Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Helena Maria Fabian, uppgift 2, ht 2018

Helena Maria Fabian, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

    Screening av 3-5-åringars beteende och sociala förmågor

    - informationsöverföring mellan föräldrar, förskola och barnhälsovård

     

    Innovationen och dess kärnkomponenter

    För att lyckas med barnhälsovårdens (BHV) mål att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa efterfrågas evidensbaserade metoder i verksamheten (Socialstyrelsen, 2014). Ett sätt att upptäcka psykisk ohälsa hos barn är att använda frågeformulär som besvaras av både föräldrar och förskolepedagoger. Formuläret ”Strenghts and Difficulties Questionnaire” (SDQ) består av 25 frågor om barnets beteende och sociala förmågor (Goodman, 1997; Gustafsson, 2016). Frågorna delas in i delskalor varav fyra mäter problem inom områdena; hyperaktivitet/koncentration, kamratrelationer, känslor och uppförande. Den femte delskalan mäter positivt socialt beteende.

     

    Proceduren är tänkt att gå till så att BHV-sjuksköterskan sänder tillsammans med barnets kallelse till samtliga 3-, 4-, och 5-årsbesök ut två SDQ-formulär. Ett formulär till föräldrarna och ett för dem att ge till förskolan att fylla i. Förskolans personal fyller i och lämnar därefter tillbaka till föräldrarna som tar med båda formulären till BHV-besöket. BHV-sjuksköterskan går igenom svaren på de ifyllda formulären med hjälp av en manual. Vid eventuella utfall, dvs om problem finns, så förs en diskussion med föräldrarna och beroende på problematiken kan information ges om möjlighet att delta i t.ex. föräldrakurser eller få fortsatt uppföljning och utredning av barnet av BHV-psykolog och/eller logoped.

     

    Strategi för att stödja implementeringen

    Ramverket i-PARISH handlar kortfattat om att för en lyckad implementering behövs facilitering genom underlättande faktorer avseende innovationen (SDQ), mottagarna (föräldrar) samt den yttre och inre kontexten (BHV-sjuksköterskor, förskolepedagoger) (Harvey, 2015). För att minska hinder och stödja implementeringen av SDQ har en del strategier valts utifrån Powell och medarbetares (2015) konsensusstudie ”Expert Recommendations for Implementing Change (ERIC)” med 73 strategier. De strategier som används markeras med fet stil.

     

    Då proceduren med SDQ testats i Region Uppsala med ca 8 000 barn årligen under åren 2013-2017 är nu målet att SDQ införs nationellt som en rutinmetod inom BHV. Beslut om detta behöver först tas av Barnhälsovårdens nationella programråd (utveckla partnerskap och avtal). En projektledare (faciliterare) arbetar under ett år med implementeringen av SDQ inom BHV samt i samarbete med representanter från de 20 regionerna i Sverige.

     

    En strategi som genomfördes i Region Uppsala var att undersöka faktorer som kan stödja eller hindra införandet. Intervjuer med BHV-sjuksköterskor, förskolepedagoger och föräldrar visade stöd för SDQ (innovationen) eftersom sjuksköterskorna tyckte att 3-5-årsbesöken var otillräckliga (inre kontext), föräldrarna ansåg att pedagogerna var kvalificerade att bedöma deras barn (mottagarna), samt pedagogerna ville identifiera barn med problem (yttre kontext)(Fält, 2017). Men tvivel fanns om tillförlitliga metoder finns att mäta barns beteende. Pedagogerna uttryckte oro inför föräldrars reaktioner på deras bedömning och föräldrar undrade hur personlig information hanteras. Även om sjuksköterskorna ansåg att SDQ var värdefull i deras kliniska bedömning så såg de att många föräldrar valde att inte delta i informationsöverföringen. De främsta hindren handlade alltså om pedagogernas motstånd mot att bedöma barn med formulär samt nå alla föräldrar (barn)(Fält, 2017).

     

    Strategier för att stödja föräldrars ifyllande av SDQ

    Intervjuerna genomfördes inom ramen för en nu avslutad forskningsstudie och möjligheten att nå fler barn ökar sannolikt när SDQ införs i ordinarie BHV, eftersom bakgrundsinformation och privata frågor om föräldrarna nu tas bort. SDQ kommer att användas i flera språkversioner (öka tillgänglighet). I stort sett alla föräldrar i Sverige besöker BHV med sina barn och vid vissa åldrar ges rutinmässigt formulär till föräldrar med frågor om barnets utveckling och språk. BHV verksamhet är frivillig och likaså ifyllandet av SDQ. Information om proceduren/SDQ och att det tar fem minuter att fylla i står i formuläret som de får hem (distribuera utbildningsmaterial/förbereda för aktivt deltagande).

