Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Statsvetenskap > Politiska ideologier > Grupp 3 - Grupp B > PM Socialdemokraterna

PM Socialdemokraterna

     

     

     

     

     

     

    Högskolan Dalarna

     

    Statsvetenskap

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis grund i dess politiska idétradition 

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    PM

    Tanja Karppinen

    Johan Landström

    Irene Andersson

    Politiska ideologier 7,5 hp

    Vt 15

    Sammandrag

    Innehållsförteckning

    1.       Inledning............................................................................................................................. 3

    1.1        Syfte............................................................................................................................. 3

    1.2        Frågeställningar............................................................................................................ 3

    1.3        Definitioner.................................................................................................................. 3

    1.4        Material........................................................................................................................ 3

    1.5        Metod........................................................................................................................... 3

    1.6        Disposition................................................................................................................... 3

    2.       Referat................................................................................................................................ 4

    2.1        Reformismen och tidig socialdemokrati...................................................................... 4

    2.1.1        Individen.............................................................................................................. 4

    2.1.2        Staten.................................................................................................................... 4

    2.1.3        Utopin................................................................................................................... 4

    2.2        Sveriges socialdemokratiska arbetareparti................................................................... 5

    2.2.1        Individen.............................................................................................................. 5

    2.2.2        Staten.................................................................................................................... 6

    2.2.3        Utopin................................................................................................................... 6

    3.       Analys och slutsatser.......................................................................................................... 6

    3.1        Individen...................................................................................................................... 6

    3.2        Staten........................................................................................................................... 6

    3.3        Utopin.......................................................................................................................... 6

    Källförteckning........................................................................................................................... 7

     

     

     

    1.     Inledning

    Bla bla bla

     

    1.1  Syfte

    Syftet med promemorian är att undersöka synen på staten, individen och utopin hos Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och dess idéhistoriska grund reformismen, samt att analysera vilka likheter och skillnader det finns mellan partiet och dess idéhistoriska grund.

     

    1.2  Frågeställningar

    Hur avviker Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis syn på individen, staten och utopin från sin idéhistoriska grund? 

     

    1.3  Definitioner

     

    I detta PM har vi valt att titta på stat, individ och utopi i våra jämförelser med den idéhistoriska grunden och dagens syn på dessa.

     

    Med stat menar vi det territorium som styrs av vår regering och andra myndigheter. Staten är suverän och har därmed högst auktoritet i samhället.

     

    Individerna är de enskilda personerna i vårt samhälle.

     

    Utopin är en form av drömsamhälle. Det är det goda samhället, man hela tiden strävar efter.

     

    1.4  Material

     

    1.5  Metod

     

    1.6  Disposition

     

    Den första delen av uppsatsen består av en presentation av Socialdemokraterna arbetarepartiets, respektive reformismens och tidiga Socialdemokraterna arbetarepartiets, syn på staten, individen samt utopi. Den andra delen består av analys och slutsatser…

     

     

    2.     Referat

     

    2.1  Reformismen och tidig socialdemokrati

     

    2.1.1        Individen

    Reformismens syn på individen är kluven och har förändrats sedan ideologin först började formuleras. Den har dock alltid betraktat den enskilda individen som bärare av ett högt värde och stämmer in i Emanuel Kants regel: ”Behandla alltid människan som mål, aldrig blott som medel”.[1] De enskilda individerna står alltså över det politiska målet och får inte offras på vägen dit. Det är därför naturligt att som reformisterna gradvis förändra samhället inom de områden som det går att finna ett brett samförstånd kring.

