Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Laila Vesterlund, uppgift 2, ht 2018

Laila Vesterlund, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers
    Strategi för implementering av ASI (version 2)
     
    ASI (Addiction Severity Index) är det bedömningsinstrument som har den högsta rekommendationen inom de Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende när det gäller att bedöma det psykosociala hjälpbehovet vid både alkohol- och narkotikaproblem (Socialstyrelsen, 2017). ASI innebär en manualbaserad intervju med klienten i målgruppen utifrån på förhand bestämda frågor inom sju livsområden. Varje livsområde avslutas med klientens självskattning och bedöms därefter av intervjuaren som tar sin utgångspunkt i problemets varaktighet, intensitet och aktualitet. ASI används som metod vid utredning och uppföljning av biståndsbeslut gällande klienter med alkohol- och narkotikamissbruk och kan på gruppnivå användas för framtida verksamhetsplanering för målgruppen och för nationella och internationella jämförelser. ASI är redan idag en metod som används sporadiskt i utredningsarbetet inom socialtjänsten i Linköping men som av olika skäl väljs bort.
     
    Syftet med strategin är att öka antalet missbruksutredningar som har genomförts med hjälp av ASI-intervju och genom bättre bedömningar av klientens behov inom alla livsområden matcha denne mot rätt insats utifrån lämpligt behandlingsinnehåll och vårdnivå.
     
    En systematiska översikt gällande effekten av skräddarsydd implementering (Baker et al., 2015) påvisar enbart små eller medelgoda effekter jämfört med inga eller godtyckliga strategier för implementering. Jag planerar ändå att göra ett försök att anpassa införandet av ASI till de förhållanden som råder på min arbetsplats. Jag som planerar denna strategi är socialsekreterare på IFO vuxen och har som uppdrag att verka metodstödjande inom ASI. Det är min funktion som kommer att ansvara för genomförandet med närmaste chefs godkännande. Strategin riktar sig till mina kollegor, totalt ca 20 högskoleutbildade socialsekreterare.
     
    När jag beskriver de åtgärder jag planerar tar jag min utgångspunkt i den taxonomi som beskrivs i ERIC project (Powell et al., 2015) med dess överenskommelse av definiering av begrepp inom implementering (begreppen medtas på originalspråk inom parentes). Leeman, Birken, Powell, Rohweder och Sheas (2017) har sedermera valt att gruppera dessa olika implementeringsstrategier i tre olika faser med olika aktörer; leveranssystem, supportsystem och integreringssystem.
     
    Leveranssystem
    Socialstyrelsens bidrar sedan länge till kunskapsspridning (dissemination) avseende ASI som metod. Likaså har IFO vuxen redan tillgång till Net-Klient, ett dataprogram där ASI-intervjuer matas in. Efter ett tillsynsbesök hos IFO vuxen har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) påtalat att användningen av ASI bör intensifieras vilket ökat den högre ledningens intresse för metoden (mandate change). Här krävs dock fortsatta diskussioner med den högre ledningen för att nå samsyn kring målsättning och uppdrag. En annan förberedande insats är att utverka ekonomiska medel (access new funding) för att utbilda fem nyanställda medarbetare som saknar behörighet för ASI .
     
    För att inte vilseledas av min egen förförståelse planerar jag att innan genomförandet utforska de eventuella hinder mina kollegor uppfattar med att införa ASI som standardmetod vid utredning. Jag kommer att använda 30-45 minuter med mina kollegor för att brainstorma. Därefter planerar jag att i enkätform låta varje kollega prioritera vilken betydelse respektive potentiellt hinder har för dem själva och om de har något förslag på undanröjande. Ytterligare strategier kommer att formas för att bemöta dessa determinanter (facilitation).
     
    Support system
    Under genomförandefasen, med planerad uppstart under januari 2019, kommer olika former av träning (dynamic training) att genomföras såsom repetition via web-utbildning, gemensamma skattningar en gång per månad (ongoing training) och enskild support från mig och ytterligare en kollega som ska verka som lokala opinionsbildare (champions). Redan idag träffas kommunernas ASI-användare i ett Östgötanätverk två gånger per år vilket kommer att fortgå (learning collaborative).
     
    Integreringssystem
    Varje kvartal kommer kollegorna få del av den typ av information ASI-intervjuerna genererar på gruppnivå (audit and provide feedback). En autotext kommer under våren 2019 att tillskapas i utredningsdokumenten för att beskriva om ASI har använts som metod eller inte (reminder system). Inom ett halvår kommer också datastödet att anpassas till mobilt gränssnitt vilket kan underlätta registreringsprocessen genom användning av handdator under intervjusessionen (capacity building strategy). För att anpassa (mandate adaptability) ASI metoden till IFO vuxens målgrupp med i många fall aktiva missbrukare behöver kollegor ha mandat att dela upp intervjun i två sittningar på som längst en vecka. I annat fall bör påbörjad intervju registreras som bortfall.
     
