Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Idrotts- & Hälsovetenskap > Idrott III > Fysisk inaktivitet

Fysisk inaktivitet

    Delaktiga: Johanna Viberg, Johan Karlsson, Kristoffer Asplund, Johannes Skog, Robin Lehto

     ”Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till död i världen” - The Lancet Physical Activity Series Working Group ,2012

    I Tidskriften Lancet 2012; 380: 294–305 sammanställer en mängd forskare och doktorer undersökningar gjorda av forskningscenter och universitet runt om i världen. Från USA och Kanada till Australien, Japan och Sydafrika. Det som fastslås är att fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till död i världen. De sammanställer att globala åtgärder krävs för att tackla den här pandemin av fysisk inaktivitet, den fysiska inaktiviteten borde ses som en allmän hälsoprioritet över hela världen. (The Lancet Physical Activity Series Working Group ,2012) Det finns rapporter som också visar på att fysisk inaktivitet ökar barnfetman ganska stort i världen, just nu är 22 miljoner barn över fem år drabbade och fetma kan ses som en epidemi. De två största orsakerna till denna fetmaökningen tros vara dels dåliga matvanor och dels minskad motion bland ungdomarna. Man har sett att konsekvenserna till minskad motion i ung ålder är att det finns ett samband mellan låg motionsnivå i ung ålder hänger ihop med låg motionsnivå i vuxen ålder. Med fetma så kan man få en rad dödliga följdsjukdomar som t.ex. typ 2 diabetes, stroke och hjärtsvikt. (Watts, Katie; Jones, Timothy W.; Davies, Elizabeth; Green, Daniel, 2005)

     SIH gjorde ett projekt år 2001 där man ville undersöka ungdomar i 10- 13 – 16års åldern och dess fysiologiska fas när det gäller BMI och syreupptagningsförmåga. Resultatet från undersökningen 2001 visade att förekomsten av övervikt och fetma var totalt ca 20 %, och att den var högre i yngre åldrarna. Hos flickor var övervikt och fetma vanligare på landsbygden än i tätorter. Här försökte man ta fram olika åtgärder för att minska på fetman genom mer hälsoinformation och ökad idrottsundervisning i skolan. Det som var mest intressant i studien år 2001 var att de som redan var överviktiga hade ökat ännu mera i vikt medan hälften av ungdomarna i de olika åldrarna hade oförändrad vikt. Spridningen i vikt (och BMI) var högre år 2001 jämfört med 1987 (Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan, 2008).  Övervikt är ett växande problem, inte bara i Sverige utan också i västvärden. Oftast så översätter man övervikt eller undervikt efter BMI (body mass index).

     

    Fysisk inaktivitet

    Människan är skapt för rörelse. Trots att vi har en ökning av föreningsidrottande ungdomar så har vi också en grupp ungdomar som är helt fysisk inaktiva(Engström LM, Ekblom B, Forsberg A, v Koch M, Seger J. 1993). Individer som inte använder sin muskulatur så pass att den förväntas ge hälsoeffekter kallas för fysisk inaktiva personer. Tittar man på barn och ungdomar idag så har det blivit mer vanligt att sitta framför tv:n eller datorn. Förr så arbetade barn och ungdomar med kroppen genom att hjälpa till i hemmet. Man gick eller cyklade till skolan. Idag har vi mopeder, tåg, bilar och flygplan som tar oss dit vi vill. Andra faktorer som spelar in på fysisk inaktivitet är rädslan för att skada sig,ekonomi, tillgänglighet, motivation, tidsbrist, sociala aspekter m.m. Samhället och den begränsade miljön gör att vissa människor är fysisk inaktiva.

    Vidare så har även en studie gjorts som visar på att barn ofta vill cykla till skolan etc. men saknar ofta möjligheten. Ofta så finns inte tillräckligt säkra cykelbanor etc som ger ungdomarna möjlighet att nyttja de fysiskt aktiva transportmedlena. Denna studie gjordes i USA och fokuserade på 8-10-åringar och deras cykelvanor till och från skolan. Det visade sig att när man förbättrade elevernas möjlighet att cykla till skolan, i form av bättre cykelbanor etc. så ökade antalet elever som cyklade till skolan med 15 % (Boarnet, Anderson, Day, McMillan & Alfonza, 2006). Så kanske är det så att ungdomarna inte väljer att vara fysiskt inaktiva, utan att samhället inbjuder till det?

