Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Idrotts- & Hälsovetenskap > Idrott III > Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet

    Table of contents
    No headers

    När vi talar om fysisk aktivitet och hur det påverkar oss som människor och vår hälsa så är det bra att reda ut några begrepp och dess definitioner. I skolan handlar det om att vi som lärare ska kunna utgå från ett lärar till elevperspektiv.

     

    • Fysisk aktivitet är all rörelse som ger en ökad energiomsättning. Det är en medveten och planerad typ av muskelaktivitet, tex städning eller fysisk belastning i arbetet. Till denna del kan även omedvetna och automatiserade rörelser räknas.
    • Motion är en medveten fysisk aktivitet som man har en viss avsikt med, bla för en framtida bättre hälsa.
    • Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika fysiska aktiviteter tex mer mot tävlingsidrott.
    • Kondition går mer mot tillståndet beträffande kroppens rörelseapparat, andning och cirkulationssystem. Till detta hör maximal syreupptagning (VO2max), smidighet, rörlighet och god muskelstyrka.

    Effekterna av regelbunden fysisk aktivitet, motion och träning är bra för en allmän god hälsa. När det gäller de medicinska och fysiologiska effekterna  handlar det om att framförallt förbättra eller bibehålla muskulaturens uthållighet, balans och koordination, allmän rörlighet/smidighet och cirkulationssystemets kapacitet och funktion (Ekblom, B., Nilsson, J. 2000). All typ av rörelse som ger en ökad energiförbrukning definieras som fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten är beroende av vissa faktorer hos individen som tex varaktighet, intensitet, typ av träning, individens ålder och genetiska faktorer (Faskunger, J., Schäfer Elinder, L 2006:13). Länge har vi haft kunskap om att det är bra att röra på sig. Råden har dock ändrats genom åren För cirka 30 år sedan var ett vanligt råd att man skulle röra på sig i 30 minuter cirka 3 gånger i veckan och att man skulle ligga på 60-80% av maximal hjärtfrekvens och att detta gav en bra kondition. Senare visade forskning att redan vid 45 % av maximal hjärtfrekvens påverkades hjärtats slagvolym. Det blev då mer rekommendation att köra lågintensiva pass som då tenderade i att hålla på längre. Detta i sin tur skulle gynna fettförbränningen ( ACSM 2002). I dag så strävar man efter att introducera i mer lågintensiva träningspass som succesivt kan byggas upp och bli mer högintensiva, men det är bara om man vill uppnå en förbättring på träningsplanet och sin prestationsförmåga som man ska gå mer mot högintensiv träning. Vill man  hålla en allmän hälsa så är det regelbunden fysisk aktivitet på en lågintensiv nivå som gäller och variation. Vad menas då med lågintensiv träning och varför ska den prioriteras i skola och för en allmän hälsa? För att få den fysiska aktiviteten till lågintensiv träning så är rekommendationerna:

     

    1. Maximal slagvolym ska uppnås, d.v.s 50-60 % av VO2max

    2. 50-60% av VO2max motsvaras av ca 65% av maxpuls

    (130 i arbetspuls om maxpulsen är 200)

    3. Den upplevda ansträngningen enl. Borgskalan ska ligga

    på 13-14 (något ansträngande till ansträngande)

    4. Tid: minst 20 minuter

    5. Tre gånger per vecka

    Fördelar med just denna nivå är att hjärtat får träning, hög fettförbränning och ingen laktatbildning (Sandberg, J. 2011-02-27). För att förtydliga vad lågintensiv träning egentligen innebär kommer här några exempel: Raska promenader, trädgårdsarbete och långsam cykling. Tänk att du ska bli varm, men inte genomsvettig.

    Vad är syreupptagningsförmåga?

    Vad menas då med maximal syreupptagning (VO2max), och slagvolym samt hur hör de ihop med andning och cirkulationen ?

    Begreppet syreupptagningsförmågan kan förstås som kroppens förmåga att ta emot det erbjudna syret som finns i kroppen. Den maximala syreupptagningsförmågan förkortas och kallas ofta för V02max i olika littratur som handlar om kondtion och träningseffekter. Vo2max kan tillskrivas den maximala kapaciteten för syreförbrukning
    av kroppen vid maximal ansträngning, det är också känt som aerob effekt (Wilmore , Costill , Kenney 2008)

    Det finns alltid en mängd syre i kroppen men det skiljer mellan personer hur mycket av syret man kan ”ta upp”. Syreupptagningsförmågan varierar mellan kön, ålder och hur bra tränad man är. Ju bättre tränad man är desto högre är även upptagningen av syret. Man kan se detta som en person som ska dricka vatten ur ett vattenglas med sugrör. Personen som är mindre bra tränad kan ses som en person som inte kan dricka så mycket vatten ur vattenglaset, medan en person som är bra tränad kan jämföras med en person som kan dricka ur mycket vatten ur glaset. (Bangsbo, J (2004) & Hermansson, E (2011) Det finns tre faktorer  som är har en avgörande betydelse för hur  syreupptagningsförmågan relateras till en persons konditon och det är kroppens förmåga att;

    •  Genom andning ta upp syre via luften. Ju mer luft (syre) man kan andas in, desto mer luft (syre) finns det i kroppen och lungorna. I och med det finns mer luft (syre) i kroppen så kan de arbetande muskelerna få mer tillgång till luft (syre) som behövs för att muskeln skall kunna utföra ett arbete.

