Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Statsvetenskap > Politiska ideologier > Grupp 2 - Grupp A > PM Moderaterna

PM Moderaterna

    Table of contents
    No headers

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    PM Moderaterna

     

    Politiska ideologier 7,5hp, vt 2015

    Högskolan Dalarna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Vt 2015

    Felix Åkerbäck

    Elve Hultquist

    Mina Lilja Zwedberg

     

     

    Innehållsförteckning

     

    2………… Innehållsförteckning

    3………… Inledning

    3………… Syfte

    3………… Frågeställning

    3 – 5 ……. Referat

    6 – 8 ……. Analys med slutsats

    9………… Referenser

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Inledning

     

    Nya Moderaterna bildades 1938, då under namnet Högerpartiet för att tjugo år senare byta namn till Moderata samlingspartiet. 2006 genomgick partiet en större förändring och kallas nu mera Nya Moderaterna. De beskriver sig som liberal konservativa och fokuserar på människan före sakfrågorna. Moderaterna vill att alla ska vara en del av sammhället, att alla ska få sin röst hörd och betonar vikten av att se till varje individs unika potential. Deras starkaste frågor är Ekonomi, Jobben samt Skolan. 

    Moderaterna har sin idéhistoriska bakgrund i både konservatismen och liberalismen, men på senare år verkar en större del av partiet ha mera influenser av liberalismen. Nu mera lyser både konservatism och liberalism genom deras politik och i vissa frågor till och med social liberala influenser. 

     

     

    Syfte

     

    Vi har valt att jämföra det vi kan utläsa av partiets syn på individen, maktdelning, staten och demokrati med liberalismens och konservatismens synsätt. Detta för att få veta mer om Nya Moderaternas idéhistoriska ursprung, samt för att få en djupare förståelse och inblick ideras nuvarande politik.

     

     

    Frågeställning

     

    Vilken idéhistoria ligger till grund för partiets politik? 

     

     

    Referat

     

    Individen

    Moderaterna ser individen som en fri och kapabel människa som man utgår ifrån, som har en vilja att bidra, att vara del av ett sammanhang och göra rätt för sig. Man har en positiv syn på människan och dess förmåga att förverkliga sina drömmar och politikens uppgift är att möjliggöra detta. Det är viktigt att möjliggöra självbestämmande både på sin arbetsplats, skola/utbildning men även i andra sammanhang. Vidare betonas även vikten av arbete, både för individen och dess frihet samt den gemensamma tryggheten. Varje människa räknas, man vill att alla ska vara med och bygga samhället (www.moderat.se).

    John Stuart Mill anser att individen ska vara fri att uttrycka sin åsikt, så längen den inte inskränker någon annans frihet. Det är i argumentation man växer och etablerar sin ståndpunkt. I ”Om Friheten” (Mill, 2002) förespråkar Mill att man ska lyssna på alla, även de ”mindre intelligenta” för hos varje människas argumentation kan det finnas ett uns av sanning att ta ställning till. Om människors beter sig illa så är inte orsaken människans starka begär som är att skylla på, Mill menar att det är männsikornas svaga samvete som är problemet (Mill, 2002. s.67)

     

    Staten och Handel

    Under 1700-talet var både merkantilism och protektionism dominanta. Merkantilismen förespråkade utrikes handel och inhemsk förädlingsindustri som medel för en gynnsam ekonomisk utveckling. Protektionism var skydd för landets inhemska producenter mot yttre konkurrenter. Detta utfördes med tullar och importkvoter som gjorde att de yttre konkurrenternas produkter blev t.ex. dyrare än de inhemska. Liberalistiska tankar blev allt starkare under 1700-talet och var en reaktion mot de dåvarande dominanta ekonomisk-politisk åskådningarna. Adam Smith stod för nationalekonomins och den ekonomiska liberalismens genombrott, när han 1776 skrev Nationernas välstånd. (NE, Liberalism) Smith Förespråkade den fria marknaden, utan statligt inflytande på prisreglingar. Han ansåg att priserna kommer förändras med efterfrågan på varor och tjänster. Detta skulle även leda till en fri konkurrens bland företag som skulle ge konsumenterna större utbud, bättre pris och bättre kvalitet på varor och tjänster.

