Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Statsvetenskap > Analysuppgift politiska system (SK1053) > Grupp 1 > Malin, Linnea, Linn

Malin, Linnea, Linn

    Table of contents
    No headers

    Högskolan Dalarna

    Statsvetenskap 1

     

     

    Sveriges val och valsystem jämfört med Ryssland 

     

     

     

     

     

    PM

    Linnea Palm

    Linn Rydstedt

    Malin Andersson

    Politiska system i jämförande perspektiv 7,5 hp

    VT15

     

     

     

    1. Inledning

    Demokrati är ett omstritt begrepp som har flera olika betydelser och definitioner. Enligt forskaren Robert Dahl måste politiska fri-, och rättigheter såsom yttrandefrihet, pressfrihet, allmän rösträtt samt organisationsfrihet uppfyllas för att en stat skall kunna betraktas som demokratiskt. (19-23 demokratiseringsprocesser)En viktig byggsten i en demokrati är, som Dahl redan nämnt, allmän rösträtt. Det vill säga medborgarens rätt att inom sin stat välja och påverka det politiska läget (Denk,Carsten 2015, 17).Demokratins stabilitet och kvalitet påverkas av tillgången till val för befolkningen så att de kan komma till tals. Val kan även ses som en institutionalisering av medborgerliga fri och rättigheter och kan därför vara en faktor till demokrati. (172-173 demokratiseringsprocesser). Hur dessa valsystem ser ut skiljer sig ofta från en nation till en annan. En intressant aspekt, som en effekt av nationers individuella valsystem, är differenser i valdeltagande och huruvida medborgarens förtroende för det rådande valsystemet kan påverkas av det. Det blir då relevant att jämföra länders valsystem för att på så sätt undersöka om deras valdeltagande skiljer sig åt och i så fall vilka anledningar som kan ligga bakom.

    Ett exempel på länder där demokratiska valsystem skiljer sig åt är Ryssland och Sverige. I Ryssland tillämpar man blandsystem, där majoritetsval och proportionella val kombineras vilket kan bidra till ett tvåpartisystem. (s.234-236 komparativ politik) Medan man i Sverige tillämpar ett proportionellt system vilket i sig kan bidra till ett flerpartisystem. (ref. s.34 komparativ politik. ) Man har kunnat se att i och med ett propotionellt valsystem ökar valdeltagandet och den politiska legitimiteten till skillnad från ett majoritetsvalsystem. (ref. Lars Davidsson ) Dessa skillnadet skulle kunna ha påverkan på medborgarnas förtroende för valprocessen samt deltagande i val. Ett sjunkande valdeltagande kan ha en negativ påverkan på demokratin och blir därför problematiskt.(kanske nota här, http://www.expressen.se/gt/ledare/la...mot-folkviljan till exempel eller rapporten från regeringen). 

     

    2. Syfte och frågeställningar

     

    Nyaste syftet: 

    Syftet med denna premoria är att, genom en komparitiv metodisk studie, öka förståelsen över de skillnader och likheter som finns i Ryssland respektive Sveriges parlamentariska valsystem och dess valdeltagande. Genom att titta på Sverige som för en liberalistisk demokrati kontra Rysslands illiberala demokrati ( Hauge & harrop s 146-147 9th edition), två distinkt skiljda system, så blir det främst eventuella skillnader som gör studien intressant och relevant. Vad tror ni om detta? / Linnea

     

    3. Frågeställningar 

    1. Hur skiljer sig de parlemantariska valsystemens uppbyggdnad i Ryssland respektive Sverige?    

    2. Hur skiljer sig förtroendet och valdeltagandet åt mellan Ryssland och Sverige och vilka anledningar kan ligga bakom?

     

    4. Metod

    För att uppfylla studiens syfte har vi valt både en kvalitativ och en kvantitativ studie där vi tolkar de båda valsystemen med hjälp av data och information. Med hjälp av den mest-olika-metoden kan vi bättre urskilja de olika ländernas olikheter samt finna eventuella likheter i de båda ländernas valsystem och även därmed få en bredare förståelse varför vårat egna svenska valsystem ser ut som det gör idag. Det vi anser viktigt med den valda metoden är att den erbjudit oss en jämförelse av den hämtade informationen och utifrån den kunnat tolka fram vissa. (s.267f Hague & Harrop) Likheter som framkommer efter studien borde kunna upptäckas i flera länder och kanske kan svara för att vara generella i likheter i världen.

