Search:
User:v16madal > Främre knäsmärta (MA)

Främre knäsmärta (MA)

    Table of contents
    No headers

    Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)

    Främre knäsmärta kan inkludera många besvär så som osgood-schlatter, tendinit, patellofemoralt smärtsyndrom eller bursiter (NIENKE E. LANKHORST, 2012). Patellofemoralt smärtsyndrom är en överbelastningsskada och är vanligt hos ungdomar. Det kan komma för såväl motionärer som för elitsatsande ungdomar. Upp till en fjärdedel av ungdomar har smärta från framsidan av knät (Rams Rathleff, o.a., 2013). Främre knäsmärta kan komma i både yngre och äldre åldrar men är vanligast att mellan 15–19 år (NIENKE E. LANKHORST, 2012). Det är dubbelt så vanligt tjejer har PFSS som killar (Petersen, o.a., 2014). Vanligast är att Smärtan förlägger sig kring eller inuti patella. Smärtan kan ofta var diffus och kommer nästan alltid i samband med ökad belastning. Belastningen kan vara trappgång, sitta på huk eller resa sig från att varit stillasittande en längre stund, så kallat Movie Sign(Petersen, o.a., 2014, Thomeé, Swärd, Karlsson, & Jon, 2011, NIENKE E. LANKHORST, 2012).

    Något trauma föreligger sällan men kan komma efter snabbt ökad belastning hos otränade personer (Petersen, o.a., 2014) men kan även komma av trauma direkt mot patella som till exempel ett fall på knät (Bahr, 2015) men vanligast är det att smärtan kommer efter eller i samband med snabbt ökad belastning i aktiviteter som involverar knäflexion (NIENKE E. LANKHORST, 2012). Ofta så finns det ingen enskild faktor som orsakar patellofemoralt smärtsyndrom (Petersen, o.a., 2014) utan det är många saker som kan påverka.

    Faktorer som svaghet i nedre extremitet, ökad q-vinkel, benlängdsskillnad, pronation i fötterna och ett avvikande rörelsemönster kan påverka(Petersen, o.a., 2014, Bahr, 2015, Thomeé, Swärd, Karlsson, & Jon, 2011). Även instabilitet i patella och obalans i vastus medialis och lateralis kan bida till smärtan (Petersen, o.a., 2014). Det är en pågående diskussion om patellas dysfunktion har påverkan men man kan se att personer med PFSS tenterar att rotera och lateralisera patella vid knäböj (Petersen, o.a., 2014) som normalt inte ses hos knäfriska personer.

    Dysfunktionen i patella beror ofta inte på strukturella orsaker utan kommer för det mesta på grund av svaghet kring höftens utåtrotatorer och abduktorer som resulterar i en inåtrotation i höften samt svaghet i glutealmusklelatur som inte är tillräckligt starka att motverka en valgusställning i knät efter tex hopp(Petersen, o.a., 2014, de Marche Baldon, o.a., 2009). Lateraliseringen av patella kan bidra till att patellas mediala ligament påverkas genom töjning som ger upphov till smärta (Bahr, 2015)

    Det är inte alltid ihopkopplat med skador på brosket under patella utan smärtan kan komma även om brosket är oskadat, det går inte heller att bestämma broskskadans utbredning utifrån hur ont patienten har. (Thomeé, Swärd, Karlsson, & Jon, 2011).

    Att ställa diagnos kan vara svårt eftersom smärtan kan vara så olika mellan olika personer. Att röntga patienter leder oftast inte till någon ytterligare information eftersom det sällan syns någon förändring vare sig det är på slätröntgen, magnetkamera eller datortomografi. För att diagnostisera PFSS ska man ha minst 3 av 5 typiska symtom: svårt att gå ner för trappor på grund av att smärtan ökar, klarar inte av att sätta sig på huk, smärtan ökar vid bilkörning, sitta stilla en längre stund, att bromsa (Bahr, 2015).

    Även om främre knäsmärta är en av de vanligaste orsakerna att aktiva slutar med sin idrott så behöver de flesta ungdomar ingen behandling utan att skadan läker ut av sig själv men vissa kan behöva hjälp med att stärka upp muskelaturen kring höftens abduktorer (Bahr, 2015). Rehabiliterngen är till största del konservativ med träning men i vissa fall när träning inte räcker kan en artroskopi behövas, även interartikulära injektioner kan ger med det är sälland den har en läkande effekt utan ger mest en kortsiktig smärtlindring (Bahr, 2015) Det finns få eller motsägelsefull evidens angåede farmakologisk behadling men patiender kan även här få kortvarg effekt.

    Att medialiserar patelle med tejp kan ha en positiv effekt genom att vastus medialis aktiveras tidigare och minskar smärtan på kort sikt, på lång tid har man inte kunnat utvärdera smärtans effekt (Petersen, o.a., 2014). Träning och tejp i kombination har bättre effekt jämt emot att bara tejpa. Ortoser som medialiserar patella kan hjälpa till att styra patella i en mer funktionellt rörelsemönster och hindrar ptaella att lateralisera och förbättra funktion och minska smärta men har ganska svag evidens.

