Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Ljud- & Musikproduktion > Arkiv > Liveljud och liveinspelning (2013) > Grupp 1 och 12 - startinstruktioner och liveljudsartiklar > Komponenter i ett PA-system (Grupp 12 Kevin Davidsson, Ludwig Jutterström)

Komponenter i ett PA-system (Grupp 12 Kevin Davidsson, Ludwig Jutterström)

    Table of contents
    No headers

     

    Ett PA-system är en ljudanläggning som används till exempel vid en konsert, teater, tågstationer. Det är den utrustning som man använder sig av för att att kunna adressera folket.

    Det finns många olika variationer med olika många kompontenter, allt från simpla varianter bestående av endast en mikrofon och en högtalare till system med mixerbord, monitorer, högtalare och flertal mikrofoner. Men dom två viktigaste delarna i ett PA-system är en signalkälla och någon typ av högtalare.

    Signalkällan

    Ett PA-system börjar med signalkällan som alltid är en typ av transducer, från mickar till diverse elinstrument samt olika typer av förstärkare, oftast gitarr- eller basförstärkare.

    En transducer är alltså en enhet som omvandlar akustisk energi till elektrisk energi så att vi kan bearbeta denna energi senare. Till exempel för att få in ett akustiskt instrument till PA-systemet och sedan kunna bearbeta den och spela upp den i högtalarna måste vi använda oss av en typ av transducer, i detta fall en mick, för att kunna ta in det akustiskta ljudet i systemet. [1]

    Stagebox

    När man ska använda sig av många kanaler och många mikrofoner på scenen är det inte särskillt smidigt att dra alla dessa XLR sladdar genom/brevid publikhavet och ut till mixerbordet. För att minska antalet sladdar använder man sig oftast i sådanna fall av en stagebox.

    Stageboxen har flera ingångar så man kopplar in XLR sladdarna i stageboxen som i sin tur är kopplad till en mikrofonsplittare som dels gör det möjligt att dela upp signalen så att man kan ha olika mixar i monitorerna jämfört med högtalarna.
    Alla sladdar som är kopplade till mikrofonsplittaren går sedan via en multicore sladd till Front of House mixerbordet. Multicore sladden är en tjockare sladd som har plats för att ha 4 till 64 olika kanaler i samma sladd. 

    Mixerbord

    Ett mixerbords huvudsakliga uppgift är att ta in signalen från de transducers man använder sig av och sedan placera ut de olika signalerna på olika spår så att man kan hantera varje spår för sig.

    Det finns många fördelar med att använda sig av ett mixerbord då det blir lättare att få en överblick på ljudnivåer och det finns ofta inbyggda verktyg som underlättar jobbet att få fram bra ljud, bland annat; EQ, kompressorer och reverb, dessa effekter läggs på signalen som sedan skickas vidare ut till högtalarna.

    Man använder också mixerbord för att hantera ljudet som går ut till monitorerna för musikerna och i de mest högutvecklade system använder man sig även av ett separat mixerbord för monitorerna. [2]

    Högtalare

    Högtalarna som förstärker ljudet ut till publiken kallas Front-of-house. De spelar upp ljudet som åter förvandlas till akustiskt energi efter att ha varit elektrisk energi, vilket har färdats genom tranducerna där ljudet förvandlats från akustisk till elektrisk energi, via mixerbordet, diverse effekter och equalizers. Det finns många olika typer av högtalare och av olika kvalitet och funktion.

    De flesta högtalare är uppdelade i 2-vägs och 3-vägs system där 2-vägs system hanterar hög- och lågfrekvenser och 3-vägs system hanterar hög-, mid- och lågfrekvenser. [3]

    Monitorer

    Monitorer, även kallade wedges, är högtalare som finns på scenen och är till för musikerna eller talaren ska höra sig själv bättre och när det gäller band som spelar, att de ska höra varandra bättre och på sätt spela bättre med varandra. Musikerna kan även be liveljudsteknikerna att skicka ut olika mycket signal från de olika kanalerna på monitormixerbordet, om man har en, till monitorerna så att de hör sig själva bättre och, till exempel, knappt hör basen eller sången i sin monitor. [4]

    Det finns också så kallade in-ear monitorer som går direkt in i öronen och är tätt-förslutna hörlurar. De eliminerar de vanliga problemen med on-stage monitorer som bland annat rundgång. Det  håller också ner decibel-nivån på scenen och ser till att inte mikrofonerna på scenen tar upp ljudet och skickar ut det i Front-of-house högtalarna. Ett plus med in-ear monitorerna är att själva kan ställa hur mycket de vill höra i mixen, men man måste ändå skapa en separat mix som är väldigt viktig att få bra gjord. Med in-ear monitorerna kan man också ha en lägre nivå på ljudet vilket leder till mindre öronskador på musikerna. [5]

     

    Källor

    [1] Evans, Bill. Live Sound Fundamentals. s, 7. Course Technology / Cengage Learning, 2010.

    [2] Stark, Scott Hunter. Live sound reinforcement: a comprehensive guide to PA and music reinforcement systems and technology. s, 8. Artistpro. Com Llc, 1996.

    [3] Rio, Jamie Buono, Chris. House of Worship Sound Reinforcement. s, 75. Course Technology / Cengage Learning, 2009

    [4] Rio, Jamie Buono, Chris. House of Worship Sound Reinforcement. s, 85. Course Technology / Cengage Learning, 2009

    [5] Rio, Jamie Buono, Chris. House of Worship Sound Reinforcement. s, 93-94. Course Technology / Cengage Learning, 2009

     

      

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    EN snyggt skriven artikel om PA komponenter. Bra referenser. Bra jobbat.
    Posted 00:26, 5 Mar 2013
    Välstrukturerad artikel med en tydlig genomgång av de relevanta stegen i ett PA-system. Tydliga rubriker, vilket förenklar sökandet av önskad information. Källhänvisningen är dock en smula rörig. Ingen "[1]" finns i den löpande texten. Att fotnoterna heller inte ligger i kronologisk ordning är något förvirrande. En möjlig lösning skulle vara att skriva en källhänvisning där sidnummer etc anges i den ordning som källorna används och en källförteckning där samtlig information kring källan finns redovisad i bokstavsordning (som ni gjort).
    Posted 00:30, 5 Mar 2013
    Väldigt välförd artikel där man tydligt kan hitta det steget som intresserar läsaren. Kan tycka att spåket blev lite väl "vardagligt" men annars, väldigt lättläst.
    Källhänvisningen kan jag hålla med om att den var lite otydlig.
    Posted 09:14, 5 Mar 2013
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.