    Denna metod är positiv då den ökar förståelsen för hur det politiska läget i världen ser ut samt kan hjälpa till att förklara hur det kan komma att utvecklas i framtiden (s.364f i hauge och harrop). Något som kan bli problematiskt med en komparitiv studie är att det inte finns något lands valsystem som är helt identiskt ett annat, frågor om vad som är "rätt och fel" blir då oerhört komplexa att besvara (s.365 Hague & Harrop) På så sätt kan generella likheter och skillnader hjälpa till att ge ett övergripande mönster och koppla ihop liknande fenomen som uppstått i olika länder(eventuell not). stämmer detta tycker ni? :) / Linnea

     

    4.1 Kvalitativ och kvantitativ metod    (Bra skrivet! Jag undrar bara  om man kan använda sig av båda metoderna i en studie?) Jag tror att det ska gå att använda sig av bägge. I och med att detta är en fiktiv studie tror jag fokuset ska ligga på hur vi på bästa sätt kan komma fram till en lösning på vårt problemområde. Det jag kommit fram till är att dessa två metoder motsätter sig varann men även höjer varann, om ni förstår? Om ni vill kan vi endast fokusera på en metod men så länge vi styrker varför vi behöver de bägge metoderna tror jag ändå det ska vara okej?

    tycker absolut att det är ok att använda båda metoderna, superbra skrivet!  / linnea

    Okej! Vad bra=) då kör vi på det

     

    Den kvalitativa metoden ger oss möjlighet att sätta oss in i studien socialt samt ger oss en djupare förståelse och även bidrar med att göra studien tillförlitlig. Den mest olika designen söker även att finna likvärdiga värderingar mellan ländernas relationer till dess olika omgivningar. Den kvalitativa metodens tillvägagångssätt erbjuder oss att samla in information på olika sätt. Vi använder oss av källkritik till vår fiktiva undersökning samt (tänka över detta med enkäter och hur det ska formuleras) enkäter för att kunna besvara varför samt varför man inte röstar i de parlmanetaristiska valen i de bägge länderna. Med hjälp av den valda metoden kan vi då finna fram tänkbara beteendemönster som kan vara betydelsefulla för hur valsystemen är uppbyggda i Ryssland och Sverige. Där också finna ut om valdeltagandet kan bero på ett socialistiskt beteende. (s.367f Hague & Harrop)

    För att väga upp vår analys valde vi även att ta hjälp av den kvantitativa metoden då den ger oss ett representerat urval ur både Rysslands och Sveriges valsystem. Där kan vi använda oss av statistik för att finna procentuellt hur många som deltar i det nationella valet i Ryssland och i Sverige. Den kvantitativa metoden står för den statistika delen av vår undersökning och vi ser oss använda oss av bägge metoder för att kunna få fram information men även kunna tolka denna genom den kvalitativa metoden och då skapa oss en helhetsbeskrivning för vår analys. (s.368 Hague & Harrop) (http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl...alitativ-metod)

    De nackdelar som finns kring den kvalitativa metoden kan vara att det försvårar den objektiva aspekten på studien då man sätter sig in i analysen med egna förförståelser. Alltså att det finns risk för att se på studien ur ett subjektivt perspektiv då man själv sätter sig in i studien socialt med exempelvis enkäter. Även att man kräver en viss representativitet till undersökningen som vi inte får med den denna valda metod. Exempelvis frågor som besvarar hur många till antal kan man finna genom den kvantitativa metoden men ej genom den kvalitativa metoden. (s.368 Hague & Harrop)

    De nackdelar som skapas av att använda den kvantitativa metoden är att den i viss mån kan behöva mer djup än endast siffror och tabeller. (http://www.behovsdrivenutveckling.se...ativa-metoder/) Fördel med metoden är att studien riktar sig mer objektivt i den mån att studien inte kräver forskarens inblandning. (http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl...ntitativ-metod) Därför tar vi hjälp av de bägge metoderna för att undersökningen ska leda till en mer omfattad jämförelse.

     

    I regeringens rapport om värdet av valdeltagande som utgavs 2007 nämner författarna Holmberg och Oscarssons förklaringsmodeller. Den institutionella förklaringen, den kontextuella förklaringen och individförklaring ( regeringen 2007, 36). Genom att följa modellerna kan en se vilka kriterier länderna i fråga uppfyller och man kan på det sättet förklara ett lågt eller högt valdeltagande. Dessa modeller är även applicerbara på våra valda länder i detta PM .  

