 och 2 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Tillämpningar av PA-system (Pontus Bergström/Ida Carlberg, Grupp 2)

Tillämpningar av PA-system (Pontus Bergström/Ida Carlberg, Grupp 2)

    PA-system, som står för “Public Address System”, är ett system som skapades för att sprida information till människor på ett snabbt och enkelt sätt.
    Namnet och systemet har hos allmänheten idag blivit mest förknippat med musikevenemang men det finns flera andra tillämpningsområden som vi i denna artikel ska beskriva.

    Historia

    PA:ts första funktion i historien var att vid till exempel järnvägsstationer fungera som ljudsystem för att sända ut meddelande till allmänheten. Runt 40-talet började man använda mikrofoner till sångare i storband. När rockmusiken sedan kom till på 50-60-talet innebar det även att det blev ett allt större behov av att förstärka de olika instrumenten, framför allt sången, då publikens skrik lätt överröstade bandet. Efterfrågan av tillräckligt bra och kraftfull ljudåtergivning ökade och man ville dessutom tillfredsställa biografindustrins krav och behov. Allt detta ledde till att man framför allt försökte utveckla högtalare och förstärkare. (Nicklasson, 2006: s. 22).
     
    Från 1970-talet och framåt så har tekniken utvecklats snabbt och stadigt för att kunna ta fram nya lösningar för att återge ett bättre ljud. Utvecklingen har huvudsakligen skett inom musik- och filmindustrin, både för livekonserter och biografföreställningar där digitalt ljud och så kallade "line-array"-högtalare har blivit vanligare under 1990-talet.

    Transportsystem

    Det är dock inte endast musik och filmindustrin som har fått ta del utav PA-utvecklingen. Även inom områden där PA-systemet från början användes så har det skett förändringar. Exempelvis inom tunnelbanesystemet under 1990-talet så utvecklade man med hjälp utav datorer ett system för att automatisera informationsmeddelanden och därmed förbättra kvalitén på dessa. Peter Berry föreslår i sin artikel (1994) bland annat hur man ska förbättra högtalarplacering på tågstationerna samt även om hur de automatiserade meddelanden som skulle användas.

    Turnésystem

    Det säger sig självt att ett PA-system som ska tas med på en turné behöver vara lätt att kunna packa upp/ned och att transportera. Systemet ska också kunna leverera den kraft som behövs i den lokal eller arena där ljudsystemet ska brukas. Detta kan ibland innebära ett problem då ett PA med få delar som är enkelt att transportera också kan vara för klent för exempelvis en stor arena med mycket publik.

     

    För att kunna frakta med sig ett PA-system på turné så behövs det alltså göras en avvägning baserad på logistik, budget och behov. Ett PA för exempelvis en politiker som ska ta sig runt i ett land för att hålla tal kan vara avsevärt smidigare och billigare att frakta än ett PA för ett stort rockband då det krävs helt olika mängder utav transportfordorn och personal.

     

    "Under historiens gång har det varit av vikt att bygga  större högtalare som kan spela starkare, "mer watt", för att publiken och musikerna skall kunna höra vad som framförs. Men skulle kunna säga att den förändring inom PA-tekniken som detta medförde har sin början ungefär vid tiden för Woodstockfestivalen 1969. Ett band som Beatles hade redan innan dess slutat att turnera för att de inte kunde höra sig själva då de blev överröstade av allt publikljud. Under åren som följde gick utvecklingen framåt. Högtalare och slutstegs uteffekt ökade så volymen kunde bli starkare. Monitorer på scen blev en del av vardagen. Idag är det istället mer effektiv utrustning som eftersträvas." (Pettersson, Mattias. 2006: s. 4).

    Under årens lopp så har alltså utrustning tillkommit för ett PA (exempelvis medhörningsmonitorerna) men samtidigt så strävar utvecklingen mot att effektivisera utrustningen så att den ska bli mera kompakt och lättare att handskas med. Ett exempel är dagens digitala mixerbord som ofta gör arbetet lättare för en turnétekniker.