    Det finns studier som visar på att barn som är fysisk aktiva är även fysisk aktiva som vuxna och tvärtom barn som fysisk inaktiva är och fysisk inaktiva som vuxna (Kientzler 1999; Wold & Andersson 1992). I NCFF, Örebro universitets skriftelse (2005:1) så har man tagit fasta på en professor vars namn är CG Kemper och han har i sin forskning funnit några argumnet för fysisk aktivitet i unga år. Kemper menar att när man är fysisk aktiv som ung så kommer man leva ett friskare och längre liv. Fysisk aktivitet ökar syreupptagningsförmågan. Rätt fysisk aktivitet i unga år bygger upp skelettet samt att fysisk aktivitet ger en bättre balans mellan energiintag och energiförbrukning och kan förebygga fetma och övervikt.

    Övervikt & Fetma

    Hälften av Sveriges män, cirka en tredjedel av Sveriges kvinnor och en femtedel av Sveriges barn är överviktiga enligt Livsmedelsverket. (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/). Sedan 1980-talet så har fetman tredubblats i många europeiska länder rapporterar Världshälsoorganisationen och antalet drabbade fortsättet att öka i en alarmerande takt, framförallt hos barn. (http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/noncommunicable-diseases/obesity). Övervikt är ett växande problem, inte bara i Sverige utan också i västvärden. Oftast så översätter man övervikt eller undervikt efter BMI (body mass index). Det finns data från den pågående undersökningen ”Skola, Idrott och Hälsa” från idrottshögskolan i Stockholm där man bland annat har tittat på kroppsmassa och prestationsförmåga hos flickor och pojkar 10, 13 och 16år i Sverige, dessa var slumpvis utvalda. Resultatet från studien visar på att fetma och övervikt hos flickorna i de tre åldersgrupperna låg mellan 17,5 % och 26,6 %. För pojkarna låg det mellan 18,3 % och 21,2 %. BMI värdet hade då ökat med 6,3% för flickorna och för pojkarna låg det på 4,7 % (Björn och Örjan Ekblom, DN Debatt, 2002-02-15). Här skulle man kunna använda fysisk aktivitet som en metod att motverka övervikt just för att den fysiska aktiviteten har sådana positiva effekter. Vid regelbunden fysisk aktivitet så ökar känsligheten för insulin, vilket i sin tur drar ner uppkomsten av åldersdiabetes och ateroskleros. Brist på träning ger direkt en effekt på kroppens insulinkänslighet. Detta gör att riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar ökar hos ett barn som är inaktivt. (Diabetes, 1995;44 (9): 1010-1020) har försökt förklarat detta närmare. Om du tränar en arm så kommer effekten av insulin att förbättras i just den armen. Detta medför då att för en otränad kommer sockerintaget fördubblas i den muskel som tränas. Insulin används för att reglera blodsockret. Om det fungerar dåligt så måste mer frisättas i kroppen för att kunna transportera samma mängd socker in i muskelcellerna. Ca 80% av sockret stannar då kvar och detta medför stora risker för både blodtryck, lipider och fettlagring i kroppen vilket också ökar risken för övervikt och fetma. Därför fungerar fysisk aktivitet som ett utmärkt medel för att förebygga dessa riskfaktorer (Biochemical Journal 1999;344:231-235). Fysisk aktivitet ökar också spjälkning av fett från kolsterol och ökar enzymernas effekt på fettförbränningen (Acta Physiologica Scandinavia 1981;113:9-16).

    I ett resultat från ett skolprojekt som (Idrottshögskolan Stockholm 2001) gjorde så kom man fram till att vad som kännetecknar den genomsnittliga pojken och flickan med låg fysisk aktivitet gentemot dem med hög aktivitet är:

    ·         Sällan med i någon idrottsförening.

    ·         Sämre ekonomisk standard och invandrarbakgrund (särskilt flickor).

    ·         Få vänner som idrottar.

    ·         Har sällan ägnat sig åt någon idrotts/friluftsaktivitet.

    ·         Sämre upplevd hälsa bland flickor.

    ·         Sämre motorik

    ·         Sämre fysisk kapacitet.

    ·         Behärskar inte lika många idrotter i årskurs nio.

    Detta var år 2001. Hur ser det ut idag bland barn och ungdomar när det gäller fysisk aktivitet? Hur pass fysisk aktiva är barn och ungdomar idag? Hur ska vi på ett bra sätt introducera barn och ungdomar in på fysisk aktivitet så att det på bästa sätt förstår innebörden i fysisk aktivitet och dess påverkan på en hälsosam livsstil?