       Likt Marx betraktar reformismen människan som en social varelse som påverkas djupt av hur samhället är strukturerat. Tilltron till att materiellt välstånd har en djupgående god inverkan på individens karaktär har dock minskat under 1900-talet.[2]

       Reformismens tilltro till individens politiska kapacitet är, likt liberalismens, stor.[3] Människan är i stora drag rationell och har förmågan att se konsekvensen av sina handlingar och av politiska beslut. I linje med detta drev Socialdemokraterna i Sverige allmän rösträtt i sitt första partiprogram från 1897.[4] Denna tilltro till individen står i kontrast till kommunismens som har en låg tilltro till gemene mans förmåga se bortom sin egen verklighet inom det kapitalistiska systemet och ta de beslut som krävs för att nå det kommunistiska målet.[5]

       När demokratin slog igenom på 20-talet trodde många att individen alltid eftersträvar politisk frihet. Efter andra världskriget framträdde en mer pessimistisk bild vilket omfattades av Richard Crossman. Gemene man beskrivs nu av honom som mer intresserad av bekvämlighet än av frihet. De få upplysta har därför ett stort ansvar att föra den politiska kampen och väcka massorna ur dess apati.[6]

     

    2.1.2        Staten

     

    I den tidiga socialdemokratin, så kunde man trots influenser från marxism, se en tydlig reformistisk ideologi, och det bland annat i form av demokrati, att staten styrs genom folkets röst, makten till staten kommer från folket, oavsett vilken klass man tillhörde.(Partiprogram 1897) Till skillnad från marxismen, så ser reformismen staten som ett bra medel till jämlikhet i samhället. Staten ville även upplösa det privata ägandet(Larsson 93), då det enligt partiet kommer att öka klasskillnaderna och även då öka ojämlikheten. 

     

    Om vi tittar på ett exempel på hur staten gynnade den enskilde individen, så kan vi se, att redan i deras första partiprogram år 1897, så vill de erbjuda allas rätt till rättshjälp, alltså att staten går in och betalar för en advokat om så nödvändigt. (partiprogram 1897)

     

    Skatterna skulle regleras i form av att de som hade en högre inkomst skulle även få betala mer skatt, hur mycket skatt man betalade skulle alltså baseras på var och ens inkomst. (partiprogram 1897)Att staten ägde produktionsmedlen, det betydde inte att de skulle styra över hela den arbetsplatsen. Äganderätten gav inte längre rätt att styra över arbetarna så som det var förr per automatik. Staten kunde till exempel gå in och styra, så att andra fick genom avtal styra på en arbetsplats. Här var facket ett exempel på hur det kunde gå tillväga, då de fick mycket inflytande som organisation enligt lag. (Larsson 92)

     

    Planhushållningen fick ett stort genomslag efter första världskriget. Då skulle staten in och styra vad som skulle produceras, mängden av produkter priset på produkterna med mera. Genom planekonomi så var det inte längre marknadsekonomin som styrde. Att man genom politik kunde styra ekonomin i landet, så behövde man inte heller gå igenom ekonomiska kriser, då man kunde undvika den stora effekten av till exempel lågkonjuktur.

     
     

    2.1.3        Utopin

     

     

    Reformismens syn på idealsamhället, eller ” det goda samhället” kan uttryckas:

    ”Ett klasslöst, och därmed jämlikt, samhälle med en stark statsmakt under medborgerlig kontroll ”[1]

    Metoderna man ville använda för att nå detta ideal samhälle var genom fackligt arbete och parlamentariska reformer, inte genom revolution. Ledordet här var demokrati. Demokrati var, kan man säga både medlet och målet.

     

    Alla ska ha det lika bra. – ett klasslöst samhälle

    Offentligt ägande

    Höga skatter

    Solidaritet- man delar med sig av det man har.



    [1] Larsson, s 94

     

     

     

     

    2.2  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

     

    2.2.1        Individen

    ”Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.”[7]

       I socialdemokraternas partiprogram framstår individens ställning som väldigt stark och partiet lyfter på flera håll fram vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna. Det framhålls att ”de politiska friheterna [måste] bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.”[8] Dessutom finns ett helhetsgrepp på individens frigörelse från förtryck där över- och underordning, klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi samt fördomar och diskriminering adresseras som problem som samhället måste övervinna.[9]

      En grundläggande del av partiets samhällssyn är att individen påverkas av samhället. Man menar att det kapitalistiska systemet har skapat en ekonomisk, rationellt nyttomaximerande människa som främst agerar på egenintresset.[10]Även ovan nämnda strukturella maktanalyser visar att partiet tror att samhällets struktur påverkar hur människor agerar mot varandra, i överordning eller underordning.