    Teater

    Inom teater är det oerhört viktigt att talet hörs klart och tydligt för att publiken ska kunna följa med i berättelsen. Lämpliga mikrofonval och placeringar av dessa kan medföra spektakulära förbättringar av medkänsla i vad som händer på scen.  I små lokaler med bra akustisk miljö kan det räcka med att skådespelarna anpassar sina röster för att publiken ska kunna höra allt. Däremot i moderna, stora teaterlokaler och för mer komplexa uppsättningar är det definitivt nödvändigt att använda sig av mikrofoner och PA:system. (http://cdn.shure.com/publication/upl...r_guide_ea.pdf [2014-03-05]) 

     

    Det är vanligt att man använder fyra olika typer av mikrofoner, såsom golvmikrofoner, hängande mikrofoner, trådlösa lavalier mikrofoner och trådlösa headset-mikrofoner. Golvmikrofonerna erbjuder en riktningskaraktäristik av antingen halv-superkardioid eller halv-kardioid, vilket är en fördel då ljud från baksidan, såsom orkesterdiket, inte tas upp. (http://www.prosoundweb.com/article/c...rforming_arts/ [2014-03-05])

    Hörsalar och Kyrkor

    Då kyrkor och hörsalar oftast är akustiskt behandlade lokaler som är byggda för att kunna återge ljud utan större problem så ligger det en mindre börda på att PA-systemet ska vara kraftfullt. Dessa lokaler har innan PA-systemets intågande varit platser där stora folksamlingar ska kunna ta del utav information samtidigt, men då man alltid kan förbättra hörbarheten så infördes även PA-system i dessa lokaler. Alltså krävs det oftast bara en mindre anläggning för att göra sig hörd, man kan här istället lägga större fokus på placeringen utav färre högtalare än att införskaffa flera stora. Bill Gibson beskriver ett exempel på ett mindre PA-system som skulle duga för en sådan lokal (2011, s. 231-233) .

    Sportanläggningar

    I motsats till hörsalar och kyrkor så behöver ofta sportanläggningar, i likhet med rockkonserter, ett kraftfullt PA-system för att kunna överrösta publiken som ofta är väldigt högljud. Dock så utnyttjas oftast bara tal och uppspelning utav färdiginspelad musik i högtalarna så väldigt lite extraarbete krävs efter att PA:t är monterat på plats, det kräver alltså inte nödvändigtvis att ljudsystemet ska vara lätt att transportera eller att det har många olika effektfunktioner exempelvis.

    Källhänvisning

    Litteratur

    Gibson, Bill. (2011). The Ultimate Live Sound Operator's Handbook. 2nd Edition. Hal Leonard Books.

    Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet: Handbok i ljudteknik. HN Ljuddesign.

    Vetenskapliga Artiklar
    Berry, Peter. (1994) "
    Designing New Public Address Systems for Mass Transit Applications Utilizing Computer Control (and Common Sense)".

    Pettersson, Mattias (2006) "Att effektivisera dagens PA-teknik.: Till förmån för tekniker, musiker och mindre band." C-Uppsats. Högskolan Dalarna.
    Elektroniska Källor

    Bartlett, Bruce. (2013) Capturing The Stage: Microphone Approaches For The Performing Arts
    http://www.prosoundweb.com/article/c...rforming_arts/ [2014-03-05]

    Tapia, Crispin. (2008) Theater Performances. http://cdn.shure.com/publication/upl...r_guide_ea.pdf [2014-03-05]

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Har ni glömt de vetenskapliga artiklarna? :) Utöver det var det bra skrivet och lättläst! Good job!
    Posted 16:02, 12 Mar 2014
    Fixat!
    Posted 16:57, 12 Mar 2014
    Riktigt bra jobbat. En del inkonsekventa styckindelningar med olika radavstånd och under "turnésystem" är det för många (eller för få) citationstecken. Annars väldigt bra.
    Posted 20:05, 12 Mar 2014
    Snyggt! Inget att påpeka.
    Posted 13:03, 13 Mar 2014
    Snyggt uppstyrt!
    Posted 15:02, 19 Mar 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.