    Har dessa med de teoretiska perspektiven att göra? Den institutionella förklaringen kan vara från det institutionella perspektivet, resten kan jag inte finna i boken. Jag vet inte om vi ska ta med detta om vi inte finner något som styrker de olika modellerna, vad tror ni?

     

    "Beskriv avslutningsvis ert länderurval och motivera varför ni valt dessa länder. Beskriv kortfattat de två länderna utifrån ert val av problemområde."

    5. Länderurval

    Vi har valt Sverige och Ryssland då vi anser att dess valsystem skiljer sig åt på ett flertal punkter samt att detta kan tänkas leda til demokratiska skiljaktigheter mellan de båda länderna. Valsystemen skiljer sig åt i de båda länderna i och med att omvandlingen av röster till mandat i parlament ser olika ut. I Sverige väljs riksdagen i fria och öppna val för att spegla folkets vilja. (s. 69, den svenska politiken.) Sverige har ett proportionellt valsystem, där grundprincipen är att mandaten fördelas i proportion till de röstsedlar partierna erhåller i valen. Den vanligaste formen är listval, detta innebär att partierna sätter upp sina kandidater via en lista och att mandat sedan tilldelas proportionellt utifrån antal röster. (s. 32 komparativ politik) I Ryssland tillämpar man ett blandsystem, där majoritetsval och proportionella val kombineras. Till valet i parlamentet (Duman) väljs hälften av mandaten på partilistor medan den andra hälften i enmanvalkretsar med majoritetsval. Val till presidenten sker genom majoritetsval. (s. 234-236 komparativ politik) Ryssland har stort sett formella val men har sedan år 2000 utvecklas åt det mer auktoritära hållet. (s.147, demokratiseringsprocesser.) Landet kallas en valdemokrati, vilket betyder att det sker val för medborgrna om utse den verkställande och lagstiftande makten men att det finns många politiska rättigheter som inte respekteras. (s. 234 komparativ politik)

    Resultatet av ett majoritetsval är att det ofta främjar uppkomsten av ett tvåpartisystem medan ett proportionellt system som används i Sverige ofta främjar ett flerpartisystem. Ytterligare resultat av ett majoritetsval är att regeringen blir mer stabil, detta då regeringar i länder med majoritetsval ofta består av ett parti med egen majoritet. I ett proportionellt valsystem har inget parti majoritet och detta ger en mindre stabil regering. Dock får man i och med ett proportionellt valsystem en bättre representativitet i parlamentet av väljarnas åsikter. Samtidigt ger ett majoritetsval en större territoriell representation då valkretsarna är mindre. ( s. 34 komparativ politik) 

    Forskning har visat på att valdeltagandet är högre i länder med proportionella eller blandade proportionella valsystem så som Sverige än om man ser till länder som exempelvis Ryssland som till viss del har rena eller blandade majoritetsvalsystem. Den politiska legitimiteten ökar i ett proportionellt system då fler i samhället känner sig representerade. (Lars Davidsson) I Sverige var valdeltagandet som högst under 70-talet då ca 90 % deltog, utvecklingen har därefter varit neråtgående och år 2000 röstade ca 80 % av befolkningen. (s.43,den svenska politiken) Man har kunnat visat att bristande integration samt upplevelse av diskriminering är hämmande faktorer för att valdeltagandet är lågt. (s.44 den svenska politiken) 70% uppgav efter riksdagsvalet 2010 att de hade ett stort förtroende för den politiska instutionerna samt politikerna. (s.36 den svenska politiken) I Sverige är det ett högt deltagande i nationella val i jämförelse med många länder, något som förklaras av ett stabilt och trovärdigt system ( ref.regeringen) I Ryssland har man kunnat visa att det förekommer brister samt valfusk i de val som hålls i landet. Det finns inte heller samma möjligheter för oppositioner att föra en valkampanj under samma villkor. Detta skulle kunna leda till ett minskat förtroende för valprocessen. (s.234-236 komparativ politik) 