     

    Frihandelns positiva inverkan inom länder och mellan grannar var hans stora kamp mot de dåvarande dominanta protektionismen. Man skulle motverka alla typ av handelshinder för att nå en god ekonomisk utveckling och fred med sina grannländer. Adam Smith hade även tankar kring statlig finansiering och drivande, han ansåg det först och främst skulle lösas på marknaden. Men att det fanns vissa typer av institutioner som inte gick att privatisera.(Svensktnaringsliv.se)(handelshistoria.se)

     

    John Stuart Mill skrev boken om frihet år 1859 och han motiverade sina synpunkter kring individens frihet och suveränitet över sin kropp och själ på ett utilitaristiskt sätt. Han ansåg att statens inflytande på individen skulle vara minimal, eftersom människan mådde bättre när den själv fick välja sin egen väg i livet. Individen hade rätten till friheten så länge den inte berövade någon annans frihet. Mill var dock orolig för att hans utilitaristiska principer för samhällsnyttan skulle leda till en statlig makt ökning. (Mill, 2002)

     

    Konservatismens idéhistoria börjar efter den franska revolutionen och utvecklades med Edmund Burkes bok Reflections on the Revolution in France. Boken kritiserade revolution som samhällsförändring, han ansåg att förändringen skulle ske stegvis. Den konservativa synen på staten under den här tiden var att monarken var överhuvudet och företrädare för statens vilja. Staten var uppbyggd på olika stånd som var rangordnade och det stånd som arbetade vid sidan av monarken var ämbetsmannastånde. Konservatismen har med tiden utvecklats till komplettering till andra ideologier såsom liberalkonservatismen och socialkonservatismen. Där synen på staten inte tas ur konservatismen utan ur liberalismen och socialismen. (Larsson, 2014)

     

    Moderaternas visioner om statens inflytande på individens frihet är att staten ska vara en välfärd- och rättsstat som kan hjälpa människor i svåra förhållanden. Välfärden ska byggas på en stark och trygg offentlig finans och privatiseringar görs i andrahand. Moderaternas syn på statlig finansiering och drivande ses som nödvändigt i vissa fall. Det ser t.ex. positivt på en valmöjlighet i välfärden mellan kommunalt drivna skolor och friskolor. Skattepolitiken ska anpassas efter välfärden och jobbmöjligheter, dvs. välfärden får inte straffas av för låga skatter och skattesänkningar ska införas för att motivera folk till arbete och för att skapa fler jobbtillfällen. (Moderaternas partiprogram2013)

     

    Maktdelning och demokrati

    Vår bedömning är att moderaternas idéhistoriska ursprung finns att finna inom både den konservativa ideologin och den liberala ideologin. 

     

    Det fanns ett mycket omfattande idéarv från liberalismen att hämta från 1700-talet där idéerna tog fäste i förändringsfaserna under 1800- och 1900-talet. Där fanns att finna i deras åskådningen kring folksuveränitet, att den enda legitima styrelseformen endast kunde existera genom att myndigheten blev härledd genom samtycke av de som styrde, alltså folket. Samt där deras intressen endast kunde företrädas av ett styrelseskick som var mån om att lyckan skulle nås av den stora delen av folket (Larsson, 2014, s.29).

     

    En av de främsta företrädare för liberalismen, John Stuart Mills ansåg att med allmän rösträtt som användes av det representativa styrelsesättet var ”det idealt bästa styrelseskicket” (Larsson, 2014, s.37). Två utav de skäl som Mill menar för detta är att det skapar en känsla för en stark gemenskap och anda bland medborgarna, att det också främjar framsteg för samhället, kulturellt som materialistiskt (Larsson, 2014, s.37).

     

    Konservatismen däremot menar Larsson är en motideologi som med tiden framträtt för att vara kritisk mot sina ideologiska grannar. Förändring anser konservatismen vara något att bejaka, att förändringar skall ske successivt. Där man skall utgå från erfarenheter man fått genom historien samt från traditionen i den nationella politiken (Larsson, 2014, s.43). Man anser att historien skall vara ett verktyg som används för att sortera bort idéer som anses dåliga, bevara det som uppfattas som bra och användbart. Det som klarat sig under den gång tiden (Larsson,  2014, s.47).