     

     

     

     

     

    Body Mass Index (BMI)

    Det inte är vikten, utan vad kroppen består av som har betydelse för hälsan.  Adolphe Quetelet utvecklade under 1800-talet the Quetelet index (benämns idag som BMI), som är ett verktyg för att upptäcka hälsoproblem relaterat till vikten. Det utvecklades som en riskindikator för sjukdom, det vill säga om BMI ökar så ökar risken för vissa sjukdomar. Några vanliga tillstånd relaterade till övervikt och fetma är: tidig död, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, artros, vissa cancerformer och diabetes.

    BMI är mycket lätt att mäta och beräkna och är därför idag det vanligaste verktyget för att uppskatta mängden fett i kroppen. BMI mäter vikten i förhållande till längden och är ett indirekt mått på mängden fett i kroppen. För att räkna ut ditt BMI dividerar du din vikt med kvadraten på din längd. Formeln lyder BMI = vikt / (längd x längd).  (http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vadarfetma.5.61c03dad1180e26cb8780005226.html) (http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi)

     

    Exempel: Kalle är 1,76 m lång och väger 70 kg.

    BMI = 70 kg /  (1,76 m x 1,76 m).

    BMI = 70 / 3,1.

    BMI = 23

     

    WHO:s definition av fetma

    BMI-gränserna för vad som klassas som övervikt respektive fetma har fastställts av Världshälsoorganisationen (WHO) och grundar sig på samband mellan BMI, sjukdomsrisk och för tidig död. Enligt denna klassificering är ett BMI på 30 eller över att betrakta som fetma, medan gränsen för övervikt är ett BMI på 25. Dessa BMI-gränser är samma för alla vuxna, oavsett kön och ålder. Se nedan.

     

    BMI              Kategori

    Under 18,5    Undervikt
    18,5-24,9       Normalvikt
    25,0-29,9       Övervikt
    30,0-34,9       Fetma, grad I
    35,0-39,9       Fetma, grad II
    Över 40         Fetma, grad III

    (http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi)

     

    IsoBMI

    Eftersom barn växer så är det svårt att fastställa övervikt och fetma. Därför har IOTF (International Obesity Task Force) tagit fram en utökning av BMI som även fungerar för barn. Denna mätmetod kallas för IsoBMI och tar även hänsyn till ålder och kön. IsoBMI räknas ut på samma sätt som ett traditionellt bmi, men skillnaden är hur resultatet tolkas. Det finns tyvärr ingen enkel formel för att tolka isoBMI utan det enklaste är att använda en tabell. Tabellen hittar du här. Referensvärden finns från 2 till 18 år. (http://www.isobmi.se/) (http://www.forskning.se/nyheterfakta...780005226.html)

     

    Brister med BMI

    Då BMI endast mäter vikten i förhållande till längden så har metoden en del brister. Framförallt så skiljer inte metoden på vad som är muskler och vad som är fett, vilket exempelvis kan innebära att en elitidrottare som styrketränar mycket kan klassas som överviktig enligt BMIs gränsvärden. BMI säger heller inte något om hur fettet är fördelat på kroppen, vilket studier har visat är mer riskfyllt för hälsan än hur stor fettprocent man har sammanlagt. Metoden tar heller inte hänsyn till ålder och kön. (http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vadarfetma.5.61c03dad1180e26cb8780005226.html) (http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi)

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Vad är hälsa och hur uppfattar ungdomar sin egen hälsa.Till och börja med bör man utreda vad som menas med medvetenhet , enligt NE(2007)  är definitionen ” medvetenhet är kunskap och   förståelse  av ett objekt” om detta objekt nu är hälsa bör nästa steg vara att definiera begreppet hälsa. Hälsa är ett begrepp som inte utan vidare låter sig definieras , dock kan hälsa ses som att ” hälsa är ett positivt tillstånd som och inbegriper hela individen i förhållande till han/hennes  situation” (NE, 2007)  

     

     

     

     

     

     

    Referenser

    - ACSM. The Recommended Quantity and Quality of Exercise for Developing and Maintaining Cardio-respiratory and Muscular Fitness in Healthy Adults. (2002 Med Sci Sports Exerc) I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget

    - Bangsbo J & Michalik, L. (2004) Aerob och anaerob träning.

     

    Ekblom ÖB, Bak EA, Ekblom BT. (2010) Cross-sectional trends in cardiovascular fitness in Swedish 16-year-olds

    between 1987 and 2007. Acta Paediatr. 2011 Apr

     

    - Ekblom, B., Nilsson, J. (2000) Aktivt liv : vetenskap & praktik. Farsta : SISU idrottsböcker.