     

    Strategier för att stödja BHV-sjuksköterskors användning av SDQ

    Med fokus på intervjuresultatet att BHV-sjuksköterskorna hade funderingar kring metoden, så spelas en kort videofilm in med arbetsproceduren, dess evidens, hur de praktiskt mäter utfall (barn med problem), samt vad de gör vid utfall (utveckla utbildningsmaterial).Detta för att utbilda samtliga BHV-sjuksköterskor. Videofilmen läggs ut på Rikshandboken, där BHV nationella program finns och där formuläret SDQ även laddas ned för att sändas till föräldrar (centralisera teknisk assistans). Kvalitetssäkring sker genom att i samtliga regioners elektroniska BHV-journal registreras utfall eller inte på SDQ (påminna personalen/ändra datasystem) samt om både föräldrar och pedagoger fyllt i formuläret. Detta för att projektledaren ska kunna följa upp dess användning nationellt och hur väl metoden används (utveckla system för kvalitetsuppföljning). Statistiken skall återkopplas till respektive län under två år av projektledaren (registrera och ge feedback). Likaså kan informationen användas för riktade insatser om vissa regioner har låg svarsfrekvens.

     

    Strategier för att stödja förskolepedagogers bidrag med SDQ

    Förskolepedagogerna hade funderingar kring metoden och kände oro inför föräldrarnas reaktioner. För att minska personalens oro så ska föräldrarna själva ta med SDQ till förskolan och be personalen fylla i. Samt särskilda lokala opinionsledare (i metoden utbildade förskolepedagoger/chefer) (faciliterare) rekryteras från samtliga 20 landsting och regioner som får i uppdrag att informera chefer och personal om metoden (utbildningsmöten). Samarbete med projektledaren och forskare sker för att informationen som opinionsledaren ger blir korrekt (utveckla akademiskt partnerskap). Här behöver informationen tydliggöras att det är föräldrarnas önskemål och ett stort värde att förskolepedagogerna bidrar med information om barnet genom SDQ vilket ökar chansen att upptäcka barn med problem. Likaså saknas idag samarbete mellan förskolan och BHV vilket efterfrågas nationellt (behov hos verksamheten). En kort videofilm med dessa budskap spelas in för samtliga pedagoger att titta på samtidigt som informationsbrev sänds elektroniskt varje termin (utveckla utbildningsmaterial). Varje anställd pedagog uppmanas av den lokala opinionsledaren att titta på videofilmen samt läsa nyhetsbreven som sänds till deras e-post (distribuera utbildningsmaterial).

     

    Tidigare erfarenheter av strategierna

    Det anses mer sannolikt att om valda implementeringsstrategier utgår ifrån en kartläggning av vilka hinder eller underlättande faktorer som finns i kontexten där innovationen skall införas så kan den bli lyckad (Grimshaw, 2012). Enligt samma studie är de effekter man sett av olika strategier inte stora men lokala opinionsledare står för högst effekt. Återkoppling till verksamheten av insatsens resultat är vanligt, likaså att ha en utbildad person som möter personalen i verksamheten med intentionen att förändra deras praktik (Alagoz, 2018).

     

    Referenser

    Alagoz, E, Chih, MY, Hitchcock, M, Brown, R, Quanbeck, A. (2018) The use of external change agents to promote quality improvement and organizational change in healthcare organizations: a systematic review. BMC Health Services Research, 18:42. DOI 10.1186/s12913-018-2856-9

    Fält, E, Sarkadi, A, Fabian, H. (2017). Exploring Nurses’, Preschool Teachers’ and Parents’ Perspectives on Information Sharing Using SDQ in a Swedish Setting – A Qualitative Study Using Grounded Theory. Plos one, January 11, 2017. DOI:10.1371/journal.pone.0168388

    Goodman, R. (1997). The Strengths and Difficulties Questionnaire: A Research Note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 38, 581-586.

    Grimshaw, J, Eccles, MP, Lavis, JN, Hill, SJ, Squires, JE. (2012). Knowledge translation of research findings. Implement Sci. 7: 50.