     

    • Via blodet trasportera syret till den arbetande muskelaturen. För att muskeln ska kunna utföra ett arbete så krävs det syre. Desto bättre tränad man är desto mer syre kan kroppen få ut till de arbetande musklerna. Detta beror på att kroppen utvecklar fler röda blodkroppar då man tränar. Det är de röda blodkropparna som bär på syret i blodet. Då man tränar så förbättrar hjärtat även sin förmåga att pumpa ut mer blod i varje hjärtslag vilket även kallas slagvolym .Detta beror på att hjärtats vänstra kammare (där blodet pumpas ut ifrån) blir mer elastisk och därmed kan fyllas med mer blod. Slagvolym kan något mer akademiskt deffineras som  skillnaden mellan den slutdiastoliska volymen och den slutliga systoliska volymen (Wilmore , Costill , Kenney 2008) Man kan likna detta med två olika vattenpistoler. En större vattenpistol kan skjuta ut mer vatten än en liten vattenpistol pga av att man kan hälla i mer vatten  den stora vattenpistolen . Samma sak är det med hjärtat, om man är bättre tränad så kan hjärtat fylla på och  pumpa ut mer blod än om man är mindre bra tränad. Kroppen bildar även fler kapilärer (som är små blodkärl) då man tränar.
    •  

     

    • Använda syret i energiomsättning av kolhydrater, fett och protein till att skapa mekanisk energi   (Gustrin 2007) (-den sista punkten kräver en större förståelse och en vettig förenkling av de eneregigivande processerna )

     

    Risker med låg syreupptagningsförmåga

    Sedan år tillbaka har studier påvisat att maximal syreupptagningsförmåga(Vo2max) är en indikator på vuxna personers fysisk hälsa. Följaktningsvis innebär en låg maximal syreupptagningsförmåga är en riskfaktor för allmän ohälsa. (Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan, 2008) Gränsen för skadligt lågt VO2-max är enligt Gustrin 35 ml02/kgkroppsvikt (testvärde). (Gustrin 2007)  Dock är det inte enbart vuxna som risker ohälsa på grund av ett lågt Vo2max senare års undersökning påvisar att även hos 9-åringar finns det ett tydligt samband mellan syreupptagningsförmåga risker för sjukdomar såsom åldersdibetets och hjärt och kärlsjukdomar även de sjukdomarna inte uppkommer i de åldrarna. (Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan, 2008) - hur kan vi gå vidare med frågan om risker för ohälsa? Hur ska vi göra elverna medvetna om vilka risker som finns, hur arbetatr andra länder, och hur går det göra det så enkelt som möjligt!

    Idag verkar det som att det finns många studier som just talar för att fysisk inaktivitet skulle vara en hälsorisk. Vi ser att fler och fler blir bekväma i samhället och miljön gör så att människan lätt kan bli lat. Snabbmat leder till fetma och övervikt. Det blir en dålig fördelning på energiintag och energiförbrukning. Jag tycker att det läggs ganska stor vikt på just skolan och hur ämnet idrott och hälsa kan bidra till en mycket aktivare livsstil. Det som också verkar vara väldigt viktigt och som framkommer i studier idag är att om man inför fysisk aktivitet i tidig ålder där barn/ungdomar får en förståelse för fysisk aktivitet, mat och hur det kan påverka vår egen hälsa och livsstil men också samhället så kan vi få fler aktiva och friska individer. I (Amsterdam Growth and Health Longitudinal Study, 2004) har man följt cirka 600 flickor och pojkar från 23 år upp till 36 års ålder. Här fann man att fysisk aktivitet i unga år inte hade något samband med om man var fysisk aktiv som vuxen. Det som var intressant här var att fysisk aktivitet i ungdomen hade ett signifikant samband med en bättre kondition och syreupptagningsförmåga i vuxen ålder.

    Spinner då vidare på ditt resonemang, hur ska lärare arbeta med begreppet syreupptagningsförmåga i idrottsundervisningen så att det blir begripligt för eleverna, att den har en stor påverkan på människans kondition och hälsa samt livsstil?

     

    Vi har belyst och tagit upp mycket med risker som är relaterade till fysiskinaktivitet, dock kanske man även ska belysa riskerna med överträning och följderna av dagens kroppsideal som idag förmedels i olika medier. Finns det en risk att man gärna väljer att bortse från de negativa sidorna med fysisk aktivitet för att istället fockusera på de som är positivt. kan sättat att tala om risken med fetma riskera att öka att osäkra ungdommar får en snedvriden bild av vad en sund kost är och äter för lite? 

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.