    - Engström LM, Ekblom B, Forsberg A, v Koch M, Seger J. (1993) . Livsstil- Prestation- Hälsa, LIV-90. Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarrna 20-65 år. Folksam förlag, Stockholm I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

     

     

    - Faskunger, J., Schäfer Elinder, L. (red) (2006:13) Statens folkhälsoinstitut.

     

    - Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan (2008) Övervikt och syreupptagning hos barn och ungdom. Svensk idrottsforskning 4 - 2008

     

    - Hermansson, E & Santesson, H. (2011) Upp med flåset- Utveckling av en grupp kvinnors kondition.

     

    - http://www.euro.who.int

     

    - http://www.forskning.se/

     

    - http://www.isobmi.se/ 

    - https://fronter.com/hda/links/files.phtml/1048420003$825657320$/Kursmaterial/Delkurs+1_prcent_3B+Motorik_prcent_2C+anatomi_prcent_2C+fysiologi+I/F_prcent_F6rel_prcent_E4sningar/F_prcent_F6rel_prcent_E4sningsst_prcent_F6d_prcent_3B+Aerob+tr_prcent_E4ning+f_prcent_F6r+h_prcent_E4lsa

    - Jansson E, Westerståhl M. (1998) Har ungdomars fysiska kapacitet förändrats under de senaste 20 åren? Svensk idrottsforskning. I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

    - The Lancet Physical Activity Series Working Group (2012) The pandemic of physical inactivity: global action for public health. Lancet 2012; 380: 294–305

     

    - Seghers, Jan; de Martelaer, Kristine, Cardon (2009) hälsar, Idrott & Sport Pedagogik vol. 14 Nummer 4, P407

     

    - Watts, Katie; Jones, Timothy W.; Davies, Elizabeth; Green, Daniel (2005) Exercise Training in Obese Children and Adolescents: Current Concepts. Sports Medicine 2005: Issue 5

    - Engström LM, Fagrell B, Forsberg A, Nilsson P. (1996) Idrott för ungdom. UPAB Malmö I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

     

    - Sandberg ÅA, (1998:4) Idrottsträning av barn och ungdom. Svensk idrottsforskning I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

     

    - Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

     

     

    - Ekelund U, Sjöström M, Yngve A, (2000:4) Hur aktiva är våra barn och ungdomar? Svensk idrottsforskning I Raustorp. (red) (2004) Att lära fysisk aktivitet. Uppsala:Kunskapsförlaget.

     

    - Langlo Jagtöien G, Hansen K, Annerstedt C, (2002) Motorik lek och lärande. Mulicare Förlag AB, Göteborg.

     

    - Livsmedelverket. http://www.slv.se/

     

    - Tonkonogi M. (2007) Styrketräning för barn- bu eller bä? Svensk idrottsforskning.

    - Payne, V.G., Morrow, JR., Jr.,Johnson, L. Dalton, S.N: (1997) Resistance training in children and youth: a meta-analysis. Res Q Exerc Sport 68. Tonkonogi, M. (red) (2009:1) I FoU-rapport. Styrketräning för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    - Malina, R.M. (2006). Weight training in youth-growth, maturation, and safety: an evidence-based review. Clin J Sport Med 16. Tonkonogi, M. (red) (2009:1) I FoU-rapport. Styrketräning för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    - Matos N, Winsley R.J. (2007). Trainability of young athletes and overtraining. J Sports Sci Med 6. Tonkonogi, M. (red) (2009:1) I FoU-rapport. Styrketräning för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    - Blimkie C. J. (1992). Resistance training during pre- and early puberty: efficacy, trainability, mechanisms, and persistence. Can J Sport Sci 17. Tonkonogi, M. (red) (2009:1) I FoU-rapport. Styrketräning för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    - Rowland T. (2005) Children`s Exercise Physiology. Human Kinetics, Champaign.  Tonkonogi, M. (red) (2009:1) I FoU-rapport. Styrketräning för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

    -Ekblom, B, & Ö, DN-Debatt (2002-02-15) I (2009) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

     

    -Diabetes, (1995;44 (9): 1010-1020) I Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

     

    - Biochemical Journal (1999;344:231-235) I Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

     

    -Acta Physiologica Scandinavia (1981;113:9-16) I Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    -Skolprojekt (2001) Idrottshögskolan Stockholm. I Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

     

    -Kientzler 1999; Wold & Andersson 1992. I Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (2003) Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. 

     

    -NCFF, Örebro universitets skriftelse (2005:1) I Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom. Riksidrottsförbundet.

    -Kemper H,(2004) Amsterdam Growth and Health Longitudinal Study. Medicine and Sport Science.

     

    - Världshälsoorginisationen. http://www.euro.who.int/en/home

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.