     

    En ledande tysk filosof vid namn Georg Friedrich Wilhelm Hegel som var framträdande för konservatismen, menade att platsen där intressen för de olika grupperna i samhället, samt det enskilda livet, finns att finna hos staten. Som med sin starka kraft sammanhåller samhället (Larsson, 2014, s.44).

     

    Konservativa har en stark kritisk syn på möjligheterna för politiken att faktiskt tänka ut och utforma samhället. De är enade om att den minst viktigaste enheten i tillvaron av värde är politiken (Larsson, 2014, s.47). I de centrala områdena skall statsmakten inneha en auktoritär position. Statsmakten skall inom bland annat institutioner och författningar vara stark (Larsson, 2014, s.50).

     

    De konservativa hade den inställning under 1800-talet att en demokrati ej skulle accepteras, men efter att den allmänna rösträtten blev en viktigt fråga så började de stegvis att godta demokratin. Det yttersta skälet till att tanken om allmän rösträtt skulle gynna de konservativa var att de då skulle kunna knyta sig an till de människor som befann sig i olika sociala grupper (Larsson, 2014, s.51). Den liberala synen på demokratin implementerades in i konservatismen där den senare sågs som ett viktigt värde för de konservativa, speciellt i deras konflikt med ideologierna kommunism och nazism. Statsmakten befogenheter i ett politiskt folkstyre skall vara strängt lagbundet och hålla sig inom snäva och angivna gränser gällande det förhållande som statsmakten har till medborgarna (Larsson, 2014, s.52-53). 

     

    I partiprogrammet för moderaterna anser de att de möjligheten att respektera rättigheter för den enskilda samt genom fria val kunna avsätta den styrande vara den enda sanna grund, vilket då staten kan utgå ifrån när det gäller samhället som byggs. Moderaterna tror på en representativ parlamentarisk demokrati. De har idén om att samhällsbygget för demokratin stödjer sig på friheten för människan, rätten till ägande samt också om en rättsstat (moderaternas partiprogram, 2013, s.3).

     

     

     

     

     

    Analys med slutsats

     

    Individen

    Moderaternas syn på individen har tydliga gemensamma drag från liberalismen. Man förespråkar likt liberalismen människans rätt till att forma sitt eget liv. Det är enligt oss detta område där man tydligast kan känner igen liberal idéhistoria. Likt Mill anser man att individen ska vara fri att forma sitt eget liv (Mill, 2002), Moderaterna menar på att staten bör skapa utrymme för detta.

     

    Då vi tittar närmare på vad Moderaterna skriver om sin politiska syn på jobbet finner vi åsikter i linje med Mill men även i det små avvikelser. ”Vår politik handlar om att ta tillvara varje människas förmåga att växa av egen kraft” (http://www.moderat.se/jobben). Det skulle å ena sidan kunna liknas med Mill (Mill, 2002) då han förespråkar att individen ska vara fri att forma sitt eget liv och sina egna drömmar. Å andra sidan skrivs det här om att politiken ska ”ta till vara på”, Mill hade förmodligen snarare uttryckt ”låta varje människa växa av egen kraft”. ”Ta till vara på” indikerar på att staten på något sätt ska styra människan något.

    Fortsättningsvis betonas de sociala fördelarna med ett arbete samt att vikten av att individen själv får ”chans forma sitt liv” (http://www.moderat.se/jobben). Men vad det är som skapar den chansen framgår inte riktigt. Man skulle kunna tolka det som att chansen ges genom självförsörjande men det är oklart. Vad man dock kan utläsa är att det är individens ansvar, man har en gemensam syn på förnuft och individuella rättigheter i linje med liberalismen men sedan tas även det sociala ansvaret upp. Det faktum att vi ska ta hand om varandra, vilket sticker ut något från den klassiska liberalismens ståndpunkt.