    Gustafsson, B. M., P. A. Gustafsson and M. Proczkowska-Bjorklund (2016). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for preschool children-a Swedish validation. Nordic Journal of Psychiatry 70(8): 567-574.

    Harvey G, Kitson A. (red) (2015) Implementing evidence-based practice in health-care. A facilitation guide. Routledge. ISBN: 978-0-415-82191-9

    Powell BJ, Waltz TJ, Chinman MJ, Damschroder LJ, Smith JL, Matthieu MM, et al. (2015). A refined compilation of implementation strategies: results from the Expert Recommendations for Implementing Change (ERIC) project. Implement Sci. Feb 12;10:21. 

    Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: - 169 s. ISBN: 9789175551692. LIBRIS-ID:16508790. Hämtad från 2018-09-17 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-4-5

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Tycker du klargör om vad innovationen innebär och vilka grunder som arbetssättet innebär? Sedan har jag svårt att hitta själva strategins namn och hur själva strategins genomförande. Min fråga är om hur den skulle utvärderas som intervention om den blev implementerad, hur kan vi mäta vad vi gör och hur får vi det till något konkret och mätbart?
    Posted 09:20, 14 Oct 2018
    Hej,
    Intressant läsning. Här kommer min feedback:

    Innovationen är väl beskriven, särskilt evidensen för metoden. Kärnkomponenterna kan antas vara SDQ-formuläret samt en fungerande samverkan mellan BHV, förskola och föräldrar. Hur väl den samverkan fungerar eller inte - är möjlig att utvärdera. Sedan kan målet, exempelvis antalet utförda screeningar i förhållande till antalet inskrivna barn, diskuteras i relation till huruvida innovationen ska anses vara implementerad eller ej. SDQ-formuläret beskrivs kort, vad det består i osv. vilket är bra.

    Det framgår tydligt vem som genomför strategin och vilka den är riktad emot. När det gäller vad strategin innehåller skulle det kunna förtydligas vad ”implementeringsstödet” till BHV-sköterskor, förskolepedagoger och föräldrar består i. Du skulle kunna förtydliga och mer sammanfattande beskriva vilka strategier/ åtgärder som används utifrån någon taxonomi i exempelvis Nilsen & Roback (2014) eller tydliggöra sammanfattat vilka strategier som valts ut ur den studie du hänvisar till med Powell och medarbetare. Frågan om tidsaspekter/ tidsordning och dos av strategin/åtgärderna skulle kunna besvaras tydligare.

    Det står att regioner/landsting ska utse opinionsledare inom förskolor…(jag jobbar själv inom region) och funderar på om en region verkligen kan utse dem hos kommunala verksamheter, som får i uppdrag att informera chefer och personal. Möjligen kan regionen föreslå de kommunala verksamheterna att utse vissa till opinionsledare eller ha något slags ansökningsförfarande.

    Mvh
    Albin

    Referenser
    Nilsen,.P & Roback, K. (2014). Implementeringsstrategier. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö.
    Posted 11:29, 14 Oct 2018
    Hej Helena Maria!

    Vilken välarbetad uppgift du gjort.
    Du har förklarat innovationen på ett bra sätt, man förstår vad syftet med enkäten är. Det kan vara bra att kanske ha ett konkret mål för att kunna mäta att arbetssättet är implementerat. Är tanken att man ska få alla föräldrar och förskolor att svara på enkäten, eller vill man mer se att arbetssättet har blivit implementerat hos sjuksköterskorna? Det vore kanske bra att precisera var man kommer att kontrollera att innovationen blivit implementerad.

    Det är verkligen ett ambitiöst projekt då det är ett nytt arbetssätt som ska införas nationellt. Det är tydligt i ditt arbete hur införandet ska gå till och hur det kan kontrolleras att det verkligen blir utfört. Jag tänker dock att det kan bli svårt att få allt att klaffa då det är minst tre personer inblandade för att man ska kunna analysera enkäten på ett bra sätt. Det känns som det största hindret enligt mig. Finns det något annat sätt som man kan tänka att enkäterna skulle kunna delas ut på? Jag menar inte att det ska ingå i det du skrivit nu utan jag undrar mer allmänt. Du har som sagt beskrivit väl hur alla steg i processen är tänkta att genomföras.

    Att utgå från hinder för implementering är en bra start då man på ett lättare sätt kan arbeta runt hindre eftersom att man vet vad dessa är.

    Ett väldigt intressant och välskrivet arbete!
    Posted 19:41, 15 Oct 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.