Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Katarina Grim, uppgift 2, ht 2018

Katarina Grim, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

    Delat beslutsfattande i psykiatrisk vård och stöd - implementeringsstrategier

    Delat beslutsfattande (DBF) är en evidensbaserad metod för att öka brukares/patientens delaktighet i sin vård och stöd. Att utveckla stöd för införandet av metoden i psykiatrisk kontext uttrycks i internationella såväl som nationella riktlinjer som angeläget [1].

    Kärnkompnenter i DBF: I) Tillhandahållande av information om alternativ och deras eventuella för och nackdelar II) Jämlik dialog kring alternativ där kunskap hos personal, patient/brukare och evidens beaktas III) Beslut som baseras utifrån patientens/brukarens preferenser och mål.

    En förutsättning för framgångsrik implementering har i tidigare forskning visat sig vara användandet beslutsstöd. I detta projekt utgörs en huvudkomponent i interventionen av ett vetenskapligt utvecklat och utvärderat digitalt beslutsstöd [2] Beslutsstödet är utvecklat så att ett fullt användande av det ska innebära att kärnkomponenterna i DBF finns med i beslutsprocessen [3].

    Implementeringen genomförs av en tvärprofessionell forskargrupp inom hälso- och socialvetenskaper. IT support, en brukarpanel med representanter från intresseorganisationer samt 3 lokala facilliterare är knutna till gruppen.

    Implementeringen riktas mot vård- /omsorgspersonal inom psykiatri och socialpsykiatri. Olika professioner ingår som arbetar individuellt, i team och i samverkan med verksamheter där praktik delvis kringgärdas av skilda lagstiftning.  Implementeringsprocessen ska äga rum på sammanlagt 6 verksamheter i 3 kommuner med vardera en socialpsykiatrisk och en öppenvårdspsykiatrisk verksamhet. Vid rekrytering enheter har forskarna försäkrat sig om att chefer på alla nivåer har en klar vision av behovet av DBF och utrymme att tillhandahålla hållbara strukturer för projektet och resurser i form av tid, administration, tillgång till elektronisk utrustning m.m.

    En skräddarsydd implementeringsstrategi kommer användas, planerad efter kartläggning av hinder och möjliggörare i relation till innovationen, populationen, samt inre (lokal och organisatorisk) och yttre kontext [4]. Denna kartläggning sker i samråd med brukarpanel samt chefer. En formell implementeringsplan kommer utvecklas där specifika mål, tidsramar, milstolpar, progressionsmått kommer definieras. Forskningsbaserade uppföljningsinstrument kommer att användas.Effektstudie kommer att genomföras där kvantitativ data samlas in från brukare och personal innan och efter implementeringsprojetet, avseende olika aspekter av SDM [5]. Processutvärdering kommer att genomföras för att utvärdera och förstå huruvida implementeringsplanen genomfördes, graden av implementering, hinder och stödjande faktorer, nöjdhet och upplevelser av personal som använt stödet [6]. Kvalitativ och kvantitativ data kommer samlas in i slutet av studien för detta ändamål.

     

    Implementeringsprogrammets komponenter [7]:

    1.     Insamlande av data för effektstudien, se ovan.

     

    2.     Rekrytering av lokala faciliterare, gärna med brukarerfarenhet, vara engagerade samt ha god förmåga att lära och lära ut.

     

    3.     Utbildning av lokala faciliterare. 1 dag. Teoretiskt pass kring DBF. Praktiskt pass - träning med beslutsstödet. Pass kring deras roll som faciliterare.

     

    4.     Utvecklande av pedagogiskt material, manual, film, websida, skriftligt material, kontaktiformation för spridning bl a i väntrum, i intresseorganisationer m.m.

     

    5.     Utbildning för personal, chefer och faciliterare, 1 ½ dag. Introduktion av DBF, projektet, beslutsstödet, faciliterarna och deras roll. Gruppen får reflektera kring kontextuella hinder och möjliggörare. Eftersom SDM innebär en betydande kulturell förändring kommer tonvikt att läggas på att presentera evidens - goda exempel där implementering lyckats och där både personal och brukare beskriver värdet av det nya både tänke- som väl som arbetssättet [8].