       Partiet framhåller att människan inte är utlämnad åt ödet utan kan ta makten över samhällsutvecklingen. Reformer beslutade i demokratisk ordning är då medlet. Det är inte helt tydligt om partiet verkligen tror på gemene mans kapacitet att ta kontroll över samhällsutvecklingen eller om det mer handlar om att politisk frihet är ett av partiets mål och att detta per definition inte kan uppnås utan demokratiska medel.[11] Eftersom de förespråkar en fri debatt och opinionsbildning har de en tro på att människan är rationell och att i alla fall majoriteten kan skilja på goda och dåliga idéer.[12] Samtidigt framhåller de individen inte kan delta i demokratin fullt ut utan social trygghet och delaktighet i vardags- och arbetsliv, samt att faktorer som ex. klass, kön och marknadskrafter lägger hinder för den fria viljan.[13] Människans politiska kapacitet är alltså påverkad av var på samhällsstegen hon befinner sig men inte heller den mest normativa höginkomsttagare står fri från marknadens makt över tanken.

        Som ovan anförts är människans individuella frihet ett av partiets mål men denna hotas ständigt av exempelvis ekonomiska krafter och strukturer som styr människors val. Utan att de säger det rakt ut ges intrycket av att man inte kan ta människors frihetslängtan för givet utan att den är något som måste odlas och vårdas, exempelvis genom kultur.[14]

    2.2.2        Staten

    Idag står det tydligt i Socialdemokraternas arbetarepartis studiematerial att partiet är ett reformistiskt parti (vår ideologi s38) Och än idag så står sig demokratin sig stark. 

     

    Staten, som driver olika sysselsättningar eller rörelser med skattepengar, har även specifika regler inom dessa olika områden som de behöver följa. Detta är för att individen ska vara skyddad från orättvisor på sin arbetsplats, men även för att det inte ska handla om att driva ett företag för ett intresse av att tjäna pengar.(Partiprogram 2013 s38) 

    Idag pratas det mer om blandekonomi, vilket i sin tur är att marknadsekonomin är den som styr i det stora hela, men även inom blandekonomin så försöker staten att gå in och reglera så att landet ska slippa de stora konsekvenserna av låg/högkonjuktur.

     

    För Socialdemokratin, är det viktigt med politik för hur till exempel skatter ska styras 

    och fördelas i landet. (vår ideologi s36) Socialdemokratin strävar alltid efter ett så jämställt och jämlikt samhälle som det bara är genomförbart, med så lite klasskillnader som möjligt för att har rätt att må bra. Det är där staten går in på olika vis in och stöttar i form av olika slags socialförsäkringar som pension, barnbidrag med med mera

     

     

     

    2.2.3        Utopin

     

    När socialdemokraterna bildades under senare delen av 1800-talet ur arbetarrörelser och fackförbund, rådde den marxistiska uppfattningen om att samhället var indelat i klasser. Arbetarklassen var den lägsta klassen och socialdemokraterna identifierade sig som arbetarklassens parti.[1] Denna självsyn har följt partiet genom åren och gäller än idag.  Influenser kom vid bildandet av partiet också från de reformistiska och socialistiska tankarna runt om i Europa, främst Tyskland.

     

    Socialdemokraternas främsta mål var, och är än idag avskaffandet av klassamhället.[2] Det eftersträvade samhället skulle vara klasslöst och jämlikt. Vägen till detta samhälle var enligt socialdemokraterna, framför allt, genom allmän rösträtt. Denna punkt fanns med på det allra första partiprogrammet 1897.

    Reformer för att förändra samhället skulle genomföras parlamentariskt, och stegvis. Man ansåg att om det fackliga och de politiska organisationerna samarbetade skulle klasserna upplösas. [3]

    Det var viktigt att reformerna skedde på demokratisk väg och inte genom revolution.

     

    Detta skulle uppnås genom att större delen av näringslivet ägdes offentligt, alltså av folket.