    Det finns stark evidens att träning förbättrar funktionen och minskar smärtan. Träningen ska utföras i i både öppna och slutna kedjor och övningarna ska framförallt innehålla rörelser som extenderar knät både dynamiskt och statisk så som knäböj benpress, rakt benlyft. Även att stärka upp i höftens santliga riktningar, abduktion, adduktion, extention och flexion. Övningarna bör utföras 2-4 gånger/ dag med 10 repititioner under minst 6 veckor. (Bahr, 2015, Thomeé, Swärd, Karlsson, & Jon, 2011, Petersen, o.a., 2014)

    Det som är viktigast med träningen är att ta reda på vad som orsakar patientens problem och stärker upp dessa områden för att förhindra att problemen återkommer. Har patienten problem med fötterna kan ortopediska inlägg behövas för att räta upp till exempel en pronation. Det finns ingen evidens som styrker elektrostimulering eller mobilisering av ländrygg eller patello-femoralt. Tveksamma bevis finns det för dry-needling, akupunktur och mjukdelsbehanling (Collins, o.a., 2018)

     

     

    Referenser

    Bahr, R. (2015). IDROTTSSKADOR - en illustrerad guid. stockholm: SISU idrottsböcker.

    Collins, N. J., Barton, C. J., van Middelkoop, M., J Callaghan, M. J., Vicenzino, B. T., Davis, I. S., . . . Cros, K. M. (2018). 2018 Consensus statement on exercise therapy and     physical interventions (orthoses, taping and manual therapy) to treat patellofemoral pain: recommendations from the 5th International Patellofemoral Pain Research Retreat,     Gold Coast, Australia, 2017. British Journal of medicine, ss. 10.1136/bjsports-2018-099397 on .

    de Marche Baldon, R., Helissa Nakagawa, T., Batista Muniz, T., Ferreira Amorim, C., Dias Maciel, C., & Viadanna Serrão, F. (2009). Eccentric Hip Muscle Function in Females     With and Without Patellofemoral Pain Syndrome. Journal of Athletic Training, ss. 2009;44(5):490–496.

    NIENKE E. LANKHORST, M. B.-Z. (2012). a condition of anterior knee pain. journal of orthopaedic & sports physical therapy volume 42 number 2 february 2012,     doi:10.2519/jospt.2012.3803.

    Petersen, W., Ellermann, A., Gösele-Koppenburg, A., Best, R., Rembitzki, V., Liebau, & Christian. (2014). Patellofemoral pain syndrome. Knee Surg Sports Traumatol     Arthrosc, ss. 22:2264–2274 DOI 10.1007/s00167-013-2759-6.

    Rams Rathleff, C., Neill Baird, W., Lykkegaard Olesen, J., Roos, E. M., Rasmussen, S., & Skovdal Rathleff, M. (2013). Hip and Knee Strength Is Not Affected in 12-16 Year     Old Adolescents with Patellofemoral Pain - A Cross-Sectional Population-Based Study. PLOS one, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0079153.

    Thomeé, R., Swärd, L., Karlsson, & Jon. (2011). Nya Motions och idrottsskador och deras rehabilitering. stockholm: SISU idrottsböcker.

     

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej! Jag undrar om du har läst något specifikt kring att behandla obalansen mellan vastus medialis och lateralis och om det har något effekt? T.ex. att jobba med NMES.
    Posted 12:25, 18 Dec 2018
    Hej!
    Mycket intressant ämne, kul att du valde det.
    Just Roland Thomeé är ju mycket kunnig inom detta område. Han har bla studerat om risken för PFSS ökar bland tonåringar ju fler pulshöjande träningsaktiviteter hen har i veckan. Så att inte bara den oftast mest utlösande faktorn som snabb stegring i träning utan även den rena träningsmängden tros spela stor roll. Mycket forskning kring området sker just nu gällande hur en patient med besvären bör träna. Det är allmänt känt, precis som du skriver att träning är den främsta interventionen för att behandla besvären, frågan som då ofta dyker upp på kliniken är hur mycket av sin "normala" träning som patienten kan träna. I Norge genomförs studier just nu där ungdomar med PFSS helt får vila från sin idrott och enbart träna efter fysioterapeut, resultaten publiceras snart hoppas jag.

    Något jag tror vi kliniskt missar är de psykologiska faktorerna kring dessa patienter och varför så många slutar med sin idrott pga en sådan här skada. Clare Ardern har skrivit lite om detta, kan vara intressant att läsa och ta del av. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23064083

    Kring artikeln blir jag annars lite fundersam kring stycket med diagnostisering. Du skriver att det är svårt att diagnostisera patienter med anterior smärta, men beskriver sedan rätt tydliga kriterier för att just diagnostisera?
    Posted 15:55, 19 Dec 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.