Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2013) > Grupp 4 och 5 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Trådlösa mikrofonsystem (Grupp 5, Rasmus Budny)

Trådlösa mikrofonsystem (Grupp 5, Rasmus Budny)

    Table of contents
    1. 1. Bibliography

     

    Trådlösa Mikrofonsystem

    En trådlösmikrofon i de enklaste termerna är en mikrofon som fungerar utan att vara fysiskt kopplad till någon förstärkare eller inspelningsteknik. Istället fungerar den genom att skicka signaler via radiovågor. Mikrofonen har en liten batteridriven radiosändare inbyggd som skickar audiosignalen via radiovågor till en mottagare i närheten.  Trådlösa mikrofonsystem används i stor utsträckning inom underhållningsbranschen, televisionsändningar, och för folk som talar inför publik som till exempel politiker, artister, underhållare och så vidare  eftersom de får möjligheten att röra sig fritt samtidigt som de talar. Inom artikeln kommer det tas upp de olika aspekterna som gör de trådlösa mikrofonsystem unika som till exempel för och nackdelar, hur de kom till, olika tekniker som används och mer.

     

    Hur den kom till

    Innan 50-talet fanns det vissa som lyckades bygga egengjorda trådlösa mikrofoner men det var inte förens 1953 som den första producerad av ett företag kom till.  År 1953 släpptes ”Vagabond” system av ”Shure Brothers” som påstod att vara ”the first wireless microphone system for performers”. (Shure, 2009)  Systemet fungerade inom en omkrets på ungefär 200 kvadrat meter, vilket betyder att man bara kunde stå 4.6 meter ifrån själva mottagaren i en rak linje. Några få år senare försökte den Tyska audioteknologiföretaget Sennheiser(känd som Lab W under denna tid) att producera sina egna trådlösa mikrofonsystem. Systemet marknadsfördes under namnet Mikroport och sände ifrån sig radiovågor på 37 MHz och hade en mottagning på 90 meter.  (Wireless World, 1959) De första patenten på trådlösa mikrofoner kom år 1957 ifrån Raymond A. Litke som tillverkade en trådlös mikrofon i syfte till att bemöta de behoven som fanns inom multimediabranschen. Hans design testades på de Olympiska kvalificeringarna som hölls på Stanford University år 1959 och därefter godkändes och designen av ”Vega Electronics Corporation” som snart började producera och sälja mikrofonen under namnet ”the Vega-Mike”.  Därefter började andra företag tillverka sina egna versioner av de trådlösa mikrofonsystemen till exempel Sony tillverkade en mikrofon specifikt för teater uppträdanden och nattklubbsakter. Det var inte förens 1976 som ”Nady Systems” släppte trådlösa mikrofoner med en större dynamisk bred som musikartister blev intresserade. De första artister som använda deras mikrofoner på scen var Todd Rundgren och The Rolling Stones. 

     

    Olika typer

    Inom trådlösa mikrofonsystem kan priset variera stort beroende på hur många mikrofoner ett system kan hantera samtidigt. Några av de dyraste systemen kan hantera över 100 olika mikrofoner på samma gång. Andra faktorer kan vara vilka sorts trådlösa mikrofoner systemet godtar. Generellt sätt finns det tre olika sorters trådlösa mikrofon typer, de är ”handheld”, ”plug-in” och ”bodypack”. (Luff,2012) Handheld-mikrofoner ser ut som ”vanliga” mikrofoner men ha lite större kroppar för att få plats med radiosändaren och batteriet. Bodypack mikrofoner fungerar så att man har en liten låda som är fastspänt på sitt bälte och i lådan finns det en radioavsändare och ett batteri. Ifrån lådan har man en kort kabel som sitter fast i mikrofonen. Den sist nämnda kallas typen för plug-in och fungerar så att man sätter fast en radioavsändare in i XLR ingången på en mikrofon. Denna metod favoriseras ofta eftersom det gör det möjligt att använda vilken mikrofon som helst som en trådlös mikrofon.

     

    Frekvenser

    Nästan alla trådlösa mikrofonsystem använder sig av bredband FM-modulation, där de kräver minst 200 kHz av bandbredd. På grund av detta har man avgränsat användningen av trådlösa mikrofoner till VHF(very high frequencies) och över, det vill säga mellan 30 MHz till 300 MHz. Däremot så fungerar många moderna trådlösa mikrofonsystem på UHF(ultra high frequencies) televisionband, det vill säga från 300 MHz till 3GHz. Vid de här frekvenserna funktionerar de trådlösa mikrofonerna på oanvända televisionssignaler där en till två mikrofoner kan användas per MHz tillgängligt. Det är intressant att påpeka att olika länder tillåter olika frekvenser som får användas och att alla kräver en speciell licens ifall man ska använda trådlösa mikrofonsystem. Till exempel i USA får man inte använda sig av 698-806 MHz. (Federal Communications Commision, 2011) (Rayburn, 2012)   

     

    Slutsats

    För att sammanfatta kan man undersöka kort vilka för och nackdelar det finns med trådlösa mikrofoner. Fördelarna känns väldigt självklara då det är smidigare och mer befriande för talesmannen eller artisten att kunna gå fritt runt scenen utan att behöva vara fast bunden till en viss punkt. Utöver detta så slipper man allt trassel med sladdar och de problemen som kan uppstå efter mycket användning av sladdar. Däremot finns det tydliga nackdelar då vissa XLR-kablar kan uppnå en mycket längre längd än vad vissa trådlösa system kan känna av. Man kan också få upp störningar ifrån annan radioteknik eller trådlösa mikrofoner och i vissa system är man begränsad till bara ett få tal mikrofoner. Utöver detta måste man få tag i licenser beroende på vilket land man spelar i och måste ta hänsyn till vilka frekvenser som är tillåtna att använda. Däremot om man bortser ifrån de rent juridiska aspekter tycker jag personligen att trådlösa mikrofoner verkar vara allmänt smidigare att använda i liveljud sammanhang.

     

    Bibliography

     

    .

    Federal Communications Commision. (2011, 05 17). Operation of Wireless Microphones. Retrieved 02 27, 2013, from Federal Communications Commision: http://www.fcc.gov/guides/wireless-m...r-june-12-2010

     

    Luff, John. (2000) Wireless microphones. Broadcast Engineering, ISSN 0007-1994, 12/2000, Volym 42, Nummer 14, p. 100.

     

    Rayburn, Ray A. (2012) Eargle’s Microphone Book: From Mono to Stereo to Sorround: A guide to microphone design and application. Focal Press: Oxford.

     

    Shure. (2009). History: The Evolution of an Audio Revolution. Retrieved 02 27, 2013, from Shure: http://www.shure.com/americas/about-shure/history

     

    Wireless World. (1959). Wireless World issue 164. Wireless World .

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Bra text du har där hörrududu! Några grammatiska fel, typ särskrivningar och sådant. Inget allvarligt mumbojumbo. 10/11,5 solstrålar i slutbetyg!
    MVH / Master & Commander D. Hallberg
    Posted 12:50, 3 Mar 2013
    Bra text och bra språk! Gillar att du har en sammanfattande slutsats.

    Småpill att göra en ensam måndagskväll;
    lisener = licenser?
    osv = osv. eller o.s.v.
    Kanske bindestreck mellan t.ex. Handheld mikrofoner (handheld-mikrofoner)
    /Niklas edited 09:34, 4 Mar 2013
    Posted 09:34, 4 Mar 2013
    Väldigt intressant. Kul ämne.
    Posted 10:35, 5 Mar 2013
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.