     

    Idag är vad vi kallar folkhemmet nästan synonymt med socialdemokraternas eftersträvade samhälle. Med det menas allmän välfärd, att alla ska ha det lika bra, att alla ska ha samma chans. En stark skattefinansierad offentlig sektor är även här vägen till att nå detta mål.

     

    Under 1900-talets gång har partiets ideologi delvis flyttats. Man började acceptera marknadsekonomin, och planhushållning blev en del av dess ideologi under 1930-talet. [4]

     

    Dagens ledord för socialdemokraterna, som också finns förankrade i deras partiprogram är Frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati.

    Samhället man vill ha ska vara fritt och jämlikt, för alla.  Skillnader så som etnicitet, kön, sexuell läggning, social status och så vidare ska inte ses som hinder för människors lika värde, eller chans till frihet. Man vill ta bort dessa olika barriärer i samhället som delar människorna. [5]

    Per- Albin Hanssons berömda tal från 1928, ”Det goda hemmet känner icke till några priviligierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn” används än idag.[6]

     

    .

     

    3.     Analys och slutsatser

     

    3.1  Individen

    Individens ställning är ännu starkare hos SAP idag än hos den tidiga reformismen i och med erkännandet och betoningen av mänskliga rättigheter som ger individen en juridisk ställning gentemot staten. SAP tar nu ett större grepp på individens frigörelse från förtryck än förr och menar att maktstrukturer gör att det finns fler hinder för friheten än kontrollen över produktionsmedlen.

       Partiet har kvar sin tro på att individen formas av samhället, men det finns inte längre en tro på att materiellt välstånd gör människan god. Analysen kring hur individen påverkas av samhället har breddats till att omfatta även normer och mer och mindre synliga maktstrukturer i samhället.

       Synen på individens politiska kapacitet är i grunden ganska oförändrad och den allmänna rösträtt som partiet var med om att driva igenom är idag ett självklart inslag i partiprogrammet. Även här har dock analys där man identifierar fler faktorer än klass som hinder för att delta i demokratin fullt ut. Partiet har idag en mer ifrågasättande inställning till individens förmåga att verkligen välja fritt eftersom exempelvis marknadskrafter influerar individens drömmar och vilja.

      Den tidiga tron på individens självklara längtan efter politisk frihet finns inte kvar utan man har insett att mänga nöjer sig med att ha det gott materiellt. Därför måste man ständigt slå vakt om demokratin och odla frihetslängtan hos folket.

      Sammanfattningsvis kan man säga att erfarenheter under 1900-talet samt teorierna om maktstrukturer har gjort att analysen har breddat vilket i viss mån har förändrat SAP:s syn på individen från dess idéhistoriska grunds syn.

    3.2  Staten

    Om vi tittar på hur ekonomin styrs så är det ganska stora skillnader från att ha planhushållning till det vi har idag, blandekonomi. Blandekonomin innebär att i det stora hela att ekonomin styrs utifrån marknadsekonomi, privat ägande, planekonomi och kollektivt ägande. Det är flera faktorer som idag spelar in för att ekonomin i landet ska fungera ultimat för oss alla. Det är inte staten och politiken som styr, så som den stora tanken var.

     

    Det privata ägandet var partiet verkligen emot när en tittar på första partiprogrammet. Det var väldigt mycket marxistisk ideologi om det privata ägandet, att det skulle bort, för innan det så . I texten antyddes det att så länge det fanns privat ägande så kunde inte klasskillnaderna upphävas, och så ser det inte ut idag. 

     

    Idag anser partiet att privat ägande är ok. Det är inte nödvändigt att staten äger verksamheter, så länge kvaliteten på till exempel en skola håller hög standard och att målet med att driva skolan, eller för den delen annan verksamhet, inte har ett stort vinstintressen som mål. Det är ju ett faktum idag, att socialdemokraterna inte är emot privatiseringar, då det inte alltid behöver missgynna samhället och människorna, vilket de hade en klar bild om innan att så var fallet.

     

    Idag vill partiet även begränsa uttag av vinster inom det som ägs privat, just för att begränsa vinstintresset inom välfärden. Dock är det än så länge bara en tanke, ingenting som blivit till verklighet. Så absolut kan vi hitta det som avviker från sin grund, till hur det ser ut idag, då det faktisk är ett faktum när vi ser på ovanstående analys.