    Det finns två utfall vid utvärdering av en implementeringsstrategi; serviceutfall och kliniska utfall (Hasson & von Thiele Schwarz, 2017). För att utvärdera strategin planerar jag att fokusera på serviceutfall (output) där användning av ASI bör identifieras i 80 % av alla beslutsdokument som rör insatser för missbruk. Under perioden juli-december 2019 bör samtliga missbruksutredningar granskas. Därefter tas tio stickprov per halvår.
     
    Referenser
    Baker, R., Camosso-Stefinovic, J., Gillies, C., Shaw, E. J., Cheater, F., Flottorp, S., ... Jäger, C. Tailored interventions to address determinants of practice. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 4.
    Hasson, H., & von Thiele Schwarz, U. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. Stockholm. Natur & Kultur.
    Leeman, J., Birken, S. A., Powell, B. J., Rohweder, C., & Shea C. M. Beyond “implementation strategies”: classifying the full range of strategies used in implementation science and practice. Implementation Science 2017 12:125.
    Powell, B. J., Waltz, T. J., Chinman, M. J., Damschroder, L. J., Smith, J. L., Matthieu, M. M., Proctor, E. K., & Kirchner, J. E. A refined compilation of implementation strategies: results from the Expert Recommendations for Implementing Change (ERIC) project. Implementation Science. 2015 Feb 12;10:21
    Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd för styrning och ledning. Tillgänglig via https://www.socialstyrelsen.se/publi...17/2017-12-23/
     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej,
    Intressant läsning. Här kommer min feedback:

    ASI är ett bedömningsinstrument, men vilka kärnkomponenterna är skulle kunna beskrivas och vad instrumentet består av. Utan en beskrivning blir det svårt att utvärdera om innovationen blir implementerad eller ej. Det finns två utfall att utvärdera serviceutfall och kliniska utfall eller output och outcome (Hasson & Thiele Schwarz, 2017,s.190; Skagerström, 2014, s.228). I detta fall blir output/serviceutfall hur många i personalen som använder ASI, deras kunskap och följsamhet till instrumentet. Medan det kliniska utfallet blir effekten på klienterna.

    Implementeringsstrategin är beskriven i tre olika faser. Vad ERIC-taxonomin består av och hur den kommer in i bilden skulle kunna beskrivas tydligare. Genom att se till de tre faser som beskrivs bör genomförandeprocessen kunna utvärderas. Vem som genomför strategin, vilka den riktar sig till, vad den innehåller, tidsordning och dos beskrivs. Författaren problematiserar kring att skräddarsydd implementering inte har särskilt stor effekt, men menar att anpassning ändå kommer ske till kontexten.

    Anpassning av metoder till kontext kan behövas för att matcha en verksamhet och samtidigt kan kontexten behöva anpassas för metoden ska kunna fungera (Hasson & Thiele Schwarz, 2017,s. 109-147,169&248f.). Strategin är förmodligen lämplig för implementeringen av innovationen, då implementeringsaktören tillika författaren är väl insatt i både innovationen och kontexten samt målgruppens villkor.

    Mvh
    Albin

    Referenser
    Hasson, H. & Thiele Schwarz, U.V. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. (Första utgåvan).

    Skagerström, J. (2014). Nya rutiner för alkoholrådgivning i mödrahälsovården. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö. edited 11:06, 14 Oct 2018
    Posted 11:05, 14 Oct 2018
    Intressant att arbeta med något som finns men inte används, då rekommendationerna är så pass starka.
    Innovationen är inte helt tydlig är det att införa ASI eller att förbättra användandet, då det redan finns men ej alltid används eller aldrig används. Jag har som läsare svårt att tyda vad som ska göras.
    Det kunde vara bar att beskriva lite mer vad ASI är det ett beslutstöd?
    Det är beskrivet att ledningen har efter inspektionen ökat intresset vilket har en positiv effekt på implementering då det råder svagt intresse bland kolleger Hansson & Thiele Schwarz, 2017 s.195.
    Det system som kommer att tillskapas för att ge påminnelse om ASI och underlätta gör att implementering har möjlighet att lyckas. IVOs granskning och påtalande om att öka användandet av ASI kan ge draghjälp till implementeringen.
    Det är tydligt beskriven strategi i det tre olika faserna. Bedömning att strategin troligen är lämplig i verksamheten då författaren är en av användarna av metoden ASI.
    Posted 17:30, 16 Oct 2018
    Referenser
    Hasson, H. och Thiele Schwarz, U.V. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. (Första utgåvan).
    Posted 17:32, 16 Oct 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.