    I Ryssland finns det ett kraftigt minskade av utrymmet för yttrandefrihet i media, man har slagit samman myndigheterna för övervakning och kontroll och därmed stärkt statsmaktens kontroll av publikationer som inte anses tillåtet. Denna hårda kontroll av media leder till att objektiv och kritisk granskning inte når ut till medborgarna. Staten kontrollerar direkt eller indirekt alla rikstäckande nyheter i både radio, TV och dagstidningar. (FOI s. 54-58) Valdeltagandet 2012 då Putin valdes till president var 65%, ofta gynnar valen den politiska ledningen och väljare erbjuds mutor för att rösta på ett visst sätt. (234-236 komparativ politik) Det låga förtroendet för valsystemet visade sig även i form av demonstrationer 2011, för rättvisa och fördömande av valfusk då Putin ställde upp i omval. (s.236 komparativ politik)

    Har ändrat lite ordval och bytt plats på meningar/ord så att det får lite bättre flyt! hoppas det är ok, tar inte bort något stort utan att dubbelkolla med er så inga större förändringar :) / Linnea 

    Absolut! Toppen=) Tack

     

    6. Tänkbara slutsatser 

    Slutsatser man kan dra utifrån denna fiktiva studie är att valsystemet samt valprocessen i de båda länderna skiljer sig på ett flertal punkter. Vi kan även se hur dessa olikheter kan påverka demokratin i de valda länderna.

    I och med att det proportionella valsystem som Sverige tillämpar bidrar till flerpartisystem kan en tänka sig att medborgarna känner sig mer delaktiga i val och hela valprocessen samt att folkviljan speglas på ett bättre sätt. Små partier har i detta system möjligheten att kunna påverka, detta kan man säga gynnar demokratin. Nackdelen med detta system är att det bildar ostabila regeringar vilket kan påverka demokratin negativt. I Ryssland tillämpar man ett blandsystem där majoritetsval och proportionella val blandas, systemet leder ofta till ett tvåpartisystem, vilket kan hindra en del av det demokratiska valet. Befolkningen kan då känna att dem inte kan påverka resultatet och få sin röst hörd vid ett tvåpartisystem samt att man stänger ute mindre partier. Detta kan ses som positivt och negativt ur ett demokratiskt synsätt. Ett tvåpartisystem leder ofta till en stark statsmakt, vilket i sin tur kan komma att påverka demokratin positivt.

    Valdeltagandet ses som ett av det viktigaste verktyget för befolkningen att kunna påverka makthavarna. Slutsatsen man kan se utifrån denna fiktiva studie är att det system som Sverige tillämpar bidrar till en större vilja hos befolkningen att delta i valet, detta kan tänkas vara att individen känner att man kan påverka, vilket i sin tur kan leda till ett större förtronede. I Ryssland är valdeltagandet lågt och demonstrationer är vanligt förekommande, man kan tänka sig att detta är en effekt av majoritetssystemet men kanske även av det valfusk som sägs äga rum i landet. Förtroendet för de politiska instutionerna samt politikerna blir därmed relativt lågt i Ryssland. 

    En viktig aspekt som skiljer de båda länderna i dess val och valsystem och som har en stark påverkan på demokratin är rätten till yttrandefrihet. En fri press och yttrandefrihet är en förutsättning för åsiktsfrihet samt opinionsfriheter. I Ryssland för makthavarna en stark statlig kontroll över media som gynnar den sittande regeringen. De tillämpar ett odemokratiskt system där oppositionspartier inte får föra valkampanjer. Detta medför ett stark odemokratiskt samhälle där befolkningen känner sig styrda av regeringen och där yttrandefrihet ställs på prov. Skillnaden mellan Ryssland och Sverige är stor, i Sverige ser man yttrandefriheten och den fria pressen som en självklar del av demokratin.   

     

     

    Litteraturförteckning

     

    ·      Hague, R., Harrop, M. ”Comparative government and politics: An introduction.” Nionde upplagan. 2013. Palgrave.

    ·      Ekman, J., Linde, J., Sedelius, T. ”Demokrateringsprocesser: Nya Perspektiv och utmaningar.”. Andra upplagan. 2014. Studentlitteratur   AB, Lund.

    ·      Bäck, H., Larsson, T., Erlingsson, G. ”Den svenska politiken: Struktur, processer och resultat.” Tredje upplagan. 2011. Liber AB, Stockholm.

    ·      Denk, T., Anckar, C. ”Komparativ politik: Nio politiska system.” Första upplagan. 2015. Studentlitteratur AB, Lund.

     

     

     

    Nätartiklar

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.