     

    Moderaterna är tydliga med att alla jobb räknas och att alla som vill ska få ha ett arbete. Människan är ett återkommande begrepp som kan liknas med Mills syn på individen (Mill, 2002).

     

    Staten

    Moderaterna har förändrats mycket sedan Bo Lundgrens tid, när Fredrik Reinfeldt tog över tyglarna och styrde den höger politik Moderaterna tidigare fört in mot mitten. Nya Moderaterna som de idag kallar sig har under de två mandat perioderna innan det allmänna valet 2014 gått till val på jobb och trygghet i den offentliga finansen (www.dn.se).

    På en talar kväll med André Assarsson (MUF Solna, 22/1-14), Chefsstrateg hos Moderaterna i Landstinget berättar han kortfattat skillnaderna mellan Bo Lundgren och Fredrik Reinfeldts ideologi. Han ansåg att Bo Lundgren var väldigt Liberal i sina visioner och tankar kring förändringar Moderaterna skulle göra tillskillnad mot Reinfeldt som kompletterade sina liberala visioner med ett konservativt tänkande. Det exempel han tog upp var att Bo Lundgren ville sänka skatterna direkt och att Reinfeldt valde att stegvis sänka dem. Han beskrev Moderaternas konservativa del som deras karta och den liberala delen som deras kompass.

    När man läser Moderaternas partiprogram kan man tydligt se deras idéhistoriska grund på vissa frågor, men under partiets utveckling har man anpassat sin politiska syn på många områden efter väljarnas vilja. Det är inte bara ideologier som liberalism och konservatism vi läsare finner i moderaternas partiprogram utav även socialistiska och ekologistiska tankar. Det man ser är att dagens partipolitik alltmer tappar ideologiska förankringar.

         

    Det går att finna många liknelser vad gällande statens inflytande på individens frihet och staten roll i samhället mellan partiprogrammet och den liberala idétraditionen. Det är viktigt för Moderaterna att individen har valfrihet till sitt egna livsprojekt och att staten har lite inflytande över valmöjligheterna. Tillskillnad mot idétraditionen anser Moderaterna att Staten ska vara en stabil välfärdsstat som ska kunna ge människor hjälp och en andra chans. Liknelser inom marknadsekonomin och frihandel är att Moderaterna vill ha en öppen marknad med konkurrens och valmöjligheter för individen. Det betyder dock inte att allt ska privatiseras så långt det går, som Adam Smith ansåg. Moderaterna accepterar kommunalt drivna skolor, äldreboenden och statligt företag. Frihandel anser Moderaterna gynna både Sverige och de länder vi har samarbetet med, t.ex. hade partiet en positiv inställning till frihandelsförhandlingarna EU förde med USA.

    Skattepolitiken finner vi skillnader med idétraditionen där partiet anser att man ska föra en ansvarsfull skattepolitik som inte straffar välfärden och ska användas till arbetsmotivering, för att skapa nya jobbtillfällen och göra det lättare för företag att anställa yngre. 

     

    Maktdelningen och demokratin

    När vi analyserar vad moderaternas idéhistoriska ursprung anser om maktdelning och demokrati finner vi att det är från två delade ideologiska grunder, konservatism och liberalism. Där den konservativa ideologin från början ej accepterar demokratin vilket den liberala ideologin redan ser som definitiv. Ett fenomen som blev en central punkt där de konservativa anammade sig den liberala idén om en demokrati var när allmän rösträtt blev alltmer en viktig fråga i samhället. Ett taktiskt beslut av de konservativa att faktiskt välja att stödja detta för att omfamna de stora grupperna i samhället, den allmänna opinionen. Vid den tiden här tiden så började de stegvis godta demokratin. Maktdelningen anser de liberala skall ligga hos folket. Den allmänna opinionen ska utse de som ansvarar och värnar om deras intressen, skydd och se till deras rättigheter. De konservativa däremot placerar sin tro om maktdelningen på starka författningar och institutioner, t ex den högsta domstolen. Men att dessa ändå skall utgå från folket i samhället, liknande med vad liberalismens ansåg om detta. 

