Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2013) > Grupp 1 och 12 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Trådlösa Mikrofonsystem (Andersson & Villatoro)

Trådlösa Mikrofonsystem (Andersson & Villatoro)

    Table of contents
    No headers

    Trådlös utrustning är mycket praktiskt vid större evenemang och tack vare teknikens utveckling finns numera inga märkbara skillnader i ljudkvalitet jämfört med trådbundna system. Därför är det nästintill standard i livssammanhang där det finns funktionell nytta, speciellt i behov av rörlighet eller synlighet. Detta är ofta eftertraktat på scen vilket har gjort trådlösa mikrofoner mycket användbara.

     

    Bakgrund

    Shure Brothers hävdar att de var först med trådlösa mikrofoner då de släppte Vagabond år 1953.[1] Systemet hade en räckvidd på endast 4 m från mottagaren men bara ett par år senare kom bättre system från dess konkurrenter där räckvidden ökats markant. I tidiga system användes VHF-antenner (Very High Frequency) som hade pålitlig signal men var stora och gjorde mikrofonerna klumpiga. Man var även limiterad i antalet frekvenser som kunde användas vilket också begränsade antalet mikrofoner på scen. När sedan UHF (Ultra High Frequency) kom kunde mikrofonerna göras smidigare och urvalet av frekvenser blev mycket större. Med den nya tekniken förbättrades även ljudkvalitén.[2]

     

    Hur de fungerar

    Istället för att signalen går direkt från mikrofonen till mixerbordet har man i det trådlösa systemet infört ytterligare ett steg. I mikrofonen sitter en sändare som skickar signalen till en mottagare via en specifik frekvens i luften. Därefter går signalen som vanligt vidare via XLR-kabel.[3] För att signalen ska kunna nå mottagaren krävs fri sikt från sändaren vilket gör placeringen av mottagaren avgörande för att förbindelsen inte ska brytas. Av denna anledning placeras den oftast vid sidan av scenen en bit upp så inte signalen blockeras av till exempel publik eller artister.[4]

    De flesta av dagens trådlösa mikrofoner använder UHF-antenner, men VHF förkommer fortfarande.  Skillnaden ligger i vilket frekvensområde antennerna sänder. VHF ligger mellan 30-300 MHz medan UHF använder sig av 300-3000 MHz. Eftersom UHF ligger på högre frekvenser och även har ett bredare spektrum minskar störningar samt gör det lättare att hitta en oanvänd frekvens att sända på.2

    I den trådlösa sändningen är signalens ljudstyrka i förhållande till brus begränsad till 50 dB. Trådbundna mikrofoner har däremot ett dynamiskt värde på 90 dB. För att den trådlösa mikrofonen ska kunna jämföra sig i ljudkvalité komprimeras signalen först ner till 50 dB när den ska skickas genom luften. När den sedan tas emot av mottagaren förstärks signalen åter upp till 90dB av en expander. På så sätt förloras ingen dynamik i signalen och försämrar inte ljudet märkbart.[5]

    För att försäkra sig om att man alltid har en signal innehåller många trådlösa mikrofonsystem ett så kallat diversity system. Detta innebär att man har två eller flera mottagarantenner. Mottagaren väljer automatiskt ut den starkaste signalen och använder sig av den. Om den aktiva signalen överstigs av en annan slås systemet över till den nya, starkare signalen omärkbart. I och med ökar man möjligheterna till bättre ljud och minskar risken för att tappa kontakt med mikrofonen.[6]

     

    Problem

    Det största problem med trådlösa system är störningen och att det kan uppstå svårigheter med att hitta frekvenser som inte används. Allt eftersom trådlös utrustning blivit mer tillgänglig för allmänheten har luften blivit fylld av olika signaler så som mobiltelefoni, trådlösa nätverk och så vidare.[7] Vid större turnéer med konserter i olika länder kan bestämmelser om vilka frekvenser som får användas också skapa problem. Vissa mikrofoner kan vara tillåtna i några länder men inte i andra vilket kan generera böter eller i värsta fall konsertförbud.

     

     

    Källhänvisning

     

    Litteratur

    Evans, Bill 2011.                                             Live Sound Fundamentals

                - Boston: Course Technology

    Rio, Jamie & Buona, Chris 2009.                   House of Worship

                - Boston: Course Technology

     

    Elektroniska tidskrifter

    Staff, AES 2007. Wireless Mihrophones in Live Sound Applications. Audio

    Engineering Society, May 2007. Volume 55 Issue 5 sid. 402- 408

     

    Internet

    http://www.shure.com/americas/about-shure/history

                - 2013-03-01, Sökord: 1953



    [1] www.shure.com

    [2] Evans, Bill 2011: 34

    [3] Rio & Buona 2009: 36

    [4] Evans, Bill 2011: 35

    [5] Evans, Bill 2011: 34-35

    [6] Staff, AES 2007: 402-408

    [7] Rio & Buona 2009: 37

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Bra artikel, mycket informativ! Tydliga anvisningar gällande teknologins funktioner samt användningsområden. En större mängd information gällande problematik och framförallt problemlösning skulle eventuellt vara önskvärt. Se även över textens utformande (ibland är texten olika storlekar) och formuleringar.
    Posted 12:52, 3 Mar 2013
    En bra och informativ artikel ni har skrivit. Ni har gått igenom allt från teknikens ursprung och dess funktioner och problem. Ni har gjort en välskriven artikel där ni endast behöver rätta till visa småfel för att snygga till artikeln. Bra jobbat grabbar!
    Posted 17:57, 3 Mar 2013
    Bra skrivet, ni fick med det mesta, det var väldigt bra information och ni gjorde det lätt att förstå
    Posted 00:24, 5 Mar 2013
    En väldigt lättläst och informativ artikel. Kände att jag faktiskt lärde mig något. Vilket oftast är bra. Tror jag.
    Posted 00:32, 5 Mar 2013
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.