Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Omvårdnadsteorier > Madeleine Leininger (1925-2012)

Madeleine Leininger (1925-2012)

    Table of contents
    No headers

     

    Under senare delen av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet låg fokus på kärnan i omvårdnad och vad som gör omvårdnad värd namnet. Det fanns två inriktningar den mönsterinriktade och den omsorginriktade.

    Den omsorgriktande vägen betonar bevarande av patientens värdighet, bemyndigande av individen, personligt växt och utveckling samt självförverkligande. Centralt ligger även omsorgens moraliska betydelse (Jakobsson & Lützén, 2011).

    Madeleine Leininger (1925-2012) var en av de nordamerikanska teoretikerna som representerade denna inriktning. Hon var omvårdnadsteoretik och professor i omvårdnad.

        

    När det gäller konsensus begreppet omvårdnad tycks det hos Leininger vara synonymt med omsorg. Men omsorgen har olika utövningssätt, dels finns en humanistisk- och dels en naturvetenskaplig omsorgsutövning. Den naturvetenskapliga omsorgsutövningen är överensstämmande med uppfattningen att omvårdnad ska utföras på vetenskap och beprövad erfarenhet medan den humanistiska omsorgsutövningen tar fasta på de subjektiva känslorna och interaktiva beteenden i omvårdnadsmiljön. Leiningers speciella bidrag till omvårdandsforskningen är tanken att det behövs en kulturrelaterad omsorg för att främja hälsa. Hon definierar denna omsorg, även kallad etno-omsorg, som ”subjektivt och objektivt inlärda och överförda värderingar, övertygelser och livsmönster som hjälper, stöder, främjar eller förstärker andra individers eller gruppers förmåga att bevara hälsa och välbefinnande, förbättra sitt mänskliga tillstånd och sin livsstil eller bemästra sjukdom, handikapp och död”(Johnson, 1995, s. 68).

     

    Leininger är en omvårdnadsteoretiker som har framfört hård kritik mot konsensusbegreppen och menat att de inte längre är godtagbara. Begreppet människa är enligt Leininger alldeles för snävt och täcker inte in grupper, familjer, samhällsinstitutioner och kulturer. Leininger vill uppmärksamma oss på att det inom vissa kulturer faktiskt inte fokuseras så mycket på individen eller begreppet människan, och i sådan omvårdnadsforskning blir begreppet människa inte relevant.

    Miljö och hälsa är förvisso viktiga men inte centrala begrepp inom forskningen, de är heller inte unika eftersom de även studeras inom andra discipliner.

     

    Leininger menar att det är viktigt att sjuksköterskor och vårdpersonal utövar en kulturkongruent omvårdnad. När en sjuksköterska bedömer och inhämtar data måste han/hon också ta hänsyn till de komponenter som finns i soluppgångsmodellen, för att kunna identifiera vilken omvårdnadsstrategi som bäst passar och tillgodoser individens/gruppens behov. Dessa komponenter kan vara:

    1. Teknologiska faktorer
    2.  Religiösa och teologiska faktorer
    3. Släktband och sociala faktorer
    4. Kulturellt betingade värderingar och livsstilar
    5. Politiska och juridiska faktorer
    6. Ekonomiska faktorer
    7. Utbildningsfaktorer

    Utifrån data grundat på ovanstående utvecklar sjuksköterskan en handlingsstrategi inom ett hälsovårdssystem som utgörs av ett naturligt eller folkligt system eller ett professionellt system, eller både och. Förhoppningsvis hamnar omvårdnadsystemet mellan dessa, så att omvårdnaden inte går i konflikt med kulturen utan istället anpassas till denna och bevaras och upprätthålls. På så vis blir omvårdnaden kulturkongruent (Johnson, 1995).

    Leininger har forskat i mer än 50 kulturer.

    Konsensusbegreppen enligt Leininger (dock är hon själv ganska kritisk till detta upplägg):

    Människa: En del i ett större system. Ingår i en grupp. Kulturbärare. Hon menar att vi inte kan utgå från personen då denne lever i ett större sammanhang. Vi vårdar inte bara personen utan även närstående spelar in.

    Hälsa: Varje människa värderar saker olika i livet beroende på vilken kultur denne tillhör. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår och tar reda på vad patienten själv har för syn på hälsa. Hälsa är ju ett tillstånd av välbefinnande som är kulturspecifikt definierat. Dvs. värderat, praktiserat och avspeglas i individers och gruppers förmåga att utöva sina dagliga aktiviteter.

    Miljö: Människan påverkas av sin omgivning. Hon menar att miljön spelar in beroende på vart i världen man befinner sig. Omgivningen/miljön/omvärlden beskrivs som; Fysisk, geografisk, sociokulturell. Det som också påverkar är världsbilden och etnohistoria. Etnohistoria är det som hänt tidigare i livet men som påverkar individen ännu idag.

    Omvårdnad: Omsorgen är kärnan i omvårdnaden. Omsorgen är beroende av kulturen och kulturen kan inte överleva utan omsorg. Hon tar även upp det naturliga och professionella vårdandet (Tomey & Alligood, 2002).

     

    Marriner Tomey, A.,& Alligood, M. R. (Eds) (2002). Nursing theorists and their work. St. Louis: Mosby

     

    Johnson, L.R., (ed.) (1995) Anteckningar om omvårdnadsteorier del III. Lund:Studentlitteratur.

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.