        Moderaternas syn på demokratin och maktdelningen är sådan att grunden för ett samhälle som byggs upp skall det finnas möjligheter att från folkets sida kunna påverka. Genom t ex  att i fria val kunna avsätta en styrande regering. Att den enskildas rättigheter respekteras. De ser idén om en representativ parlamentarisk demokrati, där makten vilar hos folket. 

        Enligt vår uppfattning är dess idéhistoriska grund någorlunda tydlig, på grund av att den framförallt har en sammanflätad ideologisk grund. Med konservatismen som dominerande, men med tiden också influerad av liberala idéer, och då som parti blivit liberalkonservativt. I vårt jämförande med partiets partiprogram lägger vi märke till tydligheten kring attityden kring förändringar i samhället, att förändring i samhället är kontinuerlig. Att förändring skall bejakas med positiv attityd och att med metod successivt reformera samhället till det bättre, utifrån vad man vet är bra och fungerar, det som klarat prövningen genom tiden. 

        Ytterligare en sak som vi tydligt lägger märke till är vad de anser om rättsstaten, kopplat till en av deras ideologiska grunder, konservatismen. Att den idéhistoriska grunden lägger vikt i rättsstaten, att den är en viktig komponent för samhället som vi även ser moderaterna nämna. 

        När vi tittar på liberalismens idéhistoriska grund ser vi tydligt att frihet, öppenhet och tron på människan genomsyrar moderaternas politik. Att vi som samhälle endast kan bli framgångsrika genom vår öppenhet, optimism och sammanhållning. Moderaterna menar också att människans rättigheter i samhället är något som man skall kämpa för, en självklarhet, där de också respekteras. Att endast genom detta kan demokratin upprättas och upprätthållas. 

        Likheter i de centrala begreppen, maktdelning och demokrati för den samlade idéhistoriska grunden är som vi upplever det att makten alltid utgår från folket i samhället. Gällande demokratin ser vi däremot en skillnad innan konservatismen valde att acceptera in demokratin. Där de tidigare inte trodde på detta, men genom allmän rösträtt insåg potentialen i att anamma sig idén som i grunden var en liberal idé. De skulle då kunna omfamna de stora grupperna i samhället. I den bemärkelsen så har de från ett historiskt perspektiv skillnader, gällande demokratin, men med tiden nått en enighet.

        Slutsatsen som vi drar efter att ha behandlat detta parti och dess idéhistoriska delade grund är att denen bakomliggande komplexiteten måste ses kritiska och nyfikna ögon. För att på så sätt få en tydlig bild av de fyra centrala begreppen, individen, staten, maktdelningen och demokratin. Där likheter och skillnader finns från vad den idéhistoriska grunden menar och det moderaterna lutar sin politik på. Vi ser tydligheten som blandad, alltså att vissa riktlinjer som vi uppmärksammat för liberalismen och konservatismen, tenderat att byta spår, speciellt för den konservativa ideologin. Där vi betonar exemplet med allmän rösträtt. Men också där vi ser en tydlig syn på förändringar i samhället för de konservativa, som moderaterna i dagens läge också har. Liberalismens idéer kring individen har också en tydlig riktlinje menar vi, som moderaterna också betonar i deras partiprogram. Begreppen som vi ser återkomma när vi behandlat och analyserat detta är friheten, jämlikeheten och de centrala begreppen. Vi menar att även om partiets idéhistoria är delad, så finns idag en tydlig riktilinje från två de ideologiska grunderna.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Referenser

     

    Litteratur

    - Mill, John Stuart. (2002) Om friheten. Stockholm: Natur och kultur.

    - Larsson, Reidar. (2006) Politiska ideologier i vår tid. Lund : Studentlitteratur. 

     

    Hemsidor

    - http://www.moderat.se

    - http://www.moderat.se/sites/default/...ige_2013_1.pdf

    - http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl...isk-liberalism

    - http://www.svensktnaringsliv.se/migr...uppslaget-frih

    - http://www.handelnshistoria.se/histo...-liberalismen/

    - http://www.dn.se/nyheter/politik/mod...-och-ideologi/

     

    Övriga källor

    - Talarkväll med André Assarsson, MUF Solna partilokal, den 22 januari 2014.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.