     

    6.     Seminarium för brukare där intresseorganisationer och brukar panel medverkar, för att informera om DBF, förbereda brukare för deltagande i pågående projektet samt det digitala beslutsstödet. Medierepresentanter och politiker är inbjudna. Informationsmaterial sprids.

     

    7.     Brukare och personal arbetar tillsammans med beslutstödet under en 6-månadersperiod. Faciliterarna engagerar och stödjer användandet. De finns tillgängliga för pass (varav vissa schemalagda och obligatoriska) där personal får öva på att använda beslutsstödet med case, enskilt och i grupp. De besöker APT-möten för avstämning, frågor, reflektioner m.m. Dagligt, centralt IT-stöd finns tillgängligt. Möjlighet till kontextuella anpassningar diskuteras och avgörs i forskargruppen [9]. Anpassning av både metod och stöd till anpassning av kontext kommer finnas med i implementeringspaketet.

     

    8.     Uppföljningsseminarium med samtlig personal samt faciliterare efter 2 månader. 2 timmar. Samtal där de får dela erfarenheter av att använda beslutsstödet samt diskussion kring kontextuella hinder och möjliggörare.

     

    9.     Avslutande seminarium med samtlig personal där deras erfarenheter fångas upp. 2 timmar.

     

    10.   Insamlande av data för effektstudie och processutvärderingsstudie, se ovan.

    I tidigare studier kring implementering av ett så pass komplext arbetssätt som DBF  med digitala beslutsstöd har man poängterat nödvändigheten av sammansatta och skräddarsydda strategier. Faciliterare med brukarerfarenhet har lyfts som en framgångsfaktor. Att implementera i ett stort antal verksamheter med den höga dos facilitering och handledning man ansett nödvändig, har uttryckts som mycket krävande. Användandet av forskningsmetodik för att följa och utvärdera alla steg har rekommenderats [10]

    Implementeringsproblem har knutits både till träning av tvärprofessionella grupper, då roller i beslutsfattandeprocesser har varit för varierande för att träna på samma färdigheter [11], och till separat utbildning av yrkesgrupper då man sett att barriärer mellan discipliner och uppdrag ansvarsförhållanden oklara[12].

     

     

     

     



    [1]Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Stöd för styrning och ledning. (2018). Stockholm. Socialstyrelsen.

     

                             

    [2]Slade, M. (2017). "Implementing shared decision making in routine mental health care." World Psychiatry 16(2): 146-153.

                             

    [3]Grim, K., et al. (2017). "Development and usability testing of a web-based decision support for users and health professionals in psychiatric services." Psychiatric Rehabilitation Journal 40(3): 293-302.

                             

    [4]Harvey, G. and A. Kitson (2015). Implementing evidence-based practice in healthcare: a facilitation guide, Routledge.

                             

    [5]Rosenberg, D., et al. (2017). "Shared decision making in Swedish community mental health services–an evaluation of three self-reporting instruments." Journal of Mental Health 26(2): 142-149.

                             

    [6]Moore, G. F., et al. (2015). "Process evaluation of complex interventions: Medical Research Council guidance." British Medical Journal 350: h1258.

                             

    [7]Powell, B. J., et al. (2015). "A refined compilation of implementation strategies: results from the Expert Recommendations for Implementing Change (ERIC) project." Implementation Science 10(1): 21.

                             

    [8]Ramon, S., et al. (2017). "Key issues in the process of implementing shared decision making (DM) in mental health practice." Mental Health Review Journal 22(3): 257-274.

                             

    [9]Hasson, H. and S. v. T. U (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar Natur och Kultur.

                             

    [10]Ramon, S., et al. (2017). "Key issues in the process of implementing shared decision making (DM) in mental health practice." Mental Health Review Journal 22(3): 257-274.

                             

    [11]Schön, U.-K., et al. (2018). "Psychiatric service staff perceptions of implementing a shared decision-making tool: a process evaluation study." International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 13(1): 1421352.

                             

    [12]Ramon, S., et al. (2017). "Key issues in the process of implementing shared decision making (DM) in mental health practice." Mental Health Review Journal 22(3): 257-274.