     

    3.3  Utopin

    När socialdemokraterna bildades var den marxistiska synen på samhället fortfarande dominerande, klasskampen stod i fokus. Man var arbetarklassens parti och man ville skapa jämlikhet för alla genom att rasera klasserna.  Partiet utvecklades och budskapen mjukades upp lite grann, partiet utvecklades mer åt det socialliberala hållet.  Socialdemokraternas sätt att se välfärden, att arbetarklassen skulle får det bättre, att klasskillnaderna suddas ut, leder på något sätt till att en medelklass blir normen. Det är den standarden alla ska ha, eller kunna få. Så, innebär detta att partiet inte längre är bara arbetarnas parti?

     

    Klasskampen och det offentliga ägandet är för mig inte huvudnumret längre. Istället är jämlikhet, att alla ska ha det lika bra den röda tråden.  Denna syn på det goda samhället, att det ska vara jämlikt har varit med från början.  Allmän rösträtt och jämlikhet mellan könen, religionsfrihet, var ju redan från början med i partiets program. När man läser dagens partiprogram ligger mycket betoning  på just denna jämlikhet. Så man kan väl säga att det som från början var klasskampen, att alla ska ha det lika bra, har utvecklats till synen om välfärdssamhället, att alla ska ha det lika bra.  Solidariteten finns kvar, och uttrycks genom skatter. Den som har mer betalar mer.

     

     

     

     

     

    Källförteckning

    Elektroniska dokument och webbplatser

    Vår historia- Ett studiematerial från socialdemokraterna (Elektronisk)

    Tillgänglig: http://www.socialdemokraterna.abf.se...uppslag(2).pdf

    Vår ideologi- Ett studiematerial från Socialdemokraterna (Elektronisk)

    Tillgänglig: http://www.socialdemokraterna.abf.se...ia_uppslag.pdf

    Partiprogram 1897 (Elektronisk)

    Tillgänglig: http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf

     

    Litteratur

    Reidar Larsson: Politiska ideologier i vår tid,  8:e upplagan, studentlitteratur


    [1] Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, s. 84.

    [2] Larsson, a.a., s. 85.

    [3] Larsson, a.a., s. 32 och 84.

    [4] Partiprogram 1897-1990, s. 14.

    [5] Larsson, a.a, s. 71.

    [6] Larsson, a.a s. 85.

    [7] Socialdemokraternas partiprogram från 2013, s. 4.

    [8] A.a., s. 5.

    [9] A.a., s. 4.

    [10]A.a., s. 18f.

    [11] A.a., s. 3 och 6.

    [12] A.a., s. 4.

    [13] A.a., s. 6f, 12 och 18f.

    [14] A.a., s. 32.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Jag la upp det jag skrev, men jag tror att det hamnade i Tanjas dokument. Vill bara sÀga att det Àr ett utkast, sÄ jag kommer försöka bÀttra pÄ det, samt sÀtta in kÀllor. Men nu har ni ett hum om vad jag skrivit och hur jag tÀnkt iaf :)
    Posted 16:47, 3 Feb 2015
    AlltsÄ det ser ju helt vÀrdelöst ut nÀr man lÀgger upp hÀr... vi fÄr nog skicka worddokument/PDF-filer till varandra sen nÀr vi vÀl börjar putsa pÄ formalian och utseendet.

    Ni kan ju kolla in min innehÄllsförteckning och se om ni tycker vi ska ha det upplÀgget som jag har dÀr.
    Posted 18:54, 3 Feb 2015
    InnehÄllsförteckningen ser bra ut.
    HÄller med att det ser mÀrkligt ut nÀr man lagt upp allt hÀr, men det fixar vi till:)
    Jag vÀntar in tills vi ses, sÄ att jag kan bolla lite mer med er, innan fortsÀttning. Vi har ju gjort det vi hittills hade planerat, lÀgga upp det vi hade, sÄ att vi ser att alla Àr igÄng:)
    Posted 14:10, 4 Feb 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.