                             

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej,
    Intressant läsning. Här kommer min feedback:
    Det framkommer tydligt vad innovationen innebär och vilka kärnkomponenter som finns. Det bör vara möjligt att utvärdera implementeringsprocessen utifrån beskrivningen, däremot kan det vara svårare att utvärdera effekten på patienter (kliniskt utfall eller outcome. Det finns olika utfall, serviceutfall och kliniska utfall eller output och outcome (Hasson & Thiele Schwarz, 2017,s.190; Skagerström, 2014, s.228). Serviceutfallet eller output i form av hur många som använder DBF och hur väl metoden följs lär vara lättare att utvärdera.

    Implementeringsprogrammet beskrivs tydligt i en punktlista och som sagt bör det gå att utvärdera serviceutfallet. Vem som genomför strategin, vilka den riktar sig till, vad den innehåller, tidsordning och dos beskrivs. Strategin verkar ha stöd i vetenskaplig litteratur och en skräddarsydd implementeringsstrategi sägs användas, vilket borde vara lämpligt i sammanhanget även om skräddarsydd implementering enligt Baker et al. (2015) endast visar små eller medelstora effekter på implementering i jämförelse med inga eller godtyckliga strategier. Däremot kan det behövas anpassning av metoder till kontexten för att matcha en verksamhet och samtidigt kan kontexten behöva anpassas för metoden ska kunna fungera (Hasson & Thiele Schwarz, 2017, s. 109-147,169&248f.).

    Mvh
    Albin

    Referenser
    Baker, R., Camosso-Stefinovic, J., Gillies, C., Shaw, E., Cheater, F., Flottorp, S., . . . Jäger, C. (2015). Tailored interventions to address determinants of practice. The Cochrane Database of Systematic Reviews, 2015(4), CD005470.

    Hasson, H. & Thiele Schwarz, U.V. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. (Första utgåvan).

    Nilsen,.P & Roback, K. (2014). Implementeringsstrategier. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö.

    Skagerström, J. (2014). Nya rutiner för alkoholrådgivning i mödrahälsovården. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö. edited 11:14, 14 Oct 2018
    Posted 11:08, 14 Oct 2018
    Hej,
    Spännande projekt!
    Du beskriver tydligt hur implementeringen ska ske och du belyser flera viktiga delar - som ex ta med brukarperspektivet I olika steg - bra!
    Men vad är din största farhåga med detta projekt? - jag tänker att det kan vara motivationen för personalen? denna innovation påverkar arbetssättet påtagligt - maktbalansen förflyttas från personal till patient. Hur tänker du hantera eventuella "motståndare"?
    Du har skrivit att uppföljningsintsrument kommer att användas - är detta för att se hur implementeringen har blivit eller menar du att patienterna ska skatta hur deras delaktighet ökat? eller bade och?
    Du har beskrivit att projektet vänder sig till vård och omsorgspersonal - finns dessa I olika organisatoriska verksamheter såsom kommun/Landsting? finns det I så fall aspekter på det organisatoriska planet som behöver beaktas? ekonomiska?
    I ditt projekt så tor jag att fasciliterarna kommer att vara avgörande för att "lyckas". det kommer innebära en förändring I förhållningssättet hos personalen och då behövs en person som finns I närheten för att motivera, stimulera processen framåt. En utmaning är att göra detta nya arbetssätt till "vardag".
    Hälsningar Ulrika edited 15:40, 14 Oct 2018
    Posted 15:39, 14 Oct 2018
    Hej
    Intressant och viktig innovation. Du gör en tydlig beskrivning och precis beskrivning av vad innovationen är och varför den ska göras.
    Du beskriver tydligt och strukturerat hur insatserna ska gå till och lägger visst fokus på hinder. Jag blir precis som Ulrika intresserad av vad som kan vara de största hindrena/utmaningarna för denna innovation. Funderar på vikten av att fokusera på åtgärder kopplat till de hinder som identifieras. Du beskriver tydligt vilka lärdomar som gjorts i tidigare implementeringsarbeten av liknande innovationer och det finns en tydlig röd länk till din egen planering av insatser och åtgärder.
    Jag blir nyfiken på vilket sätt detta ska följas upp för att se hur innovationen lyckades. Dvs vad är det som ska mätas? Det ska bli mycket spännande att följa din innovation och få läsa implementeringsplanen framöver.

    Hälsningar

    Caroline
    Posted 21:02